Skidlärarpodden

Joel (00:00.000)
Välkommen till skidlarepodden. Du som lyssnar på det här prenumererar sannolikt på det som tidigare hette Snowsport Sweden podden. Från och med nu byter vi namn och skepnad och kallar den helt enkelt för skidlarepodden. Jag, Joel Baudin och min kollega Anna Nollinberg bjuder in dig att utforska skidåkningsvärlden med oss när vi djupdyker i skidlarens spännande verklighet. I podden kommer du få ta del av passion och expertis med gäster från Svensk Snö Sport.

Vi hoppas kunna släppa ett avsnitt i veckan och håll i tummarna att du kommer gilla dem. Tack för att du lyssnar och nu går vi vidare till säsongens första avsnitt.

Joel (00:02.556)
Välkommen till den nya omstarten av skidlärarpodden och säsongens första avsnitt där vi idag kommer prata om de uppdateringarna till teoridelen på svensk skidlärarexamen.

Och med oss idag har vi ju som vanligt Anna.

Anna (00:30.061)
Hej, kul att vara med igen. Kul att det är snart i vinter.

Joel (00:31.004)
Hej?

Joel (00:35.132)
Sen har vi också Kalle.

Calle (00:37.758)
Hej hej, tack för i dag!

Joel (00:41.084)
Skulle du kunna berätta lite om vem du är och vem du är i skidlöra Sverige?

Calle (00:45.15)
Ja, det kan jag göra. Jag har ju varit med ett tag nu i alla fall. Jag är väl kanske 12-säsongen eller någonting sånt. Jobbat skidskola, jobbat med mycket skidladeutbildningar. Nu jobbar jag mot alpin racing så jag jobbar på ett skidgymnasium i Östersund. Så nu är jag inne lite mer i elitidrotten.

Det blir lite ifrån rekreationsdelen lite grann, men det är fortfarande inblandad i skildlärar- scenen och med skildlär examen och lite utbildningar.

Joel (01:24.924)
Vilken organisation jobbar du mest inom?

Calle (01:27.71)
Jag jobbar nog mest inom skidförbundet skulle jag säga.

Joel (01:37.788)
Tyckligt att du är här.

Calle (01:38.622)
Ja, jag mår med och petar lite överallt.

Joel (01:41.308)
Ja. Sen har vi Anders också med oss på samtalet här. Vill du introducera dig själv?

Anders Nilsson (01:48.142)
Hej, absolut. Då Anders Nilsson och jag har varit med i examensnämnden i kanske 13 år. Har en bakgrund med att jobba med utbildning inom Filosnämnden i 25 år.

Joel (02:19.42)
Tack för att du är här!

Och jag tänker att jag och Anna har ju presenterat oss tidigare på det här flödet. Så vill du ju starta igång Anna och presentera vad vi dagens ämne.

Anna (02:34.989)
Dagens ämne handlar om skilärarexamen, lite där vi slutade förra vintern. Vi har under ett tag funderat på teoridelen. Den har utseendet av en traditionell historisk prov. Innan det var pandemi skrev man det här provet på plats i lektionsalar.

Anna (03:04.909)
Ordföranden, examensnämnden och rättade alla proven. Det var kanske en skrivning om två till fyra timmar. Eller hur Anders?

Anders Nilsson (03:15.214)
Ja, någonstans där.

Anna (03:16.525)
Det var också ganska mycket att rätta. Och efter pandemin eller under pandemin utvecklades det till ett likadant prov. Men det skrevs via ett formulär, via datorn, via länk hemifrån. Och då satt alla uppkopplade i samma möte och skrev hemifrån. Ja, två till fyra timmar.

Man hade då begränsad tid på sig, obegränsad tid att skriva. Man fick skriva till man var klar. Det var ett open book exam där man fick ha med sig litteratur och bländra och slå i och så vidare och lämna in. Det är ett ganska tufft tillfälle att sitta och förbereda sig inför det här. Punderar på vad ska läsa och vad ska jag kunna och sen så bara trycka ur sig det och sen så...

har vi märkt att de teoretiska kunskaperna under examen skulle vilja fördjupa dem framförallt kring det som det handlar om. Då har diskussionerna pågått ett tag om hur man kan förändra det. Kan man göra det på ett mer levande sätt, på ett sätt som främjar inlärning bättre och som sen också kanske faller ut på hur vi jobbar med teoretiska delar på utbildningar senare eller med andra skidåkare längre fram?

så att man inte är låst i teoriprovet utan man öppnar andra dörrar. Så därför så när examen var klar förra året så drog vi igång ett arbete med att försöka förändra det här. Och så som det ser ut i år kommer det säkert inte se ut nästa år exakt men vi vill ju behålla det här formatet, för vi tror ju verkligen på det här och det kommer då bli en ny skepnad. Så det tänker jag att... Du kan väl berätta lite om den tankarna, Callette?

Calle (05:07.198)
Ja, men precis. Så vi lämnar liksom den här, som Anna säger, den klassiska teorisk skrivaprovdelen. Och så väljer vi att lyfta ut, framför allt och inför block ett, som kommer först här nu då, som är färdighetstest egentligen, där vi åker skidor och visar våra färdigheter.

Inför det blocket kommer vi framförallt lyfta ut de skidtekniska delarna av teoriprovet. Och så kommer vi göra det i seminarieform. Vilket egentligen innebär att vi kommer sitta i grupper om ungefär åtta deltagare. Där dels riktade frågor till samtliga deltagare. Men dels öppna diskussioner kommer ske. Det kommer att finnas... Man kommer få som deltagare...

Frågor till sig själv som man måste besvara. Sen kommer det finnas utrymme för öppna diskussioner också. I seminariedelen av det här väljer vi att lyfta ut det som behandlar skivtekniken. Det som har täckt av de skivtekniska bitarna i teoriproet förut. Men det är ju liksom inte hela...

Teoriblocket innehåller många olika delar av skitekniken, bara en liten del. Det är den vi väljer att köra i seminarieförm. Sen har vi andra delar också som vi måste täcka av och se hur kunskapsnivån är. Hur har vi tänkt kring dem, Anders?

Anders Nilsson (06:52.366)
Vi har tänkt att inte göra det här för komplicerat. Vi vill ju att när man som deltagare på examen har gått igenom hela examen och också har visat sin teoretiska färdighet. För att göra det behöver man ha en hel del kunskaper för att man vet hur man ska hantera en del som man behöver gräva fram och kunna beskriva och inte bara göra det här verbalt.

skickar ut någon typ av uppgifter som man ska få besvara och där man får. Kanske ska man förenkla lite, kan man säga att man får rita och berätta lite grann. Och försöka göra det på ett tydligt sätt och sedan kunna lämna in den här uppgiften. Men att vi kanske inte gör det på samma tidsbegränsade sätt som det har varit tidigare. Teori provet har ju startat.

vid en viss tid och sen har vi satt att ni ska vara klara till en specifik tid. Sen har den tiden varit ganska lång. Men nu säger vi snarare att vi skickar ut en uppgift och sen kanske man har tre eller fyra dagar på sig som besvarar den här uppgiften och kan få tillbaka någonting. Och där vi vill att man ska formulera det här runt sin egen tanke. Vi kanske styr snarare på... Om vi pratar om effekt så är det kanske det vi vill se.

berättar hur jag upplever just den här frågan eller frågeställningen och sedan försöker leta fram svar utifrån det. Där är viktiga för oss kanske att få reda på att man faktiskt lyckas gräva fram en del svar. Inte alltid har det bok eller har det igen någonting runtomkring så att det finns någonting där som vi tror är intressant. Som vi tror.

Anna (08:45.421)
Men det här med AI då Anders.

Anders Nilsson (08:47.886)
Ja, då hade vi också så här nu. Nu har vi möjligheter att man har möjlighet att skicka in saker i t.ex. Nu är de frågeställningar som vi kommer och som vi har är ju kanske inte så konkreta så att man kommer få ett svar. Man kommer få ganska risiga svar och de flesta frågeställningar kommer vi skicka in. När vi konstruerar frågor så sitter vi och skickar in de här frågeställningarna i.

Lite fler, inte bara satt i peter, utan lite fler motorer för att se vad vi får försvar. Så det finns ju en. Enligt en kontroll funktion i det här. Det ska användas av.

Joel (09:32.732)
En följdfråga på allt ni har sagt, så vem som än känner kan svara. När ni satte er efter examen i år och började diagnostisera, vad var det ni såg som motiverade att göra? Det är en ganska radikal förändring. Vad var diagnosen?

Anders Nilsson (09:53.966)
Jag tror att det finns fler delar i det här. Hur väl kan man teori bakom skidåtningen? Bakom det skidtekniska. Det är det vi på något sätt vill göra en förändring på. Titta efter hur bygger vi...

Den teoretiska kunskapen hos en skivlärare. Hur ser vi till så att vi fångar den? För den syns även på förståelsen på den skidtekniska delen som ser ut i vacken. Så det är kopplingen mellan det teoretiska och det praktiska som man visar upp. Någonstans där kände vi att det här behöver vi djura på.

Calle (10:49.15)
En stor del i förändringsarbetet handlar om att ge deltagarna bättre förutsättningar. Att visa sin kunskap också. Vi gör det ju det syftet att inte... Om vi tar seminarieformen, seminariedelen där vi pratar om det. Där vi täcker av det skidtekniska. Vi kommer utgå ifrån...

svingbeskrivningar och vi kommer prata om interaktion mellan skida och snö och vilka rörelser som vi använder i respektive delar svängar. Och det är en stor skillnad i att skriva de här grejerna i liksom, oj, ursäkta, papper och penna kontra att få sitta ner och föra en diskussion kring det. Så att vi hoppas ju att det genererar ju ett...

bättre förutsättningar och större utrymme att få uttrycka sig. Där vi också kan hjälpas åt. Är det så att vi känner att i seminariumsformer, att en deltagare är på gång med någonting här, då har vi utrymme att ställa följdfrågor. Då har vi utrymme att utvecklas tillsammans i det här. Men det är också en examinerande del. Så det gäller att man kommer in förbered, man har läst på, man förhåller sig till det språket vi väljer att använda.

men att vi under seminariet har utrymme för full fråga, för diskussioner med... i syftet att vi kommer att öka kunskapen hos deltagarna.

Joel (12:30.236)
Hur stora kommer grupperna vara i de seminariegrupperna?

Calle (12:39.454)
Ja, precis. Vi tittar lite på vad fixar vi rent... ..logistiskt, hur många är det? Men vi vill väl ha max åtta deltagare i varje grupp.

Joel (12:50.14)
Mm.

Joel (12:56.54)
Mm.

Calle (12:58.43)
Det är ett tak för att det ska bli så bra diskussion.

Anna (13:02.541)
Och alla de här seminarierna kommer pågå samtidigt. Med samma frågeställningar, först med olika examinatorer.

Calle (13:11.582)
Precis. Det är ju någonting att vara med sig också här. Vi gör ju allting samtidigt.

Joel (13:19.036)
Kommer det att ske digitalt eller på plats någonstans?

Calle (13:24.702)
De kommer ske digitalt.

Joel (13:29.276)
Men tillbaka till den där diagnosen, vad har ni sett? Har det varit många som klarat eller har det varit många som inte klarat? Hur har det sett ut tidigare i form av hur folk har lyckats?

Anders Nilsson (13:44.686)
Jag tror att... Tittar vi tillbaka historiskt så har det alltid varit så att de som har misslyckats med teorikroer de har också misslyckats på skidåkningen. Så det finns en korrelation mellan hur väl man kan formulera sin egen utveckling och visa upp den och hur man kan formulera den rent teoretiskt. Den kopplingen har varit ganska stark.

Om vi då i princip så har man grät skidåkningen då har man också grät en teorin. Och de som kanske inte riktigt är redo för för att kunna gå upp och klara skidåkningen. De grejer är en.

Anders Nilsson (14:26.67)
Och så finns det väl någonting i det. Vi är också med på att de flesta som kommer till skiljare. Om vi behöver ska vi göra en ut. Ska vi utveckla den teoretiska förståelsen hos våra deltagare? Då måste vi göra det utifrån att det snarare. Så det finns en koppling i det här som gör att det är okej. Hur utvecklar vi då? Då måste vi hitta andra.

Joel (14:27.004)
Just.

Anders Nilsson (14:56.462)
Vi kan titta på det här och se hur vi skapar förståelse. Då är det väl så att göra det på ett muntligt sätt- och samtidigt ha vissa teoretiska frågeställningar som kanske blir under... Som inte är tidsbegränsade, utan man kan skriva där det inte finns en begränsande faktor. Är de två delarna som man kan gå... Nu har vi valt att göra det så här, men vi lyfter ut en del. Och gör den...

ett samtal snarare än att skriva. Och den andra delen där, det är kanske... Vi kanske vill se att folk kan skriva lite, men det är inte så jättenoga exakt hur man skriver. Man kanske kommer få rita och berätta någonting. Men att man hittar de här två olika delarna och kunna göra det. Det har ju varit liksom en drivkraft. För alternativet hade ju varit att, ska vi gå mer mot en akademisk värld då?

Är det det som är våran framtid och det har vi väl tyckt att det kanske inte.

Anna (15:55.981)
Det har varit att teoriprovet med er ska matcha den yrkesutbildning som skiljärarbranschen är. Att den inte är så akademisk kanske utan att den ska matcha uppgiften.

Joel (16:13.212)
Make sense. Jag tror att alla det man kan uppskatta som konsument i det här fallet är att det sker ett förändringsarbete och ett förbättringsarbete baserat på hur kan det bli bättre helt enkelt. Men vad händer om man inte klarar teoriprovet? Eller vad kallar det? Blir det ett teoriprov eller vad heter det?

Anders Nilsson (16:38.99)
Det är väl en teoretisk kunskapskontroll.

Joel (16:41.756)
Mm. Vad händer om man inte klarar den teoretiska kunskapskontrollen?

Anders Nilsson (16:49.55)
Jag tror att utan att vara helt säkra på hur vi kommer att lösa det så har det gått till så att förut, om det är så att man har klarat av sin skidåkning men inte är klar på den teoretiska kunskapsdelen och vill gå upp på nästa steg, alltså på undervisning och ledarskap då löser vi den typen av omprov innan det är så att man kommer upp på block två.

Jag tänker nog att det här är en sammanvägning av block 1. Som görs. Och att det är så att vi kommer att hantera det. Så att det kommer att bli som ytterligare, jag vet inte om man ska jämföra med att det skulle kunna bli som ytterligare en sväng på block 1. Man får en chans att göra ett omprov.

Joel (17:21.179)
Vistar.

Joel (17:37.436)
Mm.

Anna (17:52.397)
Men du var inne på det med block 2 och det kommer ju också bli ett teori prov till att man inte klar med all teorin bara på den här genomgången utan det blir ett prov till som är matchat mot block 2 och det kommer ju komma någon vecka innan block 2. Då lyfter man de ämnena som man testar där som är ämnes kunskap. Ledarskap.

Joel (18:19.292)
Okej, så om jag förstår rätt då, för block 1 då blir det skiteknik i seminariform. Och sen blir det de mer mekaniska bitarna i inlängsuppgift. Lättsumerat. Och för block 2 så blir det en som relaterar mer till ledarskapet.

Calle (18:32.894)
Prinsess.

Anders Nilsson (18:34.862)
Ja.

Anders Nilsson (18:41.134)
Vi har idag står ju det sig i delen innehåller då områdena anatomi och rörelse lära första hjälpen. Skiteknik, mekanik, snöla vid kunskap, säkerhet, undervisning, ledarskap och tävlingsregler. Och här blir det väl tydligt att undervisning och ledarskap kommer inte vara med i det. Det är väl.

Calle (18:41.662)
Exakt.

Joel (18:42.556)
Landa nat.

Joel (18:50.62)
Mm.

Joel (19:07.068)
Mm.

Anders Nilsson (19:10.03)
Det är ju den stora delen man kan lyfta bort härifrån och sedan säger det vi såg oss en som har förlåt.

Anna (19:16.653)
Nej, det blir också en rimligare nivå att läsa in istället för att ta så många ämnen och svara på ett tillfälle som jag gjort tidigare. Så att det blir liksom. Fuderande blir lite mera uppdelat.

Joel (19:35.804)
Det känns väldigt logiskt. Vad är det vi vill säga om det här nu? Rent hur det kommer att fungera praktiskt eller mer...

Anna (19:50.381)
Block 1 startar i 29 januari. Sista anmälningsdag är 1 januari till block 1. Det är så här att då behöver vi ha seminariet och teoridel. Cirka nu, bara 15 januari däromkring någonstans.

Sen har man en tre, fyra, fem dagar på sig därifrån att lämna in sina uppgifter. Man behöver plugga färdigt till mitten på januari på de här delarna- som vi kommer att ta med på block 1. Det står att läsa i inbjudan vad det är man ska läsa på. Därifrån kan man dra bort ledarskap och pedagogik och de delarna. Ta dem till nästa tillfälle.

Anna (20:46.189)
Vill ni lägga till något?

Calle (20:48.894)
Ja men... Tjena.

Anders Nilsson (20:49.198)
Vi har samlat en stor del av informationen på medvetenskilteknik. Det är vår huvudingång för all teori som vi håller på med. Sen finns det utsvävningar i olika böcker och annan litteratur. Medvetenskilteknik är den stora samlingen för oss.

Anna (20:56.653)
Nej.

Calle (21:18.014)
Ja, men vad det är ska jag säga också just mot seminariet men egentligen mot alla tekniska delar vad gäller mekanik, skiteknik och stor del pedagogik och ledarskap är där också. Men just mot seminariedelen med när vi pratar interaktioner mellan skid och snö, det läser vi på medveten skiteknik och vilka rörelser vi använder för att reglera de här interaktionerna. Det läser vi också på medveten skiteknik.

Det kan man fördjupa sig om man läser den gröna boken som refereras till i folkmull. Då kommer man väldigt långt om man använder de två. Men framförallt med vetenskilteknik kommer man klara sig galant på när det gäller interactionen och anatomi kopplat till de här svängbeskrivningarna.

Och de här svängbeskrivningar vi väljer utgå ifrån på seminariet är egentligen bara för att rama in samtalet. För att kunna ha någonting att koppla det här emot hela tiden.

Men det blir som om det kommer mer information i det där i inbjudan. Men som förberedelse för det så kan man gå in och läsa på lite extra om interaktioner och anatomi.

Anna (22:37.357)
Ett annat bra sätt att förbereda sig, förutom att läsa på, diskuterar det tillsammans med någon antingen som har samma intresse eller som man kanske jobbar tillsammans med eller man kan också ha det ganska långt fram i huvudet och tanken när man undervisar för att fördjupa den inlärning du gör när du sitter och läser. Det gör du ju allra bäst genom att diskutera det med någon.

Det kommer att avspegla sig om man har förberett sig på det sättet eller inte när man väl sitter i det seminariet. Om man är van att prata om de här svängarna, rörelserna och krafterna. Så träna på att uttrycka er för att kunna uttrycka det sen. Det gör ju också att du fördjupar din kunskap.

Calle (23:32.542)
verkligen. Och diskuterar rätt på snö tillsammans när man åker skidor. Det är verkligen liksom precis det som han har varit inne på tidigare. De som brister i den teoretiska kunskapen brister ju ofta i skidåkningen också. Utan ramar ju in lite i hela det här förändringsarbetet.

Anna (23:37.229)
U. Upplevare.

Anna (23:56.013)
Ja, så har man den här diskussionen i handen, samtidigt som man tränar inför block 1. Så kommer man ju också snabbare bli bättre på att åka skidor, kan man väl. Hårdare eller.

Calle (24:08.926)
Absolut, 100%.

Joel (24:12.476)
Precis, och den gröna boken är väl då Funktionell anatomi och träningslära. Ja, av Robert Hansson.

Calle (24:17.79)
Ja. Ja, stämmer.

Anders Nilsson (24:17.838)
Nej, men sen är det. Sen finns ju otroligt mycket material. Liksom om man vill fördjupa sig så går det ju. Alltså våra våra syster och organisationer i andra länder lägger upp otroligt mycket bra material när det gäller analys och övningar runt om skidtekniskt förmåga. Det finns också otroligt mycket att plocka för att ha något mer att diskutera runt och kunna ha saker och ting och prata om.

med en annan strål.

Joel (24:50.684)
Vi kanske kan samla ihop lite av det och lägga in det i beskrivningen. Skicka lite tips. En sista fråga då. Om man har klarat teoriprovet på examen tidigare, vad är det som gäller nu?

Anna (25:04.461)
Så som du har gjort Joel, eller?

Joel (25:06.076)
Ja, precis. Det var en självfisk fråga.

Anna (25:11.533)
Vi har ju tänkt att om man klarat det så ska man delta på seminarierna men man kan inte bli underkänd på dem.

Anna (25:22.157)
Och.

Anders Nilsson (25:22.51)
Man kommer heller då inte få någon inlämnings uppgift. Det enda kommer vara. Jag tror att vi vill att man ska delta på seminariet för att man ska liksom få samma input.

Joel (25:35.164)
Just. Det låter rimligt tydligt, så du deltar på seminarierna som deltagare. Du kan inte bli underkänd och du behöver inte in en subgift.

Anna (25:44.589)
Ja, precis. Bra sammanfattat.

Joel (25:47.068)
Hallås, okej. Då tycker jag att vi har hanterat det här ämnet med bra vur.

Hur många har det som har fått åka skidor ändå?

Anna (25:57.261)
Nu!

Calle (26:00.222)
Det är också i september.

Anna (26:00.557)
Nej, inte än.

Joel (26:04.796)
Ja.

Anders Nilsson (26:06.062)
Just upp och glasera. Själv var jag uppe på Väliste. Gick upp på Väliste igår och åkte 30 centimeter kallt snö. Utförs solen eftermiddagen. Jag får vara nöjd med det.

Calle (26:07.614)
Hehehe

Joel (26:19.068)
Jävlar, det är ljud.

verkligen.

Anna (26:22.861)
Jag har inte vågat testa min hälsena ännu, men det kommer väl.

Joel (26:28.892)
Ja, vi har ju blivit. Ska man säga vi har fått en tidig säsongstart i år, så det känns. Jag skulle vara uppe i Tärnan nu i helgen. Det vart det vart inställd av diverse anledningar som FOMO lever starkt i kroppen.

Anna (26:42.829)
Hehehehe

Calle (26:46.142)
Borta snabbt. Ingen förra.

Joel (26:48.86)
Tack så jättemycket för att ni kunde hoppa in och snacka om det här. Tack för er arbete med examen. Tack och adjö för idag. Till alla som lyssnar, kolla in länkarna i beskrivningen så kan vi få lite mer tips inför examen.

Anna (27:03.437)
Nu!

Anna (27:09.165)
Vi ses på snö.

Joel (27:10.876)
Vi hörde. Hejdå!

Anders Nilsson (27:11.47)
Vart var?

Calle (27:12.446)
Tack vare.