Examen från deltagarens perspektiv (block 2)

Joel (00:00)
Välkommen till ett nytt avsnitt av Skydlararpodden.

Ebba (00:01)
Vi kommer till ett nytt avsnitt av Vidlara-podden.

Här är det Ebba tillbaka. Varmt välkomna. Hej, tack så mycket!

Joel (00:18)
Sedan får vi hälsa varmt välkomna till Skydda-rapporten till Jessica Ranningen.

Jessica (00:23)
Tack så mycket! Kul att du får vara med då!

Joel (00:28)
Ja, kul att ni vill vara med. Jag och Anna gillar att checka in i våra avsnitt. Och då brukar vi säga att man checkar in med en känsla. Här och nu. Så vill du börja Jessica och checka in i dagens avsnitt?

Ebba (00:30)
Jag och Anna gillar ju att checka in i våra avsnitt. Och då brukar vi säga att man checkar in med känsla här och nu. Så vill du börja, Jesper, och checka in i Kāgiru-sal.

Jessica (00:45)
Ja, men ja, det går bra. Vi diskuterar lite här innan. Klockan är ganska mycket så jag börjar bli lite trött. Men det går bra. Jag är peppad och det går kul att få snacka med er också. Så det ska bli väldigt kul.

Joel (01:01)
Det är det. Du är det bara.

Ebba (01:02)
Det är bra med mig. Det sluter på säsongen så man känner att man är lite sliten men nu är det bara skojigheter kvar. Det är bra.

Joel (01:17)
Bra, Pep. Jag sitter i Åre på kurs här. I dag hade vi 12 grader i rökullen. Det var som en härlig vårkänsla när det är stekande hett i solen- –när man får stå på skidor ändå. Det är fint.

Ebba (01:20)
Jag sitter i Åre på kurs här och idag hade vi 12 grader i rökvillan. Så det var ju som den härlig vårkänslan när det stekande hette solen och man stod på skidor ändå. Det är fint. Åh, så gott!

Joel (01:39)
Men Jessica, för alla som inte vet exakt vem du är, skulle du kunna berätta lite om hur du hittade in i den här skitade världen? Jessica, för alla som inte vet exakt vem du är, skulle du kunna berätta lite om hur du hittade in i den här skidlärarvärlden?

Ebba (01:41)
Men Jessica för alla som inte vet exakt vad som borde ska du kunna berätta lite om hur det gick att ta in.

Jessica (01:48)
Ja, det skulle jag kunna göra. Jag heter Jessica, jag är 25 år. Jag jobbar som skidlärare i Sälen. Jag lärde mig att åka skidor när jag var 6 år i gruppskidskola. Sen tyckte jag att det var så roligt så jag fortsatte åka massa skidor. Jag började tävla och tränade i slalom väldigt många år. Fram tills jag var 15 år.

Och är man inte bäst i Sverige då, och inte kommer in på skidgymnasium, så får man ju fortsätta åka skid där på annat sätt. Och då började jag hjälpa till i slalomklubbens skidskola istället som hjälpledare. Och så gjorde jag det under hela gymnasiet. Tyckte det var jättekul, så efter gymnasiet så bestämde jag mig för att, nej men jag måste göra en sess Och nu har det blivit fem.

än så länge och tycker fortfarande att det är supergul. Jag har inga planer på att sluta.

Joel (02:52)
Härligt, beating the odds av de 1,6-säsongerna.

Jessica (02:57)
Ja, precis.

Ebba (02:59)
Men vi ska ju idag ge oss an på taket om dot2 som gick av staten för vecka 15, så det var vecka 12, tre veckor sedan.

Joel (03:01)
Snyggt. Men vi ska ju idag ge oss an att snacka lite om block 2 som gick av stapeln för... Ja, nu är vi i vecka 15, så det var vecka 12, tre veckor sedan.

Vad tänker ni när jag säger Block 2?

Ebba (03:20)
Vad tänker ni när jag säger blåttråd? Ja... För mig är det ju väldigt blandade känslor, får jag väl säga. Men i slutändan väldigt mycket glädje. Och... Ja, men det var... Att gå upp och skidla i examen har varit en otroligt rolig erfarenhet.

på alla sätt och vis, men också otroligt påfrestande. På alla sätt och vis. Men det första ordet som kommer upp i huvudet när jag tänker på Block 2 att det var otroligt roligt, alltså glädje. Måste jag ändå säga.

Joel (04:09)
Hur gick det för dig?

Ebba (04:11)
Det gick bra. Så... Ja, så jag klarar block två.

Joel (04:13)
Bra jobbat.

Jessica (04:14)
Veeeej! Vart såg du?

Joel (04:17)
Mm.

Vad roligt. I och med att vi satt i ett liknande samtal för rätt många veckor sedan nu och då var du inte alls särskilt varken peppad eller särskilt mycket självförtroende in i den upplevelsen och så klarade du det ändå.

Ebba (04:24)
..i och med att vi satt i det här ett liv...

Alltså. Jag kan. Särskilt mycket självkontroll.

Ja, alltså det var väl mest... Vi spelade in ganska direkt efter block ett var klart. Och då levde man ju lite i den bubblan att shit, vad hände här nu? Nu klarade jag block ett. Och då hade jag inte riktigt bearbetat ens... ..om man skulle gå upp på block två i år, samma år. Eller om det skulle bli för mycket. Men...

Joel (04:42)
Mm.

Ebba (05:06)
Jag höll handen med Kristin från Trysil och så anmälde vi oss samtidigt till Block 2. Och sen så blev det... Det har varit en himla fin resa för min del för att vi har varit fyra styckna från samma skyddskola som har gjort det här tillsammans. Och vi har suttit sena kvällar och nätter uppe och skrivit föredrag och suttit och diskuterat skidteknik och... ..vart ute i skidbacken tillsammans och...

Det har varit väldigt mycket tid och det har varit otroligt givande och väldigt, väldigt kul. Så den resan till Block 2 har varit helt fantastiskt rolig för min del.

Joel (05:50)
Jessica, vad tänker du?

Jessica (05:52)
Jag håller verkligen med Ebba. Det är en intensiv resa och periodens liv som han har varit med om. Nu när man har kommit ut från den här bubblan så är det lite så... Gud, var tog den här vintern vägen? Det har verkligen gått åt mycket energi och tid till att...

och träna inför båda de här blocken som nu har varit. Sen då, till skillnad från Ebba, så gick det inte lika bra för mig på block två. Men jag tycker fortfarande att det är ett ord som jag verkligen tar med mig ifrån.

Block 2D är inspirerande för att man får träffa så mycket duktiga instruktörer och duktiga skidåkare på samma ställe som alltså delar samma intresse och om en passionglädje för den här världen och den här sporten och det är väldigt kul. Det är väldigt få tillfällen man får chansen att få om en umgås med

Ja, de typer av människor. Så det tyckte jag i alla fall var väldigt kul med just Block 2. Och jag var också väldigt glad att jag testade i år. För jag satt ju också lite som du, Ebba, och var såhär, aah, ska man testa eller inte? Men sen så tänkte jag liksom, okej men säg att jag sitter där vecka 12. Och så vet jag med mig att nu är folk öppet på...

Block 2 är i Rommer där och så sitter jag här hemma. Då kände jag nej, jag måste också dit. Jag måste se vad det är för någonting. Jag måste se liksom vad det är jag eventuellt skulle ha missat om jag inte testade.

Ebba (07:45)
Men jag vet ju att din resa ser lite annorlunda ut mot Block 2 än vad min har gjort. Hur har det varit?

Jessica (07:55)
Ehm... Ja, alltså jag vet inte riktigt exakt vad du syftar på men... Du har ju haft mer haft ett gäng, tänker jag. Så jag har ju varit ganska mycket själv i min resa. Och liksom... Ja men... Ja men så här, har fått tag i det om jag har fått tag på som... Jag tror skulle kunna hjälpa mig mot... Alltså det här målet som jag har haft.

Ebba (08:03)
Men just att vi... Mm, precis.

Jessica (08:22)
Och sen, alltså det var ju en ganska kort period liksom mellan block 1 och 2. Och det var sportlov, det var mycket jobb. Så att, ja, jag kände lite när jag väl kom upp att, nej, jag hade behövt kanske lite mer tid på mig. Men jag är fortfarande glad att jag var där och att jag testade. Och att jag ändå...

Fick se hur mycket jobb som krävs för att ta sig dit.

Joel (08:58)
Vad tror du att du hade gjort med den tiden? Eller vad hade du velat gjort med den tiden?

Jessica (09:04)
Alltså, inte stressat så mycket. Jag tror jag var väldigt stressad. Och var väldigt svår. Det måste bli bra, det måste bli bra. Och så litade jag kanske inte riktigt på mig själv helt. Tror jag.

Ebba (09:08)
Hehehe

Joel (09:18)
Vad eller kan du utveckla det vad du menar att du inte litar dig på dig själv?

Jessica (09:24)
Men det blir lite som att när man är uppe i det och hjärnan kommer uppe i så mycket varv så att man ser liksom inte riktigt klart för sig. Utan det är först nu efter hand som det är lite så. Alltså man ser det lite, man ser allting lite klarare.

Joel (09:24)
Ja.

Jessica (09:41)
Där och då var man bara så stressad inför så att man kunde inte riktigt tänka ordentligt.

Ebba (09:48)
Vi har pratat också om att man egentligen inte vet helt vad man ger sig in på. Man vet inte riktigt hur mycket man måste förbereda sig, hur mycket man måste öva inför och vad man ska göra specifikt. Det har också varit svårt att klura ut till att göra sig förberedd inför Block 2.

Jessica (09:56)
Nej.

Ja.

Mm.

Ja, det pratar vi mycket om innan, någon helg innan. Att typ, gud, hur mycket... Liksom, hur djupt ska jag gå in på saker? Och vad blir för djupt? Och vad... Vad är för enkelt? Liksom. Det pratar vi mycket om.

Joel (10:16)
Okej.

Ebba (10:35)
Mm.

Joel (10:38)
Det var 13 stycken som gick upp. Och det ledde till att det var en ganska gemütlig och lugn stämning överlag. Och det tyckte jag var ett ganska bra prestationsklimat.

Ebba (10:45)
Och det tyckte jag var en så bra affektionsklimat.

Joel (10:52)
Jag har ingenting att jämföra med men för mig var det bra.

Ebba (10:59)
Ja, och vi kom ju varandra ganska nära också i den här lilla gruppen. Jag lyssnade på avsnittet med Dick och han berättade att det var en av de bästa examensblott två som han har jobbat på jobbmässigt. Och jag tror att våran lilla grupp är som att vi bara var 13 personer. Vi kom också varandra väldigt nära och blev kompisar och kunde stötta varandra så.

Jessica (11:05)
Tja.

Joel (11:15)
Mm.

Ebba (11:28)
Så jag uppskattar också att vi var en sån familjär grupp med en sån god stämning.

Joel (11:34)
Mm.

Och där tror jag ju att det jobb vi gjorde tillsammans veckorna innan också hjälpte till. Att det var... man vet ju inte men det känns så för mig i alla fall att man hade ansikte och röst och liksom ens koll på vilka som skulle vara på plats. Alla håll många av dem.

Ebba (11:45)
Mm.

Precis. Och det vi pratade om är att Joel skapade en grupp med där han bjöd in alla oss som skulle på examen. Eller vi gjorde det tillsammans. Och så har vi ju haft tillfällen varje vecka.

Joel (12:09)
Mm, precis.

Mm.

Jessica (12:16)
Åh!

Joel (12:17)
Precis, vi körde klockan 9 på tisdagar mellan block 1 och block 2. För att antingen bara synka, snacka, dela känslor. Det var ju... Det tror jag också ledde till att man hade det ingångsvärdet... ..till själva dagen.

Ebba (12:18)
Precis, vi körde väl till klockan 9 eller inte? Vi körde klockan 9 efter vi staggade mellan...

Jessica (12:24)
Hmm.

Och då fick man ju höra deras erfarenheter från deras tidigare försök. Som de kunde dela med sig till oss. Och så vi diskuterade ju mycket sånt också på de här mötena. Men också liksom om någon hade någon idé eller tanke, så här, men jag tänkte testa det här, vad tror ni om det?

Så det tyckte jag var väldigt kul i alla fall.

Joel (13:10)
Jag håller med. Det var...

Tryggt och jag tror att det är någonting man kan utveckla vidare om man vill.

Hur tyckte ni att ni var att få betygen direkt efter genomfört moment?

Jessica (13:27)
Ska jag börja? Jag tyckte faktiskt att det var väldigt skönt. Jag hade min första testmoment, det var analys och det som hände för mig var att jag fick total blackout. Jag blev jättejättenervös och kände under analysens gång att det här flyger inte.

Joel (13:29)
Jessica.

Mm.

Jessica (13:56)
Det är omöjligt att det här kan bli godkänt. Då var det väldigt skönt att efteråt få höra att det här var inte godkänt. För annars hade jag gått runt och varit orolig och känt att det inte gick bra.

Joel (14:00)
Nu.

Jessica (14:15)
Det blev inte godkänt. Sen hade jag kanske snackat med er uppe i rummet eller i faddegruppen. Det gick jättedåligt. Då hade säkert folk varit så att det gick mycket bättre än vad du trodde. Då hade jag ju bara blivit besviken igen. För att sen få höra att det inte gick bra. Jag tyckte det var väldigt skönt att få höra direkt vad det var man gjorde som inte var tillräckligt.

Ehm... Åh...

Jag tyckte det var jätteskönt. Vad kände du? Jag ba...

Ebba (14:53)
Nej men jag håller med. Sen har vi ju inte, vi har ju inget att jämföra med. Men... Men jag, alltså... Ja, för mig funkar det lite... Jag får ju lite eld i baken. Om det är något jag behöver göra bättre och behöver få högre poäng på något. Sen vet jag, jag har pratat med andra som funkar helt åt andra hållet. Ja men då har de fått sina poäng. Och sen så inser de att, ja men fan nu måste jag dra in en femma på det här.

Jessica (14:57)
Nej.

Ebba (15:22)
nästa gång om jag ska få en prov eller om jag ska bli godkänd. Men för mig så blev det mer som en morot. Och skönt, jag håller med dig helt Jessica, det var skönt att veta och få lite bekräftelse på sina egna känslor. För att nu är vi ju inte helt ut och cyklar. Om vi känner att det där gick kanske inte så bra eller det här gick bra. Det har man ju ett hum om.

hur det gick. Jag tyckte att det var jättebra också.

Joel (16:00)
För alla som lyssnar så anledningen till att vi säger vi ingenting att jämföra med men att vi har använt upp det nu är därför att tidigare har det allting skett på tisdag kväll. Det här är något som vi nämnde i förra avsnittet om block två. Jag tänker i de här historierna med gruppen som vi hade innan där vi hade deltagare som varit med förut och inte lyckats. Då pratade de ofta om den stressen som det var att inte veta.

Ebba (16:02)
För alla som lyssnar så anlägger jag inte att ni säger att vi har ingenting att jämföra med men att få anläggs upp det nu är ju därför att tidigare så har ju del i allt jag har sett på Syskebäst. Och det här är något som nämndes förra avsnitt 2.2.

Jag tänker ju de här historierna i gruppen som vi hade innan där vi hade deltagare som har varit med förut. Och vi pratar ju ofta om den stressa. Om det var att inte veta att sitta i kordonen och vänta på att komma in. Att höra och vila. Så att det är därför vi får nu göra. Och utav min del har jag sagt att det väl bara logiskt. Det görs på det sättet.

Joel (16:29)
Att sitta i korridoren och vänta på att få komma in och få höra hur det gick. Så att... Därom att vi tar upp det nu tänker jag. För min del har jag sagt att det är väl bara logiskt att det görs på det sättet. Det är ju med att det är så det görs på blockett. Det är samma sak, samma format.

Ebba (16:47)
Mm.

Joel (16:50)
Jessica, vad tar du med dig? Vad är ditt bästa minne från Block 2? Är det någonting särskilt du plockar med dig?

Jessica (16:58)
Oj, alltså dels är det ju all feedback som man har fått. Alltså de verktygen som jag ska ta med mig nu för att ja, men lyckas nästa gång jag testar. Men annars är det ju verkligen att få se när alltså alla andra lyckas. Alltså det är ju...

Ja, det är helt otroligt. Det var en kille i min grupp som heter Oscar, som är från Trysil. Du har ju tränat mycket med honom inför Block 2. Jag kände inte Oscar innan, men där jag fick lära mig var att han var uppe förra året och klarade det inte. Det tog ganska hårt på honom.

Ebba (17:30)
Mm.

Jessica (17:45)
Och det var väldigt fint att få vara med i den stunden när han fick sina poäng och bara var såhär Jag har tagit examen Alltså det var, jag bröt ihop, jag började typ grata mer än vad han gjorde Jag tyckte det var jätte Jättefint Och samma också när man Jag var med, det var Nissi i min grupp, han

Joel (17:45)
Det är en liten del av det här.

Ebba (17:55)
Hehehehe

Jessica (18:06)
skulle jag göra analys på mig och han var så här jag behöver så här mycket för poäng för att gå vidare till omprov och liksom och då var man så här nu ska jag hjälpa till och se till att Nisse får det här betyget på sin analys alltså det var också väldigt fint att bara få vara med att att få vara med och se när alla andra lyckas det var väldigt fint tycker jag

Vad känner du, Abba? Vad är ditt stärkaste minne?

Ebba (18:33)
Mm.

Det där är en fin egenskap hos dig. Jag kan inte göra annat än att hålla med om att... Just att se den här lyckan hos andra människor som man bryr sig så mycket om. När de lyckas och det går bra för dem. Det är en storslagen känsla som sprider sig i hela kroppen. Så, ja, helt klart när man får se det hos sina kompisar.

Men sen en till sak som är bästa minnet, det är när vi står i den här ringen. Och så droppar de att den här andra chansen, att man måste ha 31 poäng. Vad var det 31 poäng? För att komma vidare på omprov då och då väljer de vilket slags omprov man gör. Men att då behövde man inte, för det var ganska hårt med poängen innan, tränade jag.

Jessica (19:22)
Åh.

Joel (19:34)
Det var en liten fråga. Vad är det som är svårt att göra? Det är att man inte har någon förvaltning, eller någon

Ebba (19:37)
Men sen fick man en till att nu kan jag faktiskt komma upp på det här på ett rimligt sätt.

Jessica (19:48)
Mm.

Ebba (19:49)
Och det är för dem som lyssnar. Det var ju att.

Det hårda var att du behövde få till exempel en femma i MS-misskap för att få omkull. Men här var det om du hade varit väldigt höga poäng i en annan verksamhet, till exempel ledarskap, så att du nådde upp till 31 poäng. Då överfas du inte fick exakt någon över en poäng i ena verksamheten.

Joel (20:03)
vertikal så att säga. Till exempel ledarskap så att du nådde upp till 31 poäng. Då kunde även fast du inte fick exakt de nödvändiga poängen i ena vertikaler så kunde du få dem på så länge. Det var väldigt överviktat på tarantorn. Det var upptäckts som du säger. Det där var någonting som det blev en annan chans. En extra chans.

Ebba (20:17)
Det blev en annan.

Jessica (20:25)
Men vad har du för minne Joel?

Eller sa, berättade du det?

Joel (20:29)
Nej, ehm...

Ebba (20:30)
Nej.

Joel (20:32)
Jag var livrädd för analysprovet av någon anledning. Jag kände bara såhär... Jag blir rädd om jag känner att jag inte vet hur jag ska göra det. Och... Så ett fint minne för mig personligen var att...

Ebba (20:32)
Jag var rädd för analyskortet av någon anledning. Jag kände bara såhär, jag blir rädd om jag känner att jag inte vet hur det var så.

Så ett fint minne för mig personligen var att övervinna den räddslangen och att det gick bra. Och att det var så här att här behöver det ske ett mirage. För det var också så att jag behövde få extra höga skäl där. Jag behövde inte bara bli godkänd, utan jag blev jättegodkänd i en grej för att få omkring. Men jag blev bara godkänd.

Joel (20:59)
övervinna den räddslan och att det gick bra. Och att det Det var så här här behöver det ske ett mirake för det var också så jag behövde få Jag behövde få extra höga poäng där Så jag behöver inte bara bli godkänd ut jag blev blev jättegodkänd I en grej För att få omprov Men jag blev bara godkänd Och det Jag kommer ihåg att

Ebba (21:25)
Och det var, jag kommer ihåg att jag var så jävla glad när jag fick kompagniet. Jag gjorde så en skana vid skolan. Och så sa, ja, det var, jag tror det var David som, Examinator David som sa det. Men vad var det då som liksom löste, eller jag kommer inte dra några ord i alla fall. Jag säger, nej det löste ingenting. Men jag trodde inte det hade varit möjligt.

Joel (21:27)
Jag var så jävla glad när jag fick de poängen. Så jag hade ju godkänt på analysbovet. Och så sa... Ja, det var... Jag tror det var David som... Examinator David som sa... Ja men, var det någonting som liksom löste... Eller jag kommer inte ihåg vad han för ord är i alla fall. Nej, det löste ingenting. Men jag trodde inte det här var möjligt. Liksom... Ehm... Och det var någonting fint i att... Att...

Ebba (21:51)
Det var något fint i allt att det är på något sätt lyckandet eller övervinnandet som är viktigare. Det skulle gå att bli något där det är med och med idag. Det var fint.

Joel (21:56)
Det på något sätt... Lyckandet eller övervinnandet var så mycket viktigare än att det skulle gå... Det skulle bli nåt där... Det är omöjligt. Det var fint.

Jag vet inte, jag har varit på så jävla pepp- och skiljärerivärden av hela den upplevelsen. Avdrivna... Liksom... Ja, men vad... Vad kan det här bli, liksom? Vad kan man bidra med? Så blir jag alltid. Vad kan vi göra för att det ska bli lättare? Och för att...

Ebba (22:12)
..jag vet inte, jag var så jävla pepp och billigare i... ..där sedan, av hela den här resen. Avdrivna...

Men vad kan det här bli? Vad kan man bidra med? Så blir det alltid jag. Men vad kan vi göra? Vad kan vi göra för att bli lättare? Fler ska klara av det, fler ska våga. Och liksom hela den. Det var. Det finns en cool. Man blir inspirerad och det är också så häftigt att hela det.

Joel (22:35)
Flera ska klara av det, flera ska våga. Och hela den biten, det har jag varit peppad på. För då är det så att det finns så mycket coola människor där man blir inspirerad. Det är också så häftigt att hela det här med skildraderi är en sån... Vad ska man säga... Man säger avenue på engelska, men det är liksom ett sätt att utvecklas.

Ebba (22:59)
Det är även en riktigt men ett sätt att utvecklas. En jobbig situation med att bli stressad att bli av med en bra ledare. Men.

Joel (23:06)
Att våga sig sätta sig i jobbiga situationer, att bli stressad, att bli klara av det, att försöka lösa ett problem, att vara en bra ledare, att kunna förklara ett komplext ämne. Det är en så jävla bra skola alltihopa.

Jessica (23:06)
Mm.

Joel (23:23)
Och så sen att det är en blandning mellan massa olika livsöden och unga och mindre unga.

Ebba (23:24)
Verkligen.

Joel (23:33)
God bar.

Ebba (23:34)
Mm. Men om vi går tillbaka till analysprovet. För nu i efterhand har jag fått väldigt mycket frågor från andra- som är sugna på att gå upp. För att analysprovet har varit det som har varit mest oklart. Vad, alltså hur det går till och vad man ska visa upp och hela det. Hur upplevde du analysprovet, Jessica?

Jessica (23:37)
Mm.

Joel (23:52)
Mm.

Jessica (24:05)
Jag kan väl också hålla med lite att införa att jag har haft väldigt mycket frågor i mitt huvud om just analysen. Typ kan man göra så här? Får man göra så? Det har varit mycket frågor i mitt huvud. Men det känns som att nu när man väl fick testa och fått sin feedback så känns det ändå som att...

Joel (24:28)
Det är

Jessica (24:33)
Okej, det är lite tydligare, men... Ja. Nej, jag håller med. Det var nog det som jag var mest stressad över och kände mest otydligt. Ingefär.

Ebba (24:44)
Mm.

För jag gick in med inställningen att jag ska bara babbla sönder. Jag ska tänka exakt allt jag ser. Och sen lägga på varför jag ser det, vad påverkar det? Och vad blir konsekvensen av att inte göra det? Jag skulle bara säga allt. Men så kände jag själv när man stod där och skulle...

analysera, ja jag analyserade Erik när han skulle köra. Det blev bara helt, det blev helt svart och man blev helt, det var så konstig situation av att jag skulle egentligen stå där och prata mitt ute i luften. För att de här två blåklädda de står ju bara där och ska anteckna och lyssna vad jag säger. Samtidigt så de ska göra en analys på Erik.

Jessica (25:32)
Ja.

Ja.

Ebba (25:43)
Men där är ju det jag tycker är klurigt är ämneskunskapen och verkligen visa och få fram den. Men där fick jag så himla bra svar tycker jag. När jag pratade med dem i efterhand av att så här. Men vad. Men om jag nu fick en kommentar vad jag fick för poäng exakt men om jag fick en trea på ämneskunskap.

Vad är skillnaden på en trea och en femma? Och det är ju det här att på en femma då pratar man helt ifrån kunskap och allt som kommer ifrån dig, från hjärtat och från huvudet. Det är inte för att du har pluggat på någon manus och det är inte för att du har lärt dig det här för att andra har sagt det utan det är för att du verkligen förstår. Och det är ju

Det tycker jag kommer tillbaka till föredrag och workshop. Att det syns igenom om du pratar genuint och om du pratar för att du faktiskt verkligen kan det här. Eller för att du har pluggat på ett manus. Och det här är ju klurigt att visa upp när man står där i den konstiga situationen. Och verkligen få ut det man kan här inne. Och där är vi ju tillbaka till när vi pratar om till block 1.

Joel (26:50)
Det är

Ebba (27:08)
och Joel att det gäller att vara bäst när det väl gäller. Att man ska kunna hantera den situationen och prestera även fast det är jättejobbigt.

Jessica (27:23)
Mm.

Det var nog lite det som blev för mig att jag var nog... Alltså jag blev så chockad själv över hur... Alltså vilken märklig situation det var när man stod där. Och så skulle man babbla och så skulle de bara stå där. Och då blev det som att om jag blev lite tyst och tvekade och de var tysta, då tolkade jag typ deras tystnad som att de... inte förstod vad jag menar typ. Och då...

Ebba (27:36)
Hehehe

Haha

Jessica (27:49)
De fick typ bekräftet för mig att vi var tysta för att vi lyssnar och jag blev bara osäker av deras tystnad. Så det blir bara kaos i min hjärna känner jag.

Ebba (28:00)
Ja, jag är helt enig.

Men jag skulle säga, jag skulle ge tipset till alla er som ska upp på Block 2 att har ni möjlighet att jobba på en skidskola där det går så håll Klinix. Där ni får...

där ni tvingas till att sätta er i den situationen där ni måste prata. Och ni måste tänka efter och resonera. Och bara det här av att få ut sina tankar i ord. Och formulera det på rätt sätt så att det kommer ut så som du faktiskt vill att det ska komma ut. Det tror jag är ett sjukt bra tips.

till just vid lärarexamen.

Joel (29:00)
Nu har jag kommit på bas 1 och bas 2. Bas då för bootcamp avancerade skidlärare Bas 1 i oktober, då ska vi göra precis såna här grejer Bas 2 vecka 2

Jessica (28:52)
Mm.

Ebba (28:53)
Jag har ju haft de träning ju inte tidigare än så. Det har jag då. Jag har ju... ..appropå idéer. Nu har jag kommit på Bas 1 på Bas 2. Bas 2 på Bugkamp avancerade skillnader. Bas 1 i oktober. Nu ska vi göra precis såna här grejer. Bas 2 vecka 2. Och då är det... ..kostnö. Så kul Joel!

Joel (29:18)
på snö. Jag tror att man. Ja, jag tror att man behöver göra. Man behöver träna fokuserat på det här. De här grejerna och inte bara för träna för examen utan för att bli en bättre villare och bli en bättre ledare. Det är en bättre yrkesverksam person i den här världen.

Jessica (29:22)
Ja.

Ebba (29:23)
Och jag tror att man behöver göra... Man behöver träna för att se att det är... ..dina grejer. Och inte bara för att träna för examen utan för att bli en bättre skildrar. Och bli bättre delare.

Joel (29:49)
Att hjälpa fler att vara väl förberedd så kan man inte göra någon garanti. Men i alla fall att man har gjort vad man kunde.

Men ni ska ju snart ha en podd.

Ebba (29:58)
Ni ska starta en pop. Ska vi?

Jessica (30:07)
Vi är ju lite sugna på det i alla fall, eller hur?

Ja, vi har inte riktigt kommit på Todd-namnen, eller har vi?

Ebba (30:17)
Nej, vi hade väl några förslag där, men jag tror inte vi kom fram till något. Men både jag och Jessica brinner väldigt mycket för att inspirera andra. Och framförallt tjejer då. För att vi ser att väldigt många tjejer slutar att hålla på med sport generellt. När man kommer till en viss nivå. Och...

Jessica (30:30)
Mm.

Ebba (30:46)
Vi som skidlärare i den här branschen skulle gärna vilja se fler tjejer som vågar ta plats och som vågar utvecklas mer och gå upp på fler ledarrolltjänster och hela den där. Så satt vi och tänkte hur hade vi kunnat göra det här?

Jessica (31:09)
Ja. Ja, och då tänkte vi att vi skulle starta en pott. Men det är verkligen, just nu är det bara en liten idé och en tanke. Det är ingenting som, alltså vi har satt oss ner och pratat om seriöst än. Eller liksom hur vi ska gå tillväga. Men vi har sagt att det hade varit kul. Att göra det.

Joel (31:13)
Och flipp.

Mm.

Ebba (31:32)
Verkligen. Med vår producent Joel Baudin.

Joel (31:41)
ibland så håller man sig från att göra saker för att man tycker det är det man ska vara så redo för, det ska vara så perfekt. Gå upp på examen eller starta en podd. Jag väntade sju år med att gå upp på examen för att jag tänkte att jag behövde göra mina perfekta förberedelse.

Ebba (31:38)
Men jag tycker det var kul att prata om det här. Bland så håller man sig för att man gör saker för att man tycker att man ska vara redo. Upp på examen eller starta. Jag väntade sju år.

Joel (31:56)
Jag har varit jätteglad när jag hörde att ni var peppade på det här. Det har vi redan bestämt att jag gör vad jag kan för att hjälpa er- –att få det här till världen. Men det är viktigt att belysa att det är fler som gör mer. Om du ska få... Om vi pratar om vidare världen. Om man ska få fler att stanna kvar, få fler att göra, whatever. Så behövs det ju att det finns fler exempel.

Ebba (31:58)
Jag tyckte det. Jag var jätteglad när jag hörde att ni var krävda på det här. Och jag har ju redan bestämt att jag och jag kan hjälpa er att få det här i världen. Men jag tycker också det är viktigt att belysa det här med att det är fler som gör det. För att om du ska få, om vi på 50% i världen, om man ska få den och få fler att stanna kvar, få fler att göra.

Joel (32:25)
Och i er fall är det fantastiskt bra att inspirera fler tjejer att vara aktiva och fortsätta. Så nu bara boka in i kalendern. Så kör vi!

Jessica (32:35)
Mm.

Ebba (32:36)
Du kan bo fin i föräldern. Done is better than perfect.

Jessica (32:37)
Exakt!

Joel (32:41)
Done is better than perfect.

Mm?

Jessica (32:59)
Jo.

Joel (33:01)
Vi ses när det är sverige.

Ebba (33:04)
Jag kan säga så här, jag tror inte jag åt mer än en macka på tre dagar eller något. Jag sov nog kanske tre timmar. Nej, kanske överdriv lite. Men man mådde inte jättebra alltså. Och det var så sinnessjukt nervöst.

Just med de här olika grejerna och man var på spänn hela tiden. Och framförallt nu fick jag omprov på föredrag. Och natten till det omprovet så satte jag i princip hela natten och skrev. Ja men jag lade på väldigt mycket på mitt föredrag då. Jag fick på ämneskunskapen så fick jag en tvåa.

Så jag var tvungen att visa mer ämneskunskap där. Och då var det ju att sitta uppe och skriva om och se vad jag kunde göra bättre. Så inte så mycket sömn, inte så mycket aptit. Och väldigt svängande känslor. Hur var det för dig Jessica?

Jessica (34:27)
Ja... Alltså... Ja... Jag vet inte vad för dig, men... Jag som redan nämnt att jag fick blackout på analysen och jag var väldigt nervös. Jag var överlag väldigt nervös. Jag kände väl lite när jag väl kom upp att jag...

Ebba (34:29)
Nu vet du ju hur det var för dig som vi bodde i samma rummen.

Jessica (34:53)
var väldigt så här, ja, nu har jag gjort det jag har kunnat. Jag känner väl att jag hade kanske velat ha lite mer tid som jag nämnde innan. Så det var lite som att min hjärna bara var typ, alltså nu kan vi bara få det här gjort nu så att vi får se hur det går. Så väldigt nervös. Jag hade nog kanske lite mer appetit än vad du hade. Jag försökte ändå alltså...

Ge mig själv. Vad ska man säga?

Joel (35:29)
Det är en liten del av det här.

Jessica (35:29)
Alltså... Ja, men precis, men också kanske liksom... Nu också på ett sätt försöka njuta lite av att bara vara där. För att om jag kopplar tillbaks till mina upplevelser av Block 1... På Block 1 var jag verkligen mentalt inte där. Jag mordde väldigt dåligt under Block 1. Det har ju sina förklaringar. När jag kom hem visade det sig att jag hade lunginflammation.

Ebba (35:30)
Besta möjligheter kanske att lyckas.

Jessica (35:59)
Så att det var väldigt så här jag vill bara vara här nu, få umgås med de här jätteroliga, sköna människorna. Ja, eventuellt kanske ta examen, vi får se hur det går. Jag har inte jättestora förhoppningar. I och med att jag inte känner att jag har haft de kanske förutsättningarna som jag hade velat ha.

Ja, men ändå försöker jag njuta och ha kul. Och jag tycker ändå att jag kommer hem med en... ..skönare känsla i kroppen än vad jag hade efter blocket. Av någon konstig anledning, trots att det inte blir godkänd. Men jag kommer hela fall hem och känner mig väldigt inspirerad att... ..testa en gång till.

Mitt i all den här nervositeten som vi delar med oss av nu så vill väl vi ändå... Alltså jag tror alla vi ganska eniga om att vi vill ju ändå inte peppa folk till att våga testa. För att även om det är jättetråkigt att gå upp och misslyckas och gå upp och må skit och inte äta så är det inte det värsta man har varit med om.

att misslyckas och det är ju väldigt många som är uppe samtidigt på block 2 Alltså som är uppe samtidigt på block 2 som oss nu som har varit uppe tidigare och inte klarat det Och det var väldigt inspirerande att se De komma upp igen Och Alltså naila det Liksom Och få jättefina siffror

Ebba (37:28)
Mm.

Det blev en tomhetkänsla. Framförallt när man har umgått så tätt i ett gäng, övat väldigt mycket tillsammans, vi har bott tillsammans med väldigt många.

Joel (37:47)
Det är

Jessica (38:02)
Mm.

Ebba (38:07)
människor och vi har verkligen varit så jobbat så tätt till att allt var klart och att man kom hem och det sjuka är ju att man saknar ju man saknar ju det man man tyckte var så jobbigt på plats och det känns på något sätt tråkigt att inte få uppleva det igen

Alltså, vad kör du idag? Det är vecka sedan. Vad känner du nu? Fortfarande i chock.

Joel (38:33)
Vad säger du idag? Tre veckor senare. Vad känner du nu?

Hehehe

Ebba (38:43)
Har du skit fortfarande? Nej, det gör jag inte. Det gör jag inte. Men jag har fortfarande kvar

Joel (38:43)
Mår du skit fortfarande?

Ebba (38:54)
Så är man ju lite så här, jag måste lista ut lite vad vill jag göra med min examen och hur vill jag ta det här vidare? Och där har jag inte riktigt landat än. Men det är ju alltså... Att bli examinerad skidlärare är stort. Och det är svårt att ta in för att det öppnas väldigt mycket möjligheter. Och de vill man ju förvalta såklart.

Jessica (39:25)
Spännande och kul!

Ebba (39:30)
Pannan pär!

Joel (39:33)
Vi är fortfarande väldigt nära in på så det kanske kan vara bra att ha lite empati för att det får ta sig tid.

Ebba (39:40)
Ja, eller hur? En sommar med lite rafting och sen kanske man har smälte.

Joel (39:46)
Mm. Exakt.

Men hörrni, klockan är sent. Och jag är extremt nyfiken på våra nya gästs bästa skidlärarminne. Så Jessica, take it away.

Ebba (39:50)
Men hörrni, klockan är... Jag är extremt mullkiken på våra nya gästs bästa tidigare minne. Så Jessica, take it away!

Jessica (40:04)
och Ebba ringde mig strax innan och sa att jag måste ha ett skidlärarminne med mig och jag har suttit och tänkt och tänkt och tänkt vilket jag ska ta man har ju så himla mycket roliga man får ju vara med om så himla mycket roliga grejer i sitt jobb men jag tänkte dela med mig av en liten

En liten fin historia som jag var med om för den här vintern på sportloven. Det var en... Jag satte uppe på kontoret och såg... Det var en kille som stod i liftköln. Jag kände igenom honom direkt. Han är en gammal elev till en... Han har åkt mycket med en gammal kollega till mig- -...som inte jobbar här uppe längre.

Så då sprang jag ut och snackade med den här killen. Han sa att han åkte med min gamla kompis som jobbar här. Och han kände igen mig direkt. Och han sa att han kände igen mig. Och så slutade de här med att han bokade en lektion hos mig. Och den här killen har ganska grova autism. Och åker inte knapplyft.

Jag kommer ihåg att min kompis till mig har sagt att han inte åker knapplift. Det har varit grejen. Mamman sa till och med innan han och jag skulle åka- -"att han åker inte knapplift. Vi åker bara ankalift och sittlift." Jag sa att det var okej. Det är lugnt. Så började vi åka och han stannade och berättade om alla roliga grejer-

Han skulle öppna ett museum när han blir stor och han ville mest ha. Han ville mest ha hon åka med så stannade han och så sa han. Säg något du inte kan. Jag bara, men så här jag kan inte. Jag kan inte göra en trea, alltså en 360. Han bara, då måste du göra det. Jag bara, men då måste du göra någonting som du inte kan. Jag var måste du testa att gå knapplift. Han bara.

Ja, okej, men jag kan testa liksom. Jag försökte ju göra en trea, men det gick ju inte jättebra. Men jag försökte i alla fall. Så han gick med på att testa åka knapplift. Så då åkte vi ner till en liten knapplift där jag visste att hans mamma också var i närheten. Så då testade vi åka. Vi åkte först en meter, sen åkte vi två meter. Och sen så...

Visste jag att hans favoritfärg var röd. Längre upp i backen så var det en flagga som var röd. Och jag bara, men ser du flaggan där uppe? Han bara, ja. Jag bara, den är ju röd, vi måste ju åka till den. Han bara, ja. Så då slutade det med att vi åkte upp till den röda skylten och sen åkte vi hela vägen upp. Och han var ju överlycklig liksom, att han hade lärt sig med knapplist. Som han hade vägrat att göra i flera år. Så det tyckte jag var väldigt kul. Att jag fick honom åka knapplist.

Joel (43:22)
Snyggt! Ja, vad fint. Bra jobbat!

Jessica (43:26)
Han var helt överlycklig och mamman började gråta. Så det var jättefint.

Joel (43:28)
Ja.

Ebba (43:32)
Ååååå

Bra minne.

Jessica (43:36)
Det var mitt minne.

Joel (43:36)
Ja, men det där går in i Hall of Fame. Det där var bra.

Jessica (43:42)
Ja.

Ebba (43:49)
Som jag fick uppleva nu när jag var uppe på både block 1 och block 2. Man får ju sitta och lyssna på andras föredrag och vara med på andras workshop. Och vara analysobjekt på andras analysprov. Och det finns så otroligt...

Många olika sätt att lösa uppgifter. Och du kan få exakt samma poäng som någon annan som har löst uppgiften på ett helt annorlunda sätt än vad du har gjort. Så det finns, alltså gör det till din grej. Det vill jag skicka med och block två handlar om att visa om hur du jobbar, hur du tänker, hur du känner och visa fram dina kunskaper.

inte hur någon annan jobbar eller vad du har läst din bok. Så våga vara personlig och våga verkligen alltså åka dit med inställning att nu jäkla ska jag visa dem vad jag kan. Och nu ska de få se vad jag går för. Mer än att ja, alltså om de orden kan hjälpa någon som sitter där och är svinervös för att för att våga prova på examen så

Jessica (44:45)
Mm.

Joel (44:51)
Det är

Ebba (45:10)
så hoppas jag att det kan hjälpa någon att försöka ändra inställning till att du ska fastän visa dem vad du kan. Så håll i er! För nu kör vi!

Joel (45:21)
Vi kan inte avsluta det bättre än så. Tack till alla er som har lyssnat och tack till er två. Och så...

Jessica (45:25)
Tack för att ni har tittat!

Nej, det är inte så jävla...

Ebba (45:29)
Hehehe

Tack till er två. Tack och förlåt.

Jessica (45:38)
Ja, det är så händeligt som vart.

Joel (45:41)
Vi hörs i nästa avsnitt. Hej då!

Ebba (45:46)
Hej då!

Jessica (45:47)
Hejdå!

Examen från deltagarens perspektiv (block 2)
Sändning av