Åsa Tugetam om IAESS, universitet, idrottslärare, med mera
Anna Norlin Berg (00:02)
Hej och välkomna till ett nytt avsnitt av skidlärarpodden. Idag har vi med oss ända ifrån Kalmar, den stora skidstaden Åsa Tugetam som är Sveriges representant i IAESS. Vi är supernifikna på arbetet. Vad står det? IAESS.
Åsa Tugetam (00:23)
Och jag är ju med. Det blir rätt.
Anna Norlin Berg (00:31)
SS för hur har du hamnat där? Vad gör du på jobbet? Hur funkar allting? Så nu har vi försökt få till en träff här med dig några några gånger. Så vi har liksom äntligen samla samlas på ett ställe eller ja, i samma möte. Och du.
Åsa Tugetam (00:52)
Tack så
mycket för att jag blev inbjuden. Jättekul att få vara med.
Joel Baudin (00:59)
Välkommen till podden och tack för att du tar dig tid!
Anna Norlin Berg (01:02)
Men jag tänker du kör i år.
Joel Baudin (01:04)
Men jag tänker förr.
Man är nyfiken på var du befinner dig i skidsverige idag. Det har vi varit inne och nudat lite. Men också hur tog du dig dit? Hur började din skidrelaterade resa?
Åsa Tugetam (01:21)
Ja, den började väl i Hemma-backen. Jag är från Stockholm från början men flyttade ner till Småland för min mamma är från Småland. Där bodde jag bredvid en back utan lift. Där var jag och två kompisar till med slalomskidor och byggde hopp. Vi var ute där på kvällarna och bara tyckte att det var...
Anna Norlin Berg (01:27)
Och det här...
Mm.
Åsa Tugetam (01:50)
Jättekul att åka skidor. Sedan hade vi en liten backa också som hade lift och där var vi ju när det var öppet där. Så jag vet egentligen inte var det kom ifrån mer än att det var kul med snö och skidor. Sedan hängde väl det där med att... Jag åkte liksom skidor med familjen på sportlov och så där uppåt fjällen. Men sedan på gymnasiet så finansierade jag väl det där med... Kommer ni ihåg Lion Alpine?
I början var det samma. Om man bokar sex stycken så behöver man bara betala för fem. Så jag drog ju hela tiden ihop folk. Och sen åkte vi ner till Alperna då och till Fider. Och mot att man gjorde det där samordningsarbetet så fick man ju följa med gratis. Det blev en på tio sen tror jag. blev sämre förutsättningar sen efter ett tag. Och vi gjorde likadant på hemmaplan. Vi drog ihop och åkte upp med bussar.
till Svenska Fjällen och det gick väl så plus minus noll. Men där någonstans så tänkte väl jag att jag efter gymnasiet där började på idrottslärarutbildningen och då var det mycket friluftslivsdelen som lockade för mig. Och när jag blev klar med idrottslärarutbildningen så jobbade jag mycket med friluftsliv i skolan med eleverna.
Prioriterar måste säga, för det inte alla skolor som gör det. Att komma iväg, även om man bor i södra Sverige. Fixa bussar, åka till Hästra, åka till Nybrå. Att alla ska få ha friluftsdag. Alla ska få testa på skidor och vara i snön. Det är kul nu när vi väl kommer igång med det här alla på skidor med skidförbundet också. kan koppla ihop oss där. Där någonstans så... ...bler det väl... ...kanske också att jag...
kom tillbaka då till... Jag har ju varit och jobbat i 12 år i grundskola i gymnasiet som idrottslärare i Sverige och en liten svej i Norge också faktiskt. Men då kan man ju nejndroppa lite här för alla vet väl vad Klas Åstrand är. Det var min lärare på idrottslära utbildningen. Så Klas ringde till mig och frågade vad jag gör i höst. Och då kom jag tillbaka till idrottslära utbildningen som lärare då. Och nu har jag varit på idrottslära utbildningen här i...
Ja, det är väl tolv år här också nu snart, lika länge som jag jobbar som lärare. Och där har jag också blivit då att jag driver de här frågorna. Att ha kvar vinterutbildningarna, att se till att alla kurser får. Det här är att hur lär man barn åka skidor och varför är det viktigt av friluftsdagen i skolan. Där kommer man in på andra frågor, det demokratiska värdet som jag tycker är jätteviktigt i grundskolan.
Anna Norlin Berg (04:15)
Mm.
Åsa Tugetam (04:39)
Även om man inte åker skidor med mamma pappa så ska man ha fått lära sig åka skidor i skolan. Om man växer upp i ett skidåkerland som Sverige är då. Så det har väl löpt med men jag har aldrig reflekterat över det förrän nu när vi pratade om det faktiskt.
Joel Baudin (04:58)
Men hur ser du kopplingen mellan? Vad ska man säga? Att du ska lära barn åka skidor? Hur är kopplingen där mellan de skidd utbildning som vi är van med och de som idrottslärare får gå igenom?
Åsa Tugetam (05:12)
Ja, men det är det jag
tyckte var jättespännande och jag har ju pratat med dig några gånger om det för just det här att man tänker att man har den här idrottslära utbildningen och där lär man sig hur man lär barn att simma och stå på händer och hoppa högt och åka skidor och massa olika saker. Sen har man skidlära utbildningen och hur den ser ut och jag har ju ingen insyn i den för jag är ju inte skidlärare. Jag lägger ut ifrån det perspektivet att de ska bli idrottslärare.
Anna Norlin Berg (05:41)
Mm.
Åsa Tugetam (05:41)
Så jag är
ju i fjällen med våra studenter och när jag tittar på vad vi gör och vad ser vad steg ett och två gör så gör ju vi väldigt väldigt likt och det är ju säkert för att. Men som jag jobbar med Tom han är skidlärare så då har ju han tagit in de delarna säkert och sedan märker man ju fler länder man pratar med och ju fler man har samarbetat med nu så känns det som att vi.
Det är ganska likt det här, hur man tänker sig att man rent tekniskt lär någon ny rörelse, det så är simning eller skidåkning eller hopp eller så. Men det det här kulturella, det är den här kontexten runt om som skiljer sig och kan skilja sig jättemycket. Hur vi tycker att ett lärande går till då. Det tycker jag är jättespännande och kunna koppla ihop det med mitt andra jobb då.
Anna Norlin Berg (06:34)
Men
det IAESS, vad står det för och hur kommer det sig att du har en plats där? Vilka är med där?
Åsa Tugetam (06:44)
Ja, det bytte ju namn för två år sen, man tycker att det är lite krångligt. Men det är International Association of Education in Snow, Sport and Science. Man vill koppla ihop det här med forskningen, med praktiken. Man vill minska det här glappet så inte ska vara att forskningen är något som bara är massa engelska rapporter som ingen i praktiken bryr sig om.
Anna Norlin Berg (06:49)
Mm.
Jeste.
Åsa Tugetam (07:12)
Vi vill försöka omsätta forskningen som kommer. På IaSs hemsida finns mycket infographics. Där man försöker få ner en långt tråkig forskningsartikel- istället för nåt begripligt som man kan ta till sig och se- om det är nåt man kan använda av eller om man det är intressant. Det har blivit huvudspåret i IaSs.
Alla som sitter i styrelsen i AVSS har en liknande känsla jag på ett universitet. Man jobbar med snöspotsutbildning på ett universitet i något land. Sen blir man invald i den här styrelsen. Sverige hade en plats när Claes Åström satt där. Men man kan ju säga att... IVSS. IVSS heter det då.
Anna Norlin Berg (08:00)
Och då heter det i IWC. I WSS.
Åsa Tugetam (08:09)
Och då...
Klas var med och byggde upp mycket av det här. Och fick liksom det här... Hur ska man säga... Med dem som satt i styrelsen då, så gjorde de egentligen den här kopplingen till att det här måste bli nåt som just bygger ihop teori och praktik. Om det ska ha någon bäring och vad det är ska ha nytta av här. Och det Klas gjorde då var väl egentligen att bygga bort sig själv lite.
i att alla som sitter i den här styrelsen ska ha den här kopplingen till universitetet och kunna jobba med det också. Som nu när vi var i Bulgarien för två veckor sedan här i SS. Då möts vi alla i form av att vi kommer från våra universitetsjobb. Men det vi jobbar med är ju inte ski. Och då får vi ihop de här två världarna på ett lätt sätt för att, ja men dels ekonomiskt, att vi kan
åka på våra forskningsmedel från våra jobb. Det belastar inte länderna någonting. Och sen så kan vi då samtidigt se till och till exempel planera nästa möte som vi ska ha med medlemmarna i Vejl och så vidare. Så det har liksom byggt...
Anna Norlin Berg (09:24)
Vad gjorde ni mer?
Vad gjorde ni när ni väl var på plats i Bulgarien? För det är två veckor sedan.
Åsa Tugetam (09:30)
Ja,
men då har vi bestämt innan att vi ska ha ett symposium, kallar vi det då, att vi träffas och att vi plockar fram allt. Vad är det vi jobbar med när vi jobbar med snöspål på universitet? Hur ser det ut i olika länder? Och hur har man dockat ihop det här med övriga skidlärarutbildningar i något land? I idrottslärarutbildningen så ligger också steget utbildningen till exempel.
Hur mycket, hur långt och vilken omfattning? Hur examinerar vi? På vilken nivå? Vad är det vi tycker är viktigt? Och så där. Återigen tycker jag att vi sitter väldigt mycket med samma frågor. Det här att vi vill behålla de här vinterutbildningarna på universiteten. Även om det blir tajtare kursbudgetar så försöker man hålla i dem. Och att man tycker att det är just det här värdet i att nå alla elever i grundskolan.
Där har vi verkligen alla elever. Vi tycker att är något som vi genom idrottslärareutbildningarna kan se till att det är viktiga inslag och att man får vara med om det här i skolans regi. Att det inte ska vara något som är beroende av om man har en familj eller så som utövar det.
Joel Baudin (10:50)
Får jag ställa en fråga där? Jag har en sex och en nioåring. Hittills har ingen av dem... Nu får de åka mycket i Alpint, men de har inte fått nån form av exponering till Alpint. Hur tänker man där? Hur tidigt vill man jobba med det? Hur kommer det ut?
Åsa Tugetam (11:08)
Mm.
Om man går till Sverige kan man säga att friluftsdagens död inleddes 1994. Då blev den svenska skolan målstyrd. Då var det upp till varje enhet att nå målen. Då kunde man helt enkelt välja. Vill man ha friluftsdagar eller inte? En del skolor valde att profil. Jättemycket friluftsliv. Men de flesta skolor valde att ha mindre friluftsliv.
Joel Baudin (11:24)
Mm.
Mm.
Åsa Tugetam (11:39)
Innan 1994 var de reglerade. var det ett antal dagar som skulle göras. Ansvaret för friluftsdagar låg på hela skolan. 1994 stoppar man in friluftslivet i ämnet idrott och hälsa. Det som händer med friluftslivet är att det får en helt annan logik när det går in i ett idrottsämne. För till exempel att sätta betyg i friluftsliv. När vi också har inskrivet att friluftslivet ska innehålla naturupplevelser och sådana saker.
Det blir knepigt vad det är för innehåll det ska bli då. Så det finns en liten motståndsrörelse skulle jag säga. Som puttar det här att man vill ha tillbaka det här betinget. Att man faktiskt ska ha ett antal friluftsdagar. För det som hände också innan 94 kan man säga att friluftsdagarna började spåra lite till att det blev sådana utomhusidrottsdagar. Att det blev egentligen idrott ute som blev friluftsliv.
Joel Baudin (12:21)
Mm.
Åsa Tugetam (12:36)
Men bara för man har en vollejbollturnering utomhus så kanske man inte kan säga att vi har hållit på med friluftsliv idag. När man kollar på innehållet. jag förstår att det kan vara så att dina barn som är 6 och 9 år inte har haft det här för det är upp till varje skola. Och besluta sig.
Anna Norlin Berg (12:54)
Precis, för vi har ju en skola som inte har någon ljup. Mina barn i Gäier är i en skola som inte har någon ljupasal. Så de har ju haft jättemycket utomhusgidrot där liksom idrottsläraren på Ängeln redanför har dragit egna längskidspår och spolat is liksom på fotbollsplan på vintern för att de ska ha något att göra.
Men det är ju på grund av de inte har nånstans att vara. De måste ju hitta på nåt.
Åsa Tugetam (13:24)
Det var lite det
som hände vid covid också när man inte fick ha eleverna inomhus. Då blev det helt plötsligt massa nya lösningar på vad man kan göra på den där idrottstimen.
Anna Norlin Berg (13:30)
Vad det där?
Joel Baudin (13:37)
Nu ska man säga
att de får åka skridskor, de åker längskidor och gör alla de där grejerna. Det var just början av funderingen på alpint. Det det som är lite klurigt med den här sporten vi tycker om att det är så. Det är en stor tröskel för att dels utavkomma till backen. Det är ingen backen som är öppen på skoltid. I alla fall här omkring. Det var det jag nyfiken på hur man ser just på alpinskidåkning i skolvärlden på det sättet.
Åsa Tugetam (14:02)
Mm.
Joel Baudin (14:07)
Hur tänker idrottslärarna att de ska få in det om det inte är på en frilustdag? Eller är det bara det där?
Åsa Tugetam (14:12)
Nej, och det är
ju jätteknept. För om man kollar på södra Sverige så vet man inte ens om man har snö. Men ofta så är det ju bra preppat i backarna. Men då ska man också hitta de här som kan tänka sig att öppna upp på dagtid och inte bara kvällar och helger. Och det är ju de här väl upparbetade samarbetena som man ser fungera. Så när jag gjorde en genomlysning och när jag skrev min avhandling om det här, då märkte jag att det är väldigt tydligt kopplat till just de här eldsjälarna.
Anna Norlin Berg (14:28)
Just det.
Joel Baudin (14:28)
Mm.
Anna Norlin Berg (14:42)
Mm.
Åsa Tugetam (14:42)
som håller
i och håller ut och ser till att vi ska fortsätta ha det här samarbetet. Men så räcker det med att man byter en tjänst. Det kan också skilja sig i en större skola. De som är arbetslag 1 och 2 har mycket friluftsliv och åker iväg till backen. Men arbetslag 3 4 gör inte det. Där har de inte någon som driver det. Det kan också vara att man upplöver skillnader på skolan.
Anna Norlin Berg (14:47)
Ja.
Just det.
Men i här internationella samarbetet, vilket land. Är bäst på det här. Förstår du? Jag menar vilket land. Vilken ligger framkant?
Åsa Tugetam (15:16)
Ja, då måste vi nog skrita
lite. Just det här när vi pratar om det demokratiska uppdraget, att man försöker se till att alla barn ska lära sig simma, alla ska ha rätt till den här upplevelsen någon gång under sin skolgång. De diskussionerna är ju väldigt skandinaviska. Vi känner igen det Norge, vi känner igen det delvis i Danmark och hur vi tänker runt det här.
Anna Norlin Berg (15:29)
Mm.
Mm.
Åsa Tugetam (15:45)
Sedan skulle jag säga att. Men alltså. vill inte säga att är en av länder, för det kanske är ett grannland som jag likadant som jag inte har koll på. Men ska säga att många har ju det här fokuset på att det är liksom en färdighet som man ska kunna som allt annat. att. Blanda borde ha in en ny grund. Man säger hänga, klänga, klättra och det här är sådana grund.
Anna Norlin Berg (15:55)
Mm.
Ja. Att du inte upplevelse.
Glida.
Åsa Tugetam (16:13)
läggande
förutsättningar men att man också skulle ha in glida då. Det kanske andra länder ibland är lite bättre på att koppla det till att det verkligen ska vara den här färdigheten. Men vi har ju lite svårt i Scandinavien när vi ska prata om rörelse och barn. Att det ska vara en prestation eller att det ska vara. Vi vill inte att det ska vara så viktigt det här att man är tekniskt kunnig eller så utan vi vill hellre koppla det till rörelseglädje och sådana saker.
Anna Norlin Berg (16:16)
Ja.
Mm.
Mm.
Åsa Tugetam (16:41)
Men den diskussionen har två ingångar. Det blir rörelseglädje när man kan teknik också. Då det kul. Jag tänker att kan närma sig det på två sätt.
Anna Norlin Berg (16:48)
Åh, vad är det?
Joel Baudin (16:58)
Men vad? Hur? Jobbade någonting med att föda? Du var inne på det, men jag tänker jobbade att föda tillbaka från lärdomarna från fem. Men ge mig att om universitetsvärde och idrottslärare får ju verkligen sig som många olika sport och många olika barn. Hur jobbade det med att få in det i skildrarutbildningarna i Sverige? Om vi säger specifikt för de lärdomarna.
Åsa Tugetam (17:23)
Ja, där känner jag att jag fortfarande i grön försöker sätta mig in i. Jag är nyfiken på det här hur det ser ut med upplägget med de olika organisationerna som jobbar med vid lärarutbildningen. Jag tror att vi har gett mycket samman skulle kunna ge och ta åt båda håll. det känns ju också som att man har ett lite annat upplägg i Sverige än man har i många andra länder.
i Europa där det ligger mer på universitetsnivå. Det skulle kunna ha många fördelar och nackdelar med det där. Ett är att du kan ta studiemedel för att gå din skidlärarutbildning om man kopplar det till ett universitet. Men sen är det också hur den är uppbyggd och om något funkar bra, då kanske man inte ska rucka på det. Men jag tror absolut att man hade kunnat rekrytera väldigt många bra skidlärare på idrottslärarutbildningarna.
För de läser ju fem år och blir bra på barn och rörelse. Så det är klart att man hade kunnat göra någon lösning där. Att man kanske i år två eller tre får examinera sig i steg ett eller något. Få se att man har ungefär likvärdig kunskap på det. Det finns ju fler utbildningar som har det så där jag tänker med. Idrotts- utbildnings- skaparprogram och så.
Joel Baudin (18:40)
Jag vet ju...
Ja, men jag vet ju... Alla på snö, det är årskurs fem, va? Fyra, okej. Men för jag vet att det här är Umeå, då är det ju ett samarbete mellan idrottsläraren och friluftsfemjöndet. Just för när det kommer till att friluftsfemjöndet specifika kapacitet kring skidskola. Och att det är ett samarbete också sen att, om jag kommer ihåg det rätt, men det här är ju tio år sedan nu, men att det var en viss utbildningsaspekt.
Anna Norlin Berg (18:48)
4.
Åsa Tugetam (18:50)
Ja.
Mm.
Joel Baudin (19:10)
från att frihetsfemmerna kunde hjälpa idrottslärare hur kan ni jobba med barnen.
Åsa Tugetam (19:16)
De har ett väldigt
bra samarbete i Umeå. De tar ut hur många hundra varor som helst varje vinter. De har fördelen med de har vinter under en lång period. Idrottslödsstudenterna kan ta lite grupper då och då. Det gör de i samarbete. De har det sin kursplan på idrottslödsbildning. De får också bedömning när de utför.
Joel Baudin (19:25)
Mm.
Mm.
Åsa Tugetam (19:45)
Så där är ett jättebra exempel på hur man skulle kunna göra. Det som blir knepigt då, för vi har försökt få ihop någonting med alla på Snö- skidförbundet med Linnea universitetet. Det vi ofta är begränsade i är när vi åker iväg med våra studenter, då får de vinterutbildning jättekomprimerat under en vecka. Då kör vi liksom allt. Så vi kan inte säga att vi gör det här nu och sen om tre veckor så gör vi nästa steg eller så. Utan de skulle behöva ha...
Joel Baudin (20:04)
Mm.
Anna Norlin Berg (20:12)
Ja, det det.
Åsa Tugetam (20:15)
Om vi ska koppla ihop dem med alla på snö, att de kommer att göra någonting i förberedande med dem så att de hinner ändå öva lite här i Hemmavacken och sen ta sig igen då när de kommer i det skarpt läge med eleverna. Så vi får jobba på lite annat sätt bara.
Joel Baudin (20:33)
Men du har ju, om jag hörde rätt så har ju du en viss föraning om kommande interski här om några år. Vad tror du, hur tror du det kommer bli?
Åsa Tugetam (20:42)
Mm.
Ja, men jag tycker att man fick den föroreningen faktiskt redan i Levy när vi var där och Eric Sheckleton som ordförande då, president heter det ju, pratade om sin vision för hur nästa Interski ska bli och jag får ju den här känslan av att han vill verkligen att vi ska vara ett community, det ska vara ett Interski. Han vill försöka få ihop de här tre benen mer under en hatt än det kanske
är idag då. ISS tog beslut för ett par månader sedan på att vi ger upp vår egen hemsida och stoppar in den under Interskis hemsida som en markering i att när man jobbar inom snöindustrin om man vänder sig till Interskis så ska det vara en sida och där ska jag hitta all den information jag behöver om jag så vill ha reda på när Isia har nästa grej eller vad det nu kan handla om som har med mina hemsidor.
krediteringar att göra eller om jag vill se så här men hur gör danska skivskolan? Hur har de lagt upp sitt? Och så kan man gå in i den fliken. Och jag gillar hans tänk med det här att det ska bli mycket mer tillsammans och att vi inte ska konkurrera med varandra utan vi ska dra nytta av varandra. Så jag tyckte hans vision där var bra och jag tycker att man har sett det lite nu.
Anna Norlin Berg (22:00)
Nu.
Åsa Tugetam (22:10)
Nu har jag inte det framför mig. kanske har det. De skickade ju ut det här var temat kommer vara. Det skulle jag ha plockat fram. Men det var ju i fall.
Anna Norlin Berg (22:19)
Det har jag missat.
Joel Baudin (22:25)
Var skickade de ut
det då? Tror jag.
Åsa Tugetam (22:27)
Ja, vi fick det via skidlärarföreningen. Nu vågar jag gå in och pilla min dator för att jag råkar stänga neråt.
Anna Norlin Berg (22:31)
Ja, det det.
Joel Baudin (22:31)
Mm-hmm.
Anna Norlin Berg (22:34)
Nej, jag förstår precis hur du känner.
Men jag tänker, jag ser ju hur ni delar fortbildningar via...
Länk. Visst är det jag är så som har saker ibland. Eller hur?
Åsa Tugetam (23:00)
Ja, vi
försöker ju att det hela tiden ska hända något varje månad. Så vi har ju de här öppna webbinarierna. Då vi bjuder in någon som föreläser om något specifikt. Och så spelar vi in dem och lägger ut dem. Och sen har vi börjat ett arbete som vi först trodde skulle gå lite snabbare. Men det tar lite längre tid än vi tror. Men vi vill ju att man ska kunna hitta...
Anna Norlin Berg (23:06)
Mm.
Åsa Tugetam (23:25)
på den här hemsidan också hur det ser ut i varje land med de olika stegen, examination, innehåll och så vidare. Det är också sätt att bygga ihop och minska de här glappen. Man kanske tror att i Österrike då gör de så här eller om man åker lite längre österut då ser det ut så här och så vidare. Om vi kan få upp det så att man kan gå in och titta på varandras utbildningssystem så tror vi också att
Anna Norlin Berg (23:43)
Det är så.
Mm.
Åsa Tugetam (23:53)
Man skulle kunna utveckla mycket när man kan ta bra delar från varandra.
Anna Norlin Berg (23:59)
Har du sett och varit med på alla fortbildningar som har gjort? Har vi har någon favorit? Tipsa om.
Åsa Tugetam (24:03)
Jo.
Ja, jag gillar ju... Men det är för att han är så bra på att föreläsa. Sen kanske det är på min nivå när det gäller att bli väldigt högteknisk nivå. Ron Kipp tycker jag han gör en jätteintressant föreläsning. Han har med lite om skidorten och hur man kan tänka med hela anläggningen och så. Så den skulle jag väl tipsa om då.
Anna Norlin Berg (24:18)
Ja.
Precis. Han är ju väldigt karismatisk och han har ju gjort en ganska bred YouTube kanal där han också pratar mycket om skiteknik. Ron & Dom.
Åsa Tugetam (24:46)
Ja, jag tror han också pratar
om om man höjer hastigheten på liften så här mycket, då får man upp så här många fler varje tionde minuter. Han har nödat ner sin liste.
Anna Norlin Berg (24:52)
Ja.
Ja, man räknar ut själv när man står där där lyften går på
halvfart. Han är rolig att lyssna på. Det såg jag att den skulle komma. Har någon mer favorit?
Åsa Tugetam (25:02)
Han har varit inne i många delar.
Sen tycker jag att det är intressant när något land går in och berättar hur de gör och hur de bygger upp det hela. Det brukar bli bra diskussion efteråt. Då har man alltid något att studsa med. Gör ni så här? Vi gör så här. Hur tänker ni? Då brukar det bli en lite längre diskussion.
Anna Norlin Berg (25:19)
Mm. Mm.
Ja, nu kan du spridla sig. Det fint.
Mm.
Åsa Tugetam (25:41)
De brukar vi inte lägga ut så de finns inte med utan det är bara själva läsningen.
Anna Norlin Berg (25:43)
Nej, jag
kan inte.
Åsa Tugetam (25:48)
Det är bra att med live.
Det brukar vi försöka sprida och lägga på skidrådets och föreningen. Så överallt där vi hittar att vi kan skjuta där. det är ju öppet och gratis och det är bara att in och delta. Och det är ofta då vid fem, sex på kvällen för att det ska funka så mycket som möjligt för både USA och Europa. Men sen har vi också haft med oss från
Australien två gånger. Det är imponerande för jag tror inte det är någon bra tid för dem. Men det är roligt när de är med.
Anna Norlin Berg (26:22)
Nej, det tänker jag också. Det där är ju helt fel tid.
Joel Baudin (26:23)
Ja.
Anna Norlin Berg (26:31)
Du nämner ju lite roliga personer här. Erik Sheckleton bland annat. Han finns med på ett avsnitt i skiljarepodden. Om man går långt ner i lyftan. Har vi spelat in med honom, jag och.
Åsa Tugetam (26:42)
Mm.
Den delade
jag. Jag skrev så här, nu måste ni in och lyssna, Claes har börjat podda.
Anna Norlin Berg (26:56)
Jätte.
Och Ron Kip. När vi var i Bulgarien. Nu kommer, nu tar över. Förlåt. Men när vi var i Bulgarien så skulle, så precis som på flera inderskri så har vi gjort en film om varje land. Då hade jag Ryssland tillsammans med Stefan Attelid. Och det var ju helt crazy. Det är en ganska, det var ju jättekonstigt.
Åsa Tugetam (27:07)
Ja, det kul.
Anna Norlin Berg (27:25)
workshop som vi spelade in och han var ju med på den tillsammans med mig och Stefan. Vi var ju kanske 25 stycken som började och sen var det typ vi, Ron, jag och Stefan och typ tre till som bara stod och inte visste vad vi skulle ta iväg när ryssen körde flying eagle nerför en svartbacke och vi skulle stå och titta på. Han var ju med på den. Sedan när vi skulle ut och säga så här, tror vi behöver ta en lunch.
Sammanfatta vår intryck av det här. Väldigt kul.
Åsa Tugetam (28:03)
Det det.
Anna Norlin Berg (28:04)
Ja, det finns på Youtube. Tror jag.
Åsa Tugetam (28:06)
Nu måste jag kolla.
Joel Baudin (28:10)
Vi länkar i avsnittsbeskrivningen. Det är avsnitt 13 om man vill höra Anna snacka med Erik. En fråga Inga, du sa de tre benen och att få de tre benen närmare varann. var en stund sen. Men vilka är de tre benen?
Anna Norlin Berg (28:12)
Mm.
Åsa Tugetam (28:28)
Om man tänker sig inte skriva som ett paraply så har vi ISS, 1BN som utbildning. Sen är det SIA och IWSI. Det här är lite olika följsamhet. jag sett senaste året så verkar det som att SIA följer med och tycker att det här att vi ska flänga hit och dit och ha massa möten i jordens alla hörn det kanske inte är så hållbart utan vi har möten på pre-inteski och på inteski.
Då alla på plats, då kan vi få medlemmar som deltar. Man har någon logik i det. Jag har inte sett samma vision hos IWSI, utan de har lagt mötena lite annorlunda. Så jag tänker att det vore väl smidigt av IWSI att gå in i samma tänk. Det måste ju vara mycket bättre att ha många medlemmar på plats när man har möte.
än att sitta bara styrelsen någonstans och på länk och så där.
Joel Baudin (29:31)
Kan
du berätta lite mer om vad är Ipsi för någonting? För den som inte vet.
Åsa Tugetam (29:37)
Det ifs i SIA är Anna och Frida mycket bättre att prata om. Jag vet vad det är, men jag ska inte ge mig på nån djupare förklaring.
Joel Baudin (29:42)
Mm.
Anna Norlin Berg (29:43)
Nu.
Joel Baudin (29:49)
Vi pratar om det var att Isia är för professionella, alltså det är mer organisation för professionella skidskolor och Ifs är för mer om jag var ideella om jag kommer ha det rätt. Rika. Då gör vi det. Då gör vi en sådan summering och så går vi vidare. Jag är nyfiken på hur hur ser skidåkning ut för dig idag? Vad drömmer du om i vinter?
Åsa Tugetam (30:00)
Ja, så har jag också startat.
Anna Norlin Berg (30:06)
Så, tack så
Åsa Tugetam (30:12)
Ja, nästa år fyller jag 50 och då ska jag till Strandafjället. För det har jag tänkt åka så många år och det har inte blivit av. Så det spelar ingen roll vad det är för värde, då ska jag vara där. Nej men nu består det väl mycket av att vi har våra utbildningar som vi åker upp med på universitetet. Och då är det... Vad säger du? Vi åker till Sälen till Miflodammen och vi...
Joel Baudin (30:21)
Mm.
Anna Norlin Berg (30:32)
Vart åker ni?
Åsa Tugetam (30:39)
med våra studenter. Sen är vi i spåret runt Myflå och i Hundfjället när vi är i anläggning. Sen så blir det... Jag har ju en familj som älskar att åka skidor. De har väl aldrig fått välja att vara med. Men det är ett härligt arv att få med sig. Så vi åker en del. Vi ska till Hemsedal i vår.
Anna Norlin Berg (30:45)
Mm. Mm.
Jag tror det var.
Helt.
Åsa Tugetam (31:08)
med familjen
och två andra familjer som också åkt sen de hade små barn så de har. umgås. Jag tycker det är ett supertrevligt sätt att umgås och åka iväg och bo i en stuga och vara ute hela dagen och gå runt i långkaltsångar och göra köttfärsås och dricka vin. Väldigt trevligt upplägg och umgås med inte bara skidåkningen hela grejen runt omkring.
Anna Norlin Berg (31:19)
Ja.
Åsa Tugetam (31:35)
Sen åker jag när det finns tillfälle här, när det är snö på golfbanan, då är jag ute och åker längd. Men då får man fånga dagen. Det är inte alla dagar som är skiddagar här nere. Vi har åkt det vissa år jättebra. Sen har vi bra skäsk och is på Öland. För där är det sådana här mossar. Och de är så grunda och de fryser ju snabbt. Så där kan man åka ganska tidigt. Utifrån allvaret.
Anna Norlin Berg (31:40)
Mm.
Men håll i skrivskois.
Just det.
Ja, just det. Kul.
Fint, tänker jag.
Åsa Tugetam (32:06)
Ja, ja men det är
Joel Baudin (32:08)
Men när ni är uppe i fjäll, är det hur stor del av din vinter tas upp av de utbildningarna? Är det flera vändare eller är det liksom en per klass?
Åsa Tugetam (32:16)
Just nu har vi vecka 3, 6 och 11 som vi är uppe. Med en bussåtgång. Vi är två campus. Vi har ett idrottslärargäng i Kalmar och ett i Växjö. Då kör vi härifrån Kalmar, hämtar upp i Växjö och fortsätter upp. Sen har vi även ett idrottsvetenskapligt program. Det står på tre ben. Det hälsa, fysisk aktivitet och friluftsliv.
Anna Norlin Berg (32:23)
Nu.
Joel Baudin (32:26)
Mm.
Anna Norlin Berg (32:31)
Mm.
Åsa Tugetam (32:44)
Så de är vi uppe med men då pratar vi inte skola. Då är det mycket mer folkhälsoperspektiv. Hur håller sig folk friska och varför friluftsliv bra. Lite miljö analys och sådana saker. Så det är inte alltid det här skolperspektivet då när vi är iväg.
Anna Norlin Berg (32:49)
Ja.
Joel Baudin (32:50)
Mm.
Anna Norlin Berg (33:00)
När man hör talas om folk som har pluggat till idrottslärare så är det väldigt många som har studerat just i Kalmar. Hur kommer det sig att Kalmar är så stort på just idrottslärare-biten tänker jag? För det verkar som att ni är ganska stora, eller?
Åsa Tugetam (33:14)
Ja,
men jag tror vi har pratat om det där. Och så sa vi, det för att vi är hemmablinda, så här är tycket. Men om vi kollar, jag gick här som student och då gick jag, den första kullen som gick en hel idrottslärarutbildning här. Innan hade man bara kurser. Om jag ser perspektivet på vad som har hänt, för väldigt många av oss som har gått här i idrottslärarutbildningen i Kalmar har också jobbat med friluftsliv i skolanpraktisen.
Det har på något sätt blivit att det har smittat av sig det friluftslivet att man faktiskt använder i praktiken sedan. Jag tror att det för att det var ett tag... Det fanns väldigt mycket påbyggnadskurser här. Man kunde läsa avancerat friluftsliv, sommar, vinter, vår och höst. Man kunde åka upp... Det var där jag träffade min man, förresten, på sådana här åka upp och bygga in sig och sova i snön. I bivack letar jag efter nu.
Anna Norlin Berg (33:57)
Mm.
Åsa Tugetam (34:13)
Vi har haft en kurs som jag hade ett par år uppe på Kevnekaise. Man kan jobba heltid men man anmäler sig till en del kurser. Vi har haft mycket friluftskurser igång parallellt. Då tror jag att det har blivit lite av att man vet att det mycket friluftsliv här. Det som går väldigt bra nu är två distanskurser som låter jättetråkigt. är teori, friluftsliv.
Anna Norlin Berg (34:19)
Mm.
Joel Baudin (34:19)
Ja.
Anna Norlin Berg (34:41)
Mm.
Åsa Tugetam (34:41)
Men det
också på avancerad nivå och det blir ett häftigt nätverk för den är 100 procent på distans och det blir verkligen folk från hela Sverige. Det är ju många som jobbar på destination eller de jobbar på friluftssamordnare i kommunen. Så det är både kommersiellt och statligt regionalt skulle jag säga som kommer in på de kurserna och det blir jätteintressanta diskussioner. Ofta så hittar de varandra efter kurserna med.
Anna Norlin Berg (34:48)
Och.
Mm. Mm.
Mm.
Åsa Tugetam (35:10)
Fortsätter samarbete.
Anna Norlin Berg (35:13)
Kul.
Åsa Tugetam (35:13)
Jag tror att det har funnits
en del kurser.
Anna Norlin Berg (35:18)
Det var ju bara i saken.
Joel Baudin (35:21)
Aha
Jag har
en fundering och det här är kanske... Jag tänker att det här är unga människor buss till fjällen. Och är det galnast det som har hänt på en av här resorna?
Åsa Tugetam (35:36)
Oj, ja. Nu skulle jag tänka mig man inte hänger ut. Nej, alltså det kan hända. Det är ändå något... Nu har jag jobbat både i grundskola och gymnasie innan och de här är ju några år äldre. De är 8, 20, runt där när de kom hit. Jag kan ju tycka att det är lite gulligt att de är vuxna men de är ju också...
Joel Baudin (35:43)
Haha
Anna Norlin Berg (35:45)
Det är en annan nu.
Åsa Tugetam (36:04)
Lite små. Man var väl likadan själv. Ibland när man är iväg så där så... Det kan vara mycket känslor som kommer upp. Man är... De kommer ihop sig kanske eller så där. Det är då jag tänker att det är så himla bra att man inte kan fly. För man är där på plats. Vi är där. Vi ska vara där flera dagar. Så man kan liksom inte bara checka ut.
Anna Norlin Berg (36:05)
Mm.
Absolut.
Joel Baudin (36:28)
Mm.
Åsa Tugetam (36:33)
Och att tycka att nu blir det fint. Man får stå där, man får lösa det här. Ofta när jag läser de här reflektionerna de ger så tycker jag att de har lärt sig väldigt mycket. Inte bara det här om man varit iväg och varit i snön eller om vi varit och padlat eller om vi varit och vandrat. Utan alltid där man lär sig om sig själv när man blir trött, när man blir hungrig, när man blir trött på gruppen. Det är väldigt utvecklande för andra delar i livet också.
Anna Norlin Berg (36:33)
Vi ska åka samman med oss hem också.
Precis.
Åsa Tugetam (37:03)
Så jag kan
ju möta studenter som man hade tio år sen som kommer och ja, jag kommer ihåg när vi gjorde det här och det här och jag kommer vara jävla irriterad, här, jag fattar inte varför vi skulle gå upp där och det blåste och så. Men så säger de ändå att det är bland det bästa de har varit med om. Och då tänker jag att ja, men det är ju någonting med det här som vi som jobbar med det ändå trilskas med.
Anna Norlin Berg (37:18)
Mm.
Joel Baudin (37:18)
Mm.
Åsa Tugetam (37:25)
Det har funnits stunder när man har packat bussar och det regnar och det är lite missnöje. Så tänkte man sig, men gud, vem gör man det här för? Vem vill det här nu? Och så gör man det ändå man genomför och så får man alltid den där belöningen efteråt. Det är någonting med... Peter Ellesson som sitter i SS, han har skrivit om det här med expeditionen och det äventyrliga inslaget.
Anna Norlin Berg (37:33)
Ja.
Åsa Tugetam (37:52)
Det är viktigt inslag att lämna skolans fyra väggar och se hur jag funkar i en annan miljö. Jag kan ha en roll i klassrummet, men jag får en annan roll när jag kommer ut. Det andra saker som värderas. Andra kunskaper. Jag tycker att det är jättekul fortfarande. Jag tycker fortfarande det lika kul att sticka iväg med ett gäng.
Joel Baudin (37:59)
Mm.
Anna Norlin Berg (37:59)
Vart?
Joel Baudin (38:15)
Mm.
Åsa Tugetam (38:18)
Jag tänker bara hålla mig så här... Vad säger man? Att man inte blir för stel eller för... Att man hamnar sist. Att får vänta på tanten på fjället. Nej, det får man hoppas att det är några år till det. Man håller sig väl lugn för att man håller igång kanske.
Anna Norlin Berg (38:26)
Ja.
Joel Baudin (38:29)
är först upp på fjället.
Anna Norlin Berg (38:40)
Ja, precis. Jag hade en kollega som när jag jobbade i skolan som sa att det bästa med att jobba i skolan är att man alltid ihåg som unga människor, så man har inte en chans att bli gammal. Dessutom hänger med alla trender. Hopp, bit!
Åsa Tugetam (38:52)
Nej, det ligger något i det.
Häromdagen fick en reality check på det. var det en student som sa att det är hon som är med i senaste säsongen av PH. Jag var ingen referensram. Hon bara, ja, Paradise Hotel. bara, aha, ja. Då märker man att man... Jag kollar på massa skit på tv, men just det hade jag inte sett.
Anna Norlin Berg (39:05)
Mm.
Hej!
Visar sånt.
Ja. Nej.
Åsa Tugetam (39:22)
Man har
ett klapp i vad man... Som jag kanske inte refererar till om jag har rörelse till musik. Kommer ni ihåg Fame? De bara... Nej. Så det är såna grejer som inte funkar. annars är det kul. Det kul med ungdomar. De är ofta väldigt så där. Säger vad de tycker. Så här är det. De har bestämde åsikter ibland.
Anna Norlin Berg (39:25)
Ja, vilka man refererar till.
Nej, precis.
Ja.
Precis.
Åsa Tugetam (39:50)
Då man utmana där då. När man tycker att, ja men vad bra har du sett då och vet allt? Det tänkte jag också att jag visste när jag var 21. Det finns lite grejer på vägen man kan ta till sig.
Anna Norlin Berg (39:58)
Precis. Lägg till.
Joel Baudin (39:58)
Mm.
Men vi ska börja avrunda och då funderar jag på om har du något skid om vi säger då vi brukar säga skidlare minne men skidrelaterat minne som du kommer tillbaka till som får dig att du jag ska aldrig sluta åka skidor.
Åsa Tugetam (40:23)
Ja, det har jag faktiskt. Fast jag åkte i snowboard. Jag gjorde det i några år. Sedan när jag fick barn började jag åka fider igen. Det på Mont-Bake i Nord-Amerika. Då gick vi upp jättelänge. Men så fick man ett sånt där åk som man kan plocka fram många år senare. Och bara tänka, vilken häftig upplevelse det var.
Joel Baudin (40:51)
Mm.
Åsa Tugetam (40:51)
Man
fick den där dagen med den snön, vindstilla. Det är ett så starkt minne. Jag tänker åka tillbaka dit någon gång. Åka på samma ställe igen.
Joel Baudin (41:06)
Visar det en av de ställen i världen som får mest snö?
Åsa Tugetam (41:09)
Ja, de får ju sådana riktigt dump. När
man åker upp dem i bilen så kan det vara väggar.
Anna Norlin Berg (41:16)
Coolt.
Joel Baudin (41:18)
Ja men fint. Man har sin anledning att åka tillbaka. Men vi gör väl så här att vi ser till att länka till alla de här till inte skriva inte orgo dem och till gamla avsnitt och grejer. Och så sedan så ger vi en uppmaning till alla som lyssnar. Har du någonting?
Anna Norlin Berg (41:41)
Om man tänker så här här går jag i skiljäror blir sugen på att läsa till idrottslärare när det är sista ansökan. Nu.
Åsa Tugetam (41:49)
Det är jag
tror 15 eller 16 april.
Anna Norlin Berg (41:53)
Om man blir sugen och vill man veta mer, då kanske man kan höra av sig till det frågan.
Åsa Tugetam (41:59)
Då kan man medle direkt till mig.
Joel Baudin (42:03)
Då ser vi till att göra det lättillgängligt. Bra. Men vi säger tack så jättemycket för att du valde att snacka med oss idag Åsa.
Åsa Tugetam (42:15)
Tack så jättemycket för att jag fick vara med. Det är första gången jag gör mig med en podd. Det var jättekul.
Anna Norlin Berg (42:20)
Det kommer nog flera gånger. Men sen så tänker jag att vi vill väl återkomma till dig när det närmar sig interskis. Vi får höra mer vad IAE-SS har för planer då och så vidare. hur?
Joel Baudin (42:21)
Bra jobbat. Det märktes inte.
Ja, the inside scoop.
Åsa Tugetam (42:38)
Vi ska ju ha ett pre-meeting här i april nu. Då ska vi få leda mycket på plats där om hur det kommer bli i 27. Så då kan vi göra en uppdatering.
Anna Norlin Berg (42:41)
Mm, jag menar det.
Mm.
Kul.
Joel Baudin (42:50)
Bra, då lägger vi in det i kalendern. Superduper! Tack för alla er som lyssnar. Se till att dela med alla ni känner och några till så att vi har några fler lyssnare här. Och sen så hörs vi i nästa avsnitt. Tack så mycket!
Anna Norlin Berg (43:09)
Tack,
Åsa Tugetam (43:09)
Hejdå!
Skapare och gäster

