Inifrån skidlärarexamen block 2 med Anders Nilson och Martin Dos Santos
Joel: Välkommen till studion. Skidlärarpodden On Tour. I Tänndalen. Det här är ju ljud. Så berätta vilka jag sitter här med.
Martin: Mig, Martin Dos Santos från Främjandet.
Anders: Och Anders Nilson. Då också kanske mest från Främjandet.
Joel: Mm. Och vi sitter ju på block 2 i Tänndalen 2026. Ni har jobbat tillsammans? Jajamän. Och vi är vad är vi? 2,5 dag in?
Anders: Ja.
Joel: Var i fasen av en skidlärarexamen block 2 är vi just nu? Anders
Anders: Nu är vi ju klara med den ordinarie delen av examen på block 2 Då har man gått igenom sin clinic och workshop eller sin workshop är inne och ute. Man har gjort sitt analysprov ute så att båda undervisningsproven på block 2 är klara. Och så återstår en chans för eventuella omprov imorgon. Så just nu sitter det ett gäng som är klara med examen och egentligen är väldigt glada och firar som sig bör. Så vi är ju i slutet av skidlärarexamen överlag. Det är ju spännande.
Joel: Precis. Vad händer imorgon Martin? Vi vet att det är omprov, men hur ser det ut?
Martin: Imorgon är det omprov för 6-7 stycken. Och de kommer göra både workshopsdelen. Och några får omprov för analysdelen. Jag och Anders kommer jobba med workshops. Och det är några som kommer jobba med analysdelen. Och det är ju så att det är ju två.
Joel: För den som lyssnar och inte vet. Det är två stycken så kallade undervisningsprov. Eller analys och workshop. Och du behöver vara godkänd på en av dem. För att få möjligheten att få omprov på det andra.
Anders: Och du måste ha tillräckligt med poäng. Så totalen är ju liksom. Det finns en totalräkning. Man måste skrapa upp tillräckligt med poäng. För att få en möjlighet att göra ett omprov.
Joel: Om vi tar det här som en av de många detaljerna. Kring examen. Som folk kan bli förvirrade. Eller ha dålig förståelse om. Vad. Men liksom. Anders, du har jobbat länge med examen. Vad blir du kontinuerligt förvånad över att folk inte har förstått? Eller kommer hit och blir förvånad över?
Anders: Jag tror att det ena är att man... Jag blir lite förvånad över att man kanske inte har förberett sig tillräckligt mycket på analys och på sin ledarskapsdel. Och sen har ju det förklaringar och det är antingen för att man tror någonting. Att man tror att det kommer att vara på ett sätt och kanske inte alltid läser vad som kommer hända. Och jag blir också förvånad över hur lite frågor vi får inför ett sånt här block.
Joel: Och sen kommer man här uppe och upptäcker att det är på ett visst sätt.
Anders: När vi ändå har skrivit och försökt vara ganska tydliga.
Joel: Utifrån ett samtal idag så kom exakt samma spaning. Jag tror att det är vi som har pratat om. Eller du har sagt det. Det står ju här hur man ska göra. Men så var det någon som sa rakt ut. Jag har inte läst det.
Anders: Man har gått på vad någon har sagt. Man går på hörsägen. Snarare än att man litar på det som faktiskt står.
Joel: Eller ställer en fråga. Vad beror det på? Jag kan göra mina gissningar.
Anders: Det blir väl bara gissningar i det här.
Martin: Jag har ingen aning.
Joel: Jag tänker att ha tålamodet och läsa ett tresidigt pdf-dokument 2026. Det är ju nästan en bragd. Om vi tar attention span och problematiken. När du vill ha det i en 30 sekunders reel egentligen. Där, det där, det är examen. Men att läsa ett dokument är ju...
Anders: Ja, du är nog kanske något på spåret här. Och sen kan jag ändå tycka, vi har ändå försökt förklara det här i
Joel: någon podd förra året.
Anders: Vi har försökt förklara det här på något möte Någonstans är det så att man tror ändå att det kommer att ske på ett visst sätt Antingen så beror det också på att man får det matat från den man har närmast sig Som har kanske varit på examen Men är inte med i resan här och nu, utan kanske har varit på examen tidigare. Och då har man en förutfattad mening om vad det innebär. Och sen är det det man förmedlar. För det är så man tänker att examen är. Och så är det det man kommer att gå på. Och det är ju tråkigt. Det är ju en dyrköpt läxa att upptäcka när man väl har gjort den.
Joel: Bokstavligen. Ja, bokstavligen. Och det är också tråkigt.
Anders: Men samtidigt så måste man... Det är ju något med att befinna sig i ett läge där man måste misslyckas. Och om en del av lärcirkeln innebär att man måste misslyckas, då innebär det även här faktiskt. Att det sen kostar pengar är ju tråkigt. Ingen är mer ledsen än jag för att det är så. Men man måste också våga befinna sig i ett läge där man faktiskt kan misslyckas. Och då får man komma hit och göra det.
Joel: Jag tänker att något som jag funderar på är vems ansvaret är det här? Eller om vi säger vem kategoriskt? Det uppenbara svaret är ju att det såklart är deltagarens ansvar att informera sig och utbilda sig. Men om man märker att det är ett återkommande problem. Vad skulle skidlärar-Sverige kunna göra bättre?
Anders: Jag tror också att det är ett delat ansvar.
Joel: Jag tror att det finns något i att det är klart att det till syvende och sist är en deltagares ansvar.
Anders: Därför att det är hen som anmäler sig och på så sätt signar upp sig i det här. Sen finns det ju ett kollektivt ansvar för vi som är kursinstruktörer att ta på ett större allvar. Och sen finns det till syvende och sist ett ansvar för skidrådet Som är den samlande organisationen för alla skidlärarutbildningar i Sverige Att ta ansvar för att se till så att det här blir på rätt nivå Och att man också enas om saker och ting Man pratar samma språk Att man jobbar i samma riktning Och det tror jag är superviktigt. Jag tror inte att vi är där. Vi kommer att divergera som organisationer. Vi kanske har lite olika målbilder. Inte villiga att ta steget att göra det här riktigt gemensamt. Lite gemensamt är vi villiga att göra, men inte helt och fullt.
Joel: Det där är väl en viktig poäng tänker jag, att du stryker under på att det är och de olika organisationerna, Främjandet, SLAO, NIG i det här fallet.
Anders: Och Skidförbundet också om man ska vara krass då.
Joel: Du blir ju stöpt i den form du kommer ifrån. Men Martin, du jobbar ju på högre utbildningssteg. Hur pratar du och hur får du in examen? Hur kommer examen in på dem?
Martin: Examen kommer nog in väldigt... Det blir ju väldigt mycket lättare nu när man är en del av nämnden. Vilket är väldigt tråkigt och för sent. Men vi har ju alltid tittat och frågat Anders och David som jag har närmst. I hur jag ska utveckla våra högre steg. Och hur jag ska ta hand om en trea eller en fyra. Och hur jag ska närma mig framförallt fyran mot examen. Så vi försöker jobba utifrån det på främjandet i alla fall. Men sen så blir man ju också otroligt imponerad av hur vi hela tiden bygger vidare på examen. Hur den förändras. Hur hela tiden, bara de här två-tre dagarna utvecklas framåt. Var det kommer nya idéer. Nya inspel.
Joel: Hur man ska förändra.
Martin: Det är ju superspännande.
Joel: För att göra det bättre. För deltagarna. Tänker jag är en viktig grej att påpeka. Det är det det handlar om. Mer rättvist. Bättre förutsättningar.
Anders: Ja det finns ju inget i och det tror jag att det kanske också nu är ju det här, det blir ju går man långt tillbaka så är det ju alltid så jag tror att det fanns en mer känsla av att man ville man ville se till så att de som tar examen har genomlidit samma sak som jag har gjort. Och att det ska finnas en viss mystik runt det. Det tror jag var mer självklart förut än vad det har varit. Det har ju varit en jättestor del av förändringsresan som vi har varit på sen jag började i examensnämnden för 15 år sedan. Och driva den frågan framåt för att göra det ännu mer transparent och ännu mer öppet. Sen finns det ju så här, hur långt vågar man gå i varje steg? Man kan ju inte ta för stora steg i en förändringsresa. Man får ju ta små steg och göra det över väldigt lång tid. Och det tror jag är jobbigt.
Joel: Men jag tänker, ett exempel för den som lyssnar som kan förstå det här med att på block 2 att poängen delgivs direkt efter genomfört prov. Det var ju en ganska fundamental förändring. Vad var bakgrunden till det och hur har man tolkat utfallet?
Anders: Jag tror bakgrunden var att försöka göra det mer transparent. För att man ska få en större förståelse. Med baksidan av att man kanske inte kan väga helheten på riktigt samma sätt. Alltså det blir mer tydligt. Men det har ju också gjort att vi har styrt om kriterierna. Det vi bedömer på är numera sex olika och inte bara tre. Från början var det ledarskap, disposition och ämneskunskap. Och så gjorde man det som en sammanvägning. Och då är det ju tre stycken delar som man bedömer. Nu har vi ju ökat det till sex delar. Nu har vi lagt på vad, varför och hur i det som är ett analysprov. Och det gör att det är faktiskt sex delar som vi bedömer på. Sex olika delar som vi bedömer på block 2. I och med att vi har gjort det så blir det också mer transparent. Ska man gå tillbaka ännu längre så fanns det fler luddiga kriterier som kanske fanns men som inte egentligen kommunicerades. När jag tog examen 1997 då fanns det skidlärarmässighet som var ett nu fick man ju bara U eller G på examen men skidlärarmässighet var ju som ett lite övergripande fluffigt där folk kunde antingen bli godkända eller inte godkända baserat på hur man hade varit det var skön snubbe-kriteriet
Joel: Stängda dragkedjor
Anders: Ja men lite sådär. Det skulle vara hel och ren och allting skulle sitta fast. Det har ju vi försökt komma bort ifrån och försöka få det mer transparent det här är det vi bedömer dig på. Det är inte en person utan det är såhär, det här är förmågan att kunna visa upp någonting. Visa upp en kunskap i backen, i en kontext. Och jag tror att det blir ju bättre. Sen är det klart att det finns, det kommer alltid finnas en gråzon i de som hamnar i det här mittenspannet. Där det antingen är så att man är godkänd eller inte godkänd. Det är ju ett ganska smalt spann. Pratar vi poäng här så pratar vi om en poäng. Det är skillnad mellan att ha 18 poäng och kunna vara godkänd för ett omprov eller 17 poäng och vara underkänd. Det är klart att det är en tight linje här. Det måste man ju vara med på. Det är ju så det blir. Det blir en gräns någonstans.
Joel: Och det är ju spelets regler. Man väljer ju att komma hit. Men det är väl kanske det där enda. I mitt huvud så blir det så här 10D på hur man skulle kunna. Om vi säger att det är spelregler. Hur förklarar man dem? För de är ju som du säger de ska ju vara transparenta. I teorin så ska det inte vara några konstigheter. Men det är Men jag tänker Martin det är ju ditt första. Hur är det att hur tycker du det har varit att jobba i ett examinatorspar? Hur fungerar det samarbetet?
Martin: Jag tycker att det fungerar väl. Det är ju väldigt, både transparent och väldigt tydligt vad man ska bedöma. Det är ju otroligt enkelt att peka på vad som är rätt och fel tycker jag i formen av både analysdelen och workshopdelen. Vad som har missats och inte missats. Jag tycker så här, nu har jag haft lyxen att känna Anders sen tidigare. Den barriären har verkligen funkat jättebra. Vi har haft samsyn i nästan allt tror jag vi har sett. Och det tycker jag så här, jag tror generellt så har vi nog väldigt stor samsyn i examinatorgruppen.
Joel: Hur jobbar Anders, du som har varit med ett tag, hur jobbar nämnden med samsyn och synkning?
Anders: Ja, alltså det görs väl, men för lite för att det inte finns någon ekonomi i det. Ska man vara krass så jobbas det ju man jobbar ju inför varje block så finns det en arbetsgrupp som ansvarar för blocket och de personerna som driver den frågan måste också kommunicera till resten av nämnden. Och sen är det ju så att det som dyker upp på den här alltså när vi är samlade många det är ju det som blir diskussionen och det som eventuellt tas vidare. Och sen samlas det förmodligen ihop till en upptakt. Det är den enda gemensamma samlingen vi har utanför den här kontexten. Det är upptakten på hösten med de andra organisationerna när vi förhoppningsvis har en dag när vi kan åka med resten av organisationerna. Och inför det och göra det arbetet gemensamt. För annars så finns det ingen ekonomi att kunna samlas tre dagar för att kunna driva frågan om att utveckla eller ha en samsyn. Utan det sker, det är ju synd, det är ju alltid tråkigt att säga att det är gerilla då, men vill vi göra en större förändring då är det lite gerillakrigföring. Då måste man se till så att man pinpointar folk som man vet har antingen det ena eller andra och sen få med sig folk och sen driva en tes som man tänker sig att det här ska vi göra en förändring på. Sen kanske, det är ju inte så allvarligt som att det är en gerillakrigföring. Det är snarare så att, men det är så man får jobba. För det är så man, vi har ju bara betalt för de dagarna vi jobbar här i princip.
Joel: Men det tror jag man känner igen från all form av ideellt engagemang. Det är ingen som godkänner det utan det är ju vem har energi att driva någonting.
Anders: Det blir lite såhär finders fee i allt sånt här. Den som driver frågan kan driva igenom saker och ting på en större nivå. Och sen så är det klart att vi måste också förlita oss på det som är i utbildningsgruppen. Att man jobbar med det materialet vi har och att det är därifrån vi utgår. Vill vi göra förändringar då måste vi vända oss till utbildningsgruppen och driva en tes eller driva en förändring. Sen försöker ju vi och jag försöker också skicka ut till min organisation och skriva en rapport från block 1 och säga att det här är det vi gjorde, det här var utfallet. Det här är spaningarna vi har. Tänk på det här när ni går in i kursveckor så att ni har en chans att kunna jobba med de här sakerna.
Martin: Vi kan fånga upp de här.
Anders: Och det blir samma, jag gör samma efter block två.
Joel: Det här är spaningarna, så här tänker vi, det här är viktigt.
Anders: Och hur det sker, det är ju också så här, det är ju det som är det. Det är ju också en styrka och en svaghet i att ha en organisation som är så splittrad, eller som är så många. Skidrådet, det vill säga. Ja, utifrån ett rådsperspektiv. Titta på Främjandet, vad är vi? Är det sex stycken utbildningsteam?
Joel: Ja, Väst, Öst, Mitt Mälardalen Norr, fem.
Anders: Vilket är ju så här det är ju en styrka men det är också en oerhörd svaghet Det är ju snyggt att vi har flera men vi täcker ju hela Sverige det är ju ett jätteområde men det är ju också jättesvårt att ha samsyn Ska vi driva en teknisk förändring. Det här är det vi tänker runt skidteknik. Jättesvårt att göra det i fem organisationer.
Joel: En sak som slår mig är att samsyn är ett bättre ord än kvalitetssäkring. För det är ju det vi har pratat mer om. Så är det. Det är en poäng på det. Men jag tänker Martin, nu efter ditt snart avslutade första block. Hur kommer du göra annorlunda på din nästa utbildning? Med de här lärdomarna?
Martin: Nej men. Det är väl mycket kring analysen tror jag. Det gjorde jag redan nu, för bara några veckor sedan. Lade in den väldigt tidigt, redan första dagen. I hur vi jobbar med analys. Det är den viktiga delen på steg tre. Och hur den löpte igenom hela kursen. Hur viktigt det är att vi tar med det. Och det är redan gjort, men det ska väl drivas vidare. Tycker jag. En viktig, viktig del.
Anders: Det håller jag med.
Martin: Helt klart. Att vi får en syn där. Att man bara en sån enkel sak att börja förstå vad och varför. Ordentligt innan man springer in i huret. Så att ja. Ja och det är där det kommer ta tid.
Joel: Och då kommer ju det utifrån en reflektion kring det som har skett här. Vad är några bestående intryck från analysproven?
Anders: Anders? Och då tror jag att det stora är väl att man är lite rädd att göra analysen utifrån dels kanske man har missat lite att det är faktiskt analys utifrån kriterierna som vi har på block 1. Det är samma kriterier på svängarna på block 1 som vi vill att man analyserar här, om man jobbar utifrån. Det är kanske en liten miss som man har gjort som deltagare och vi har också kanske Jag vet inte om vi inte har varit tillräckligt tydliga. Jag tycker att vi har varit tydliga. Och så är det väldigt lätt att man hakar upp sig i det som blir en rörelsebeskrivning istället. Man berättar helt enkelt i de olika cyklerna hur svängen är och vilka rörelser det hänger ihop med. Men baksidan av det är att det blir en generell rörelsebeskrivning. Den behöver ju inte vara fel i sig. Men det är inte en analys av åkaren här och nu. Och vi har ju bett om att få en analys av åkaren här och nu utifrån ett antal kriterier Och då faller Den här ganska platt. Man får gärna göra rörelsebeskrivning men man måste koppla den till de här kriterierna. Det är där vi måste hitta ett sätt att ha en bättre samsyn på Vad innebär analys? Och vad är det vi faktiskt tittar på? För att vi ska sen i nästa steg titta på en målbild till och med. Vi kanske måste lägga ut filmer på det här är en sväng utifrån ett block 1 perspektiv och utifrån ett block 1 kriterierna. Så här ser den svängen ut. Det här är en 5-5-5 eller 4-5 eller 4-4-4. Och kunna titta på det då. Där kanske vi har varit för rädda. Sverige som kollektiv har varit lite skraja för att ta steget mot en målbild. Vi har ju väldigt varit så här, det är väldigt individualiserat. Vad innebär en perfekt sväng?
Joel: PSIA är väl ett exempel där de har gjort det väldigt tydligt på YouTube.
Anders: Kanadensiska har ju samma. Det är flera av de organisationer som har sina svängar liggande. Det är väl kanske dit vi behöver komma också.
Joel: Det är ju inte fel att titta på hur de gör heller. Om vi spolar fram bandet ett år. Vad skulle ni vilja? Om man får måla upp ett drömscenario. När det kommer till föredrag och workshop. Vad skulle ni vilja är den stora förändringen. Nu har jag sett ett tema på ett negativt sätt i år. Som försvinner. Ja, en förändring. Vad har blivit bättre till nästa år? Det har varit fortbildningar, det har varit utbildningar. Folk kommer hit och är top notch.
Anders: Det som hade varit kul att se hade ju varit att man vågar kliva in i ledarskap. Även i ett föredrag. Att det inte bara blir sändande av ett budskap. Utan att man vågar kliva in i det här. Man vågar involvera människor runt omkring, de i gruppen. Och man kanske också vågar givet situation, jag vet att det är tufft men att våga ställa sig i någonting där det finns en chans att misslyckas. Alltså våga testa någonting och våga kliva in i något där man inte är helt säker på vad svaret kommer bli. Det hade varit kul att se mer av. Och det gäller ju både ute och inne. Att man vågar testa. Och inte ha bestämt. Och inte gjort hela kronologin själv. Utan jag kommer börja här. Jag tror att jag kommer att ta mig till närheten. Det är riktigt säkert. För det beror på vad som kommer hända. Det hade varit jävligt spännande att se om det var någon som vågar ta det steget.
Joel: Det är ju egentligen att du bygger en disposition dynamiskt under tiden. Om du lyckas så blir det ju ett otroligt kvitto på ditt ledarskap.
Anders: Ja verkligen, och på din ämneskunskap. För det krävs ganska mycket i din ämneskunskap för att kunna våga stå där. Och att man då lyfter sitt eget ledarskap till att vara i en lärcirkel. Eller vara i ett experimenterande. Oavsett vilken metod du väljer att göra det i.
Joel: Jag tänker för den som lyssnar om man ser lärcirkeln framför sig är att vad man kan se är väl att vi ska göra de här fyra lärcirklarna. Och sen så checkar man de boxarna. Vi kanske har en upplevelse. Och sen så är det någon form av teoribildning. Och sen är det klart. Men jag tänker lite grann vad du menar är väl att Okej, vi kommer börja här.
Anders: Det får itereras fram här på något sätt. Då är vi inne på någonting som skulle vara ett transformativt ledarskap. Eller mycket mer av det åtminstone. Än vad det är idag. Om jag slänger ut någonting.
Joel: Och så kommer någonting tillbaka. Och så reagerar jag och så kommer någonting tillbaka och så reagerar jag och så byter jag terräng. Okej, du tänker så. Om någon säger att jag ska göra det här i en brant terräng. Ja, men då prövar vi. Det hade varit magiskt. Ja, eller hur? Coolt. Men då skriver vi upp det på önskelistan till ett års tid. Bra. Men då säger vi tack för nu.
Anders: Tack själv.
Skapare och gäster
