Skidlärarpodden

Anna (00:00)
Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av skilärarpodden. Den här episoden gästas av två favoriter. Det har Calle och Kristoffer med oss och så självklart Joel. Calle, kan inte du berätta lite om dig själv?

Calle (00:20)
Det kan jag göra. Jätteroligt att vara här vill jag bara börja med att säga tack för inbjudan.

Jag heter Carl Hård av Segerstad, är passerat 50 och baserat på Lidingö utanför Stockholm där jag är högst engagerad som skidlärare, skidåkare, organisatör och skidverksamhet i en gammal soptipp som heter Ekomsnäsbacken.

Anna (00:49)
Men det är ju nu. Hur började din skiljare karriär då?

Calle (00:53)
Ja, den började ju där också för jättemånga år sedan. 1986 gick jag Fridhuvudskrämmenets introutbildning för att bli skidlärare. Sedan dess har jag haft svårt att sluta. Det tog några år innan jag tog examen, det gjorde jag 2001. Så jag höll på rätt länge.

Anna (00:55)
Det var härligt!

Calle (01:16)
förkovrade mig och åkte skidor och jobbade som skidlärare. Men sen har det på något sätt bara eskalerat och blivit värre.

Anna (01:27)
Hittar du det i friluftsfrömmandet eller hur?

Calle (01:30)
Stämmer. Jag utbildar ledare för Region Mälardalen. Framför allt började med telemark faktiskt. Sen så utbildning 1 och 2, en hel del på Alpint. Sen har vi utvecklat lite nya koncept nu för att hitta nya sätt att få in skidlärare och så där. Och även nya verksamheter har jag utvecklat en del inom ramen för fridagsrömmen.

Anna (01:53)
Och Kristoffer, känner du via Fridhundsrömjandet eller hur? Det är Kristoffer. Kan inte du berätta om dig själv och lite om hur du känner Galle?

Calle (01:57)
Stämmer.

Kristofer (02:00)
Hej.

Just det. Först ska jag tacka er. Jätteroligt att få vara här. Jag är speciellt som skidlärapodd och jag är snowboardlärare. Jag träffade Kalle via Främjandet. Jag ville bli snowboardinstruktör. Då kollade jag vilka som har snowboardinstruktörsutbildningar. Då hittade jag både Främjandet och det som heter SLAO. Så ringde jag upp.

Anna (02:12)
Mm.

Kristofer (02:31)
Jag tror att vi pratade ganska tidigt för jag tror du jobbade där också. Hur gör man? Lokalavdelning? Vad är det för någonting? Jag utbildade mig till instruktör och sen tyckte jag att det var så roligt att lära ut så då fortsatte jag med att utbilda instruktörer. Så kom jag in i det här yrket.

Anna (02:54)
Men du Kristoffer, hur börjar du då? För du föddes väl inte liksom rätt ut i snobordbacken.

Kristofer (03:01)
Nej. Jag har uppväxt i Sundsvall och åkte mycket skidor när det begav sig då som tonåring. Jag tyckte att det var helt okej men det var ingenting som var så spännande. Men sen så provade jag snowboard. Det var ju när snowboard kom och var nytta. Och för mig öppnades det en helt ny värld. Så då åkte jag snowboard så mycket jag bara kunde. I Sverige och på andra ställen och så.

Anna (03:02)
Det stannar.

Kristofer (03:30)
och kompisar och det öppnade en helt ny värld och det var fantastiskt roligt att få åka och utvecklas och vara på berget. Så där föddes passionen.

Anna (03:41)
Den här gemensamma pensionen har lätt till att ni i dagarna har lanserat en helt ny bok som heter

Calle (03:53)
ledarskap för friluftsliv heter det.

Anna (03:55)
Ja. Och där ni sprungit ur er engagemang för att leda och utveckla andra. Jag har förmånen att få jobba lite tillsammans med er ibland. Och en annan gång när vi alla fyra var på samma ställe. Det var ju i... Nu försökte jag komma ihåg några år här, men det kanske du kan, Joel.

Joel (04:20)
Han är vare som mest 19 kanske? 18, 19?

Anna (04:25)
Ja, det var innan pandemin. Då gick Joel utbildning för utbildningsledare via Fridhetsfrömmandet som vi andra höll. Så då tänker jag att den här liten av boken har lite avstamp i den utbildningen. Kan inte ni berätta hur boken kom till? Hur ni har jobbat när ni har skrivit? Vi börjar med hur...

Joel (04:38)
Mm.

Anna (04:54)
ursprunget i boken tycker jag.

Calle (04:56)
Jag kan börja. Utbildningen för utbildningsledare är den utbildning som friluftsrömmingar vill att alla som ska utbilda nya skidlärare eller vilken verksamhetsgen som helst i friluftsrömmingar ska gå. Det är precis som du säger Anna, det är du och jag och Christopher och ett par till Johan och Frida som jobbar med den utbildningen just nu för friluftsrömmingar.

Historien om hur Kristoffer kom in är lite intressant i sammanhang för den har att göra med lite verksamhetsutveckling och att tänka nytt och så där. Jag fick frågan från alla håll de där utbildningarna. Hur ska vi göra om vi ska få, vi måste utbilda mountainbike och klätterledare i Friluftsrömmenet. Hur ska vi få dem att bli utbildningsledare? Kan du fixa en sådan utbildning? Och då...

Så sa jag så här, om jag får göra det med Kristoffer så kan jag göra det. För då hade Kristoffer och Robin och David precis släppt boken Will Skillhill. Som ju många som lyssnar på den här podden säkert känner till. Så David Holmberg och Robin Hansson för Kontext då. Men eftersom den var ny då så kändes det fräscht och roligt att göra det här tillsammans med Kristoffer.

Ja, din reaktion lät ju inte riktigt vänta på sig, eller hur?

Kristofer (06:21)
Nej, och det var väldigt spännande att få göra någonting nytt. Det vi införde då var att man gjorde faktiska ledarskapsmoment. För du har alla information om man kan lära sig handleda på det. Handledning var också nytt, det vill säga mycket frågeteknik för att få en att reflektera. Vi tycker fråga och lyssna är en av de viktigaste beteenden faktiskt för ledare. Och sen det tredje som kom nytt automatiskt var att...

Man blandade olika friluftsgrenar. Det här var klätter och mountain bike. Sen så addrerar vi på mulle och skidor. Vi har gjort det här i över tio år. Då har vi fått sett väldigt mycket av vad olika grenar gör. Hur de gör det, vad de har för förkunskaper och så vidare. Det är det som har varit lite basen till de insikter vi har fått därifrån. Som har varit i grunden och till boken.

Calle (07:17)
Upplevelsen är ju att skidlärare har mycket mer gemensamt med mulle -ledare, men även fjällledare, karakledare, långfärdsgrisko -ledare än vad de...

kanske förstår själva när de börjar. Så värdet av att mötas mellan olika verksamhetsgrenar är någonting som adderar till utbildningen och till skidlärarnas fördjupade förståelse om vad det är de faktiskt gör.

Anna (07:53)
Den här utbildningen har funnits ganska länge. Varför kommer boken nu och varför behövs den? Vad är det som har föranlett att den skrivs först nu? Det här arbetet började för jättelänge sen, med de här utbildningarna som vi pratar om nu.

Kristofer (08:12)
Jag är ju ganska glad att den skrivs nu. Vi har ju, jag ska förklara varför. Vi har ju länge velat och det vet ju du också Anna, att jobba med något material vi kan använda på utbildning för utbildningsledare och all typ av ledarutbildning. För att det material som finns idag är antingen anpassad för en friluftskren. Eller att man har egentligen staplat massa

ledarskapsmodeller på varann utan att integrera ihop dem. Eller att det inte finns möjlighet till fördjupning. Så det finns ett behov och det har vi velat göra ett tag. Men varför det är så bra att det är nu är ju då att vi har ju under de här tio åren läst mycket böcker, vi har gått lite certifieringar och ledarskapskurser och allt sådant och byggt på med

en förståelse av hur vi kan beskriva det här ledarskapet. Så när vi fick frågan från friluftsförämmet och sa så här att när de sa att nu har vi skaffat fram pengar vill ni skriva en bok, då blev vi i timingen väldigt bra.

Anna (09:26)
Är det just det här som gör den här boken unik?

Kristofer (09:29)
Jag skulle hävda att vi har utgångspunkten att se vad alla de här olika friluftskrenarna gör och vad som är gemensamt. Och med den här kunskapen vi haft från det vi har gjort och det vi har läst så har vi kunnat integrera ihop också alla eller flera typer av beforskare modeller eller väl använda och försöka integrera ihop till en enhet. Så jag skulle ju...

Jag kan ju säga det. Jag tycker att den här unikten är...

Anna (10:02)
Men jag tänker att, som jag ofta har hört dig säga senaste månaden, två veckor, det är två veckor sedan vi startade den senaste utbildningsledarutbildningen, att praktiken funkar i teori. Nej men berätta.

Kristofer (10:14)
Mm, ja.

Vi hittar ett väldigt bra citat som vi tycker att det funkar väldigt bra. Vi vet att det fungerar i praktiken men funkar det i teorin. Men det betyder att vi vet ju och alla som lyssnar här är ju duktiga ledare och vet hur bra ledarskap ser ut och så vidare. Men hur kan man beskriva det om man nu vill göra det teoretiskt?

Calle (10:34)
Och nu kan vi väl säga att flott.

Kristofer (10:52)
vilka typ av begrepp, modeller eller liknande kan man använda som beskriver det på ett bra sätt. Det är det som vi har försökt att modellera fram.

Joel (11:02)
En fråga är du. Men du har ju en kviss av du över med att skriva skriva Wilke Hill. Den har ju nu några år på nacken. Hur tänker när man skriver en bok och man tänker på hållbarheten i? Hur tycker du att Wilke Hill från ditt perspektiv har hållit upp? Jag tänker för det. Inom den litteraturen så har det gått mer mot eller liksom mer mot det rena erfarenhetsbaserade lärandet och så där.

Anna (11:03)
Åh, o - Mm. Nej.

Kristofer (11:10)
Mm.

Ja.

Joel (11:30)
Så jag tänker just från att skriva en bok och hur man gör den hållbar, hur tänker du kring det? Och hur har det gått för vilskiljhet?

Kristofer (11:37)
Ja, We Skulle Lilla funnits över tio år och den används i väldigt många utbildningar av väldigt många olika instruktörer. Jag tycker den har hållit väldigt bra och det har gått... Man kan väl tänka sig att en bok kanske håller ungefär tio år i mina ögon. Man skriver utifrån den erfarenhet man har då och det vi ville göra där var att beskriva en helhetsmodell utifrån vad deltagaren vill och kan.

Joel (11:40)
Mm.

Kristofer (12:05)
och försöka göra en behovsanalys och hitta den här passionen och sedan lägga till då hur ser den här miljön ut, vad är det man kan göra för uppgifter, hur hanterar man terrängen och så vidare. Det bidraget var ju liksom tyckte vi då unikt då att man kunde försöka hitta det och det är ganska allmängylltigt. Så det vi gjort nu det är ju också att lyfta in de delarna i den här nya boken och vi har kompletterat det med en ny typ av forskning vi har hittat.

Det är kring beteendeforskning till exempel så finns det ganska mycket analys och evidensbaserat kring de här olika parametrarna. Det finns också de som håller på med didaktik exakt så finns det också liknande modeller. Så då har vi byggt på den här lite grann och förtydliga lite grann. Det finns till exempel två olika processer som vi har lagt till och så vidare. Och sen har vi då referenser för de som vill läsa vidare.

Nu har vi också blivit lite mer praktiskt, vilka typer av beteenden, vad det är för tips man har och så vidare. Så det blir egentligen en ändå fortsättning på den men det blir mer praktiskt lagg.

Anna (13:16)
Hur har det varit att skriva det här?

Calle (13:18)
Vi fick frågan när vi hade ett litet bok, Lanseringsmingel i Åre här i veckan om det var läge att skriva en ny bok och då var vi nog ganska beredens att inte just nu var läget. För det är ju en ganska tung process och vi har ju gått igenom toppar och dalar under hela processen. Vi började för...

ganska exakt ett och ett halvt år sedan i slutet av oktober 2022 med själva liksom en brainstorm möte och liksom uppstarts process uppe i året just. Och sedan tog det hela vintern det årets 23 där och att göra första utkastet och då var vi rätt nöjda tyckte att nu har vi något bra.

Och så skickade vi ut det till alla utbildningsledare i friluftsrömmare egentligen och kände bara, nu det här blir spännande. Och sen så kom det liksom så här, zipprade det fram en hel del kommentarer under sommaren där bara, det här går inte att använda, jag kan inte visa det här för ledare. Ska ni döda alla ledare by suffocation of information ungefär. Lite överdrivet kanske, men ändå, det var så här, vi trodde att det

Vi var på 60 procent och vi fick tillbaka, liksom att vi inte vill mäta på en annan skala, liksom. Så då var det.

Anna (14:48)
Vad är skillnaden mellan första utkastet och boken?

Calle (14:53)
Nej men det var ju tufft där ett litet tag och Kristoffer slet sitt hår och kom fram till att vi behöver, vi kommer överens om tillsammans, vi måste lätta upp språket. Sedan hittade Kristoffer massa exempel som var grymma. Som man kan liksom på något sätt bygga hela varje del på, varje kapitel på, som blir konkret och enkelt att relatera till för att förstå materian i.

delen på ett sätt som gör att den blir mycket mer tillgänglig än en traditionell ledarskapsbok.

Det jobbet var avgörande för att ta det till nästa steg. Sen trodde vi att vi var på en ganska bra punkt när vi var klara med del 2. Sen kom hela språkranskningen. Det som hände var att Truls Neubeck på Frihetsakademin kom in som sparringpartner. Han är väldigt kompetent och duktig på det han gör och hade superspetsiga frågor.

Det gjorde att vi fick vända och vrida på alltihopa en gång till i hög utsträckning. Men det har också lett till en förbättring. Efter det började vi med den grafiska formgivningen. Bilder, tabeller, diagram och även sättningen av den visuella bilden av boken.

som vi har fått fantastisk hjälp av Martin Dos Santos som många som lyssnar här också säkert känner igen från främjandets utbildningstid i Mälardalen också. Det var 99 versioner av sista delen som skulle bli tryggfärdig också innan den blev klar. Det är en process som har varit väldigt mycket upp och ner.

Just nu väldigt rewarding också när det är klart.

Anna (16:57)
Men när alla de här kommentarerna tillade in efter första utkastet. Hur kändes det då?

Kristofer (17:03)
Det var ju...

frustration naturligtvis och ifrågasättande vad vi håller på med. Det är inte alla såna här projekt som går i hamn som ni vet och vi funderade på vad är det de faktiskt säger. Och då insåg vi att det egentligen inte innehåller att man alltså har valt utifrån motivationsteori och det här.

full range leadership model och upplösa baserat lärande. Ingenting av det som man ifrågasatte utan det var ju mest hur det var skrivet. Vi hade skrivit på ett sätt som ledarskapsböcker skrivs. Jag har läst på ganska många och tänkte att vi skriver en ledarskapsbok och gör det på samma sätt. Men det följde inte godgjort så då var det så att man fick inte ha eller reagera på att inget engelskt begrepp skulle finnas, mer exempel och så vidare.

Så då bröt vi ihop och så tänkte vi såhär, hur ska vi skriva då då? Måste vi skriva om allt? Och då började vi jobba med just exempel. Och då kunde vi klä mycket av begreppen på exemplen och då var det automatiskt också ett mjukare språk. Så då lyckades vi med något typ av ninja move gå in till version 2.

Anna (18:21)
Vad har hänt från version 2 till version 3?

Calle (18:24)
Det var framförallt sparringen med några...

Anna (18:28)
Frågorna.

Calle (18:29)
key partners, framför allt från Fridöströmmariet och Trulls som kom in och hade mycket relevanta kommentarer och synpunkter. Men det ska också sägas att tillsammans med honom så kommer ju också all erfarenhet från utbildningsledare och den kompetens som är infäst i Fridöströmmariet. Långa historia och att utbilda ledare så att säga. Det blev ett bra utbyte där för att lyfta hela

Han såg vad som var inkonsekvent, vad som var upprepningar, vad som saknades. Så att även den detaljerade dispositionen blev lite mer stringent.

Anna (19:13)
Boken har fyra delar. Kan ni beskriva vad som liksom... Vad är för skillnad på de här delarna? För det är ju olika... Jag har ju läst boken. Så jag vet ju att det är olika delar. Kan ni beskriva vem är de till för och så där? Är det olika målgrupper eller... Ja, berätta.

Kristofer (19:33)
Ja.

När vi började skissa på innehållet så ställde vi oss själv fyra frågor. Och utifrån de fyra frågorna så blev vi innehållet i boken. Och den första frågan är vad upplever deltagarna på din friluftsaktivitet? Vilket betyder att vi sätter deltagarna i fokus. Och så ser vi så här, men vad är det?

Anna (19:53)
Så det här är alltså en skillelektion kan vi säga, om vi omsätter det till våran.

Kristofer (19:57)
Ja, och deltagarna på skidlektionen då, om vi använder det språket, så är det så här att saker som social gemenskap, säkerhet, känner man sig trygg i gruppen, lärande, vad lär man sig och varför är man där, motivation, är det därför att jag vill eller för att jag måste, så att man skapar en förståelse för vilka man har framför sig och vad är det de vill uppleva för det är liksom hela syftet med ledarskap.

Anna (20:01)
Mm. Mm.

Kristofer (20:24)
Del 2 blir hur kan du som ledare eller instruktör påverka deltagarna och deras upplevelse. Då försöker vi säga att för att uppnå det här som finns i del 1, det som jag vill uppnå, så är det vissa saker jag kan göra för att påverka det här. Det är framförallt två saker som vi lyfter upp. Det ena är mina beteenden som ledare. Jag kan fråga och lyssna, jag kan leda som jag lär och jag kan ge tydliga instruktioner. Men också de metoder som jag använder.

Jag kan ta saker steg för steg. Jag kan skapa en rörelseuppgift eller visa pravaöva. Så att utifrån de som är ganska konkreta kategorier så säger vi så här, men det här är det som du kan göra och det får den här effekten då på de du har på din, i det här fallet då, skitlektion.

Anna (21:14)
Så de två hänger ihop ganska mycket. Det är lätt att få.

Kristofer (21:17)
Ja.

Calle (21:17)
Det är ju ett och två säger vi liksom att det är ju kanske insteget till ledarskapet. Att man förstår vad man själv som ledare skiljare.

har att jobba med för verktyg som man kan påverka själv. Det är det fina med både metoder och beteenden att du kan bestämma dig för vad det är du vill göra och sen gör du det. Sen kan du också se vad det blir för effekt av det. När du då effekterna som deltagarna vill få med sig från skillelektionen då har du gjort något bra. Men det blir också...

Det leder ju också in till del 3 som sätter lite större perspektiv och lite mer bakgrundsfaktorer i förhållande till ledarskapet som man behöver ta hänsyn till.

Anna (22:15)
Vad händer i del 3? Rent, vad beskriv dig lite mera. Vad menar du med faktorer?

Calle (22:24)
Jag körde det just offentligt.

Kristofer (22:26)
Det är lätt att få bi som att det blir så här, men det ska man leda och är man ny instruktör så det kommer man ju egentligen väldigt långt på. Och om man ska ha redd krasst, om eleverna då lär sig och har roligt och så vidare, då gör man ju rätt. Men ibland kan det ju bli så att det inte riktigt blir som man hade tänkt, det vill säga att de inte riktigt lyssnar eller det blir ingen riktigt bra stämning och så vidare. Och därför har vi följt in den här del 3 som pekar på vad är det för faktorer som gör att det blir så lyckat eller inte då.

Då tar vi upp fyra delar. Dels är det fysiska grundbehov. Det är ganska uppenbart. Man ska vara mätt och inte frysa och så vidare. Sen tar vi också upp psykologiska grundbehov. Det finns tre stycken behov som man kan texta deltagarna ska få uppfyllda. Det ena är känslan av samhörighet. Man känner att man har någon bra relation och accepterad. Det är kompetens, vilket innebär att man är duktig på saker. Men också ha möjlighet att...

att få lära och utvecklas. Sen är det också autonomi, och det är känslan av valfrihet. Jag ska inte känna mig styrd eller övervakad, utan jag ska få pröva mina egna saker och få ett litet val och få det utrymmet. Då har det visat sig att om de här tre psykologiska rumoren uppfyllda så får man väldigt mycket av det här som finns i del 1. Man lär sig saker, man trivs, etc. Så det här blir en fördjupning av ledarskapet.

De andra två är gruppprocesser och upplevelser baserat på lärande och lärocirkeln.

Anna (24:02)
Vad händer i del 4 då?

Calle (24:05)
Den sista delen tar mer fokus på vilka drivkrafter du har som ledare själv.

Boken är ju skriven primärt för ledare som verkar på ideell basis med deltagare som är där av egen frivilliga i syfte att hålla på med någonting som man gör för egen rekreation.

Så det området är ju intressant så att deltagare stridkraft som jag pratar om del 1 är jätteintressant men lika intressant blir ju vad som får ledaren att vilja fortsätta utvecklas. Så det är det vi rör oss i del 4 hur man blir bättre som ledare själv.

Vi tror att den drivkrafterna, att utveckla sig själv på olika sätt, är en stor drivkraft bland många både skidlärare och friluftsledare i andra verksamheter.

Anna (25:09)
Om jag läser ett citat då, så får ni förklara hur ni tänker sen. Om personlig utveckling är den bredare processen av att bli en bättre ledare, är självkännedom en specifik aspekt inom detta område som handlar om att öka din medvetenhet om dig själv? Hur tänker ni att våra framtida kolleger i våra utbildningsteam ska använda självkännedom och

Nu tappar jag bort mig. Medvetenhet, ursäkta.

Calle (25:40)
Men konkret. Konkret att man tänker att.

Vi har de här lite yttre faktorerna som jag beskrivit i del 3. Så har du som ledare lika mycket också. Du är en del av de här yttre faktorerna för deltagarna. Hur du beter dig i förhållande till gruppen och vad du gör. Medvetenheten om det skulle man kunna säga att det handlar om att öka sin egen förståelse för.

Anna (26:14)
Hur tänker ni kring ert eget ledarskap utifrån det här citatet?

Kristofer (26:19)
För personer i utveckling blir det ju det värre jag vill förbättra. Och då kan man få återkoppling från andra om man kan se saker och säga men jag kanske ska bli bättre på att lyssna eller liknande så. Men det finns specifika delar då inom självkännedom och det är lite hur jag upplever att jag själv agerar och tänker och tycker. För ibland är det så också att jag vill bli bättre på något men jag kanske inte lyckas med det.

Det behöver inte vara något fel med det. Jag har försökt med allt men det går inte. Det kan vara så att det är mitt eget synsätt som kanske behöver ändra på något sätt. Det är inte alltid så enkelt. Så som jag jobbar är att jag försöker få skapa medvetenhet kring det och se hur det agerar i olika situationer. Kanske labba lite med det. För att se hur det påverkar andra. Får man upp självkännedomen på det sättet så...

Då kan man ju faktiskt göra de beteenden som jag vill göra på ett mer medvetet sätt.

Anna (27:25)
Om man nu blir sugen på att köpa en bok, då? Vart gör man det och hur går det till?

Calle (27:30)
Boken är ju driven av Fredrik Jämät.

kud oss till organisationen där som har bekostat tryck och lite timmar till själva projektet. Som ledare i Freelance Amates kan man köpa den genom Freelance Amates webbshop. Om man inte är medlem där så har man även full access till boken via näthandlare som säljer böcker, Bokus, Adlibris etc. Det betyder också att man faktiskt kan gå till sitt bibliotek och säga att

Köp den här boken så kan man låna den. Men den kommer förmodligen inte in på biblioteket om inte efterfrågan finns där. Så gå till biblioteket.

Anna (28:12)
Bra uppmaning där. Men när jag väl har köpt den då?

Joel (28:15)
Men Anna, vänta. Jag tänkte så här. Vi har pratat mycket främjandet nu och friluftsliv och frilufts upplevelser och så vidare. Om jag då sitter här nu och lyssnar på det här. Vi har ju det. Jag skulle inte ens våga säga att en majoritet främjare som lyssnar på det här, utan det är nog väldigt mycket annat. Hur? Hur tänker ni kring målgruppen där om man inte är främjare?

Calle (28:41)
För mig så skidlärar... Missionen handlar ju om att inspirera folk att åka skidor. Och det tror jag att vi delar oavsett i vilken kontext vi lär folk att åka skidor. Det avseendet lägger ju de flesta av oss tid på att...

utbilda skidåkare för rekreationer, rekreationsskidåkning. Och då finns det ju stora liksom delar av den här boken som är direkt applicerbara skulle jag säga.

Kristofer (29:23)
Jag skulle vilja komplettera det med att vi är ju själv instruktörer så att vi alltid haft det caset i åtanke så att när man läser det här så kommer man förstå. Det är en sak, det andra är ju ledarskapet är ju inget nytt. Det är ju vad jag gör då som instruktör och vilka metoder jag använder som påverkar de elever jag har. Och det är ju någonting så här oavsett.

Så det det här gör är att försöka struktera lite på grepp och sätta fingret på det här så att det blir enklare för en instruktör i backen att faktiskt se vad man gör och kanske prova något nytt.

Anna (30:02)
Men om man nu är skidlärare och jobbar i en svensk skidanläggning och så skaffar man sig den här boken. Hur ska jag ta till med den? Hur ska jag jobba med den? Ska jag läsa den från perm till perm och ställa den i bokhyllan och hoppas på att det blir bättre? Eller vad... Hur gör jag sen?

Calle (30:20)
Det är bra fråga.

Joel (30:22)
Får jag ge mig på? Vad här? För jag tycker det var så himla roligt bygga på när vi körde seminariet på Block 2 för examen i år så vart det en otroligt gynnsam diskussion kring de här ämnena. Det är folk som ska upp på examen och så vart det nästan två timmar eller mer bara snack på det här ämnet. Och jag tror att det är väl ett sätt att ta sig till boken att läsa och...

ha den typen av diskussioner med sina kollegor på anläggning eller som vi gjorde digitalt i det fallet. Det var det var bara så här för det var som att det var första gången det landade. Oftast sitter och läser den här boken och har det för det själv och så sedan så är på sätt och i en kontekst. Du ska hålla på att snacka med massa intresserade människor. Förlåt, kallar jag avrätt.

Calle (31:10)
Nej men det är jätteintressant i och för sig Joel för jag tänker ju så här att skidläraryrket är ju i många fall en one man show liksom och kanske att vi inte alltid är jättebra på att liksom dela våra framgångar och även

med kollegor av olika anledningar. Men att diskutera utifrån den här boken skulle absolut vara ett fullständigt lysande sätt att reflektera över sina egna möjligheter att både varför man håller på och hur man kan bli bättre och vad det är som gör...

Vissa saker blir bra och andra saker.

Anna (32:01)
Jag tänker att för många skidskolor runt om i Sverige så är det en perfekt bok att ha parallellt med sina klinik som en utveckling för sin personal. Att jobba med kanske ett kapitel i taget eller några sidor i taget och diskutera och så vidare.

Calle (32:20)
Det ska bli jätteintressant att se just vad man gör för någonting för att kunna ta till sig materialet. Men en metod som vi skriver om är dialog och reflektion som metod. Den finns ju mer liksom så som...

inte skri i delegationen och demo -teamet jobbade med upplevelsen baserat lärande så finns det ju verkligen en stor synergi i det vi skriver i den här boken så jag ser ju framför mig att vi kan driva saker och ting framåt enligt den modellen där den här boken också kan spela rom.

Anna (33:01)
Men hur hur ska man tänka då när man börjar läsa den? Öppet sinne eller ska liksom tänka så här? Nu har de kommit på någonting, men det här vet jag ju redan. Eller förstår ni vad jag menar?

Kristofer (33:20)
Det jag skulle vilja uppmuntra är att hitta någonting som man vill expandera med. När man läser boken tror jag man kommer att känna igen mycket. Det kanske står mellan några andra beskrivningar eller begrepp. Man känner att det här gör jag och det här känner jag igen och att det blir så här. Men är det någonting som när man läser känns extra nyfiken kring eller någonting man vill utforska. Då skulle jag uppmuntra att man tar det och

prövar helt enkelt under en lektion eller liknande. För då får man ju den här erfarenheten och då kan man reflektera över det. Så öppet sinne med intention att pröva det i praktiken.

Anna (34:04)
Jag kan också tycka att det är fint när man läser en bok och så känner man igen sig för då kan man känna sig lite duktig också. Tjeck, det är det här jag fattar. Eller så är det här jag gör. Finns det en teori kring det? Det kan ju också vara lite spännande.

Calle (34:20)
Ja men jag tycker det är bra att betona att vi inte har hittat på egentligen något nytt utan vi har försökt beskriva det som vi har sett förekommer och som är gemensamt mellan många som verkar i det här spacet med friluftsliv för rekreation och lärande och där passar skidåkning utmärkt.

Anna (34:50)
Jag är lite nyfiken på en sak också. Hur har ni samarbetat? Har ni suttit på varsin sida, ett skrivbord, och skriver den här meningen du så tar jag den här? Eller hur har det gått till?

Kristofer (35:02)
Jag skulle säga att för att svara på frågan behöver man förstå vad vi har varit med om. Det är en ganska komplex process. För det är naturligtvis att det är ett skrivande. Men vi har också pratat med externa ämnesexperter från universitet och högskola. Vi har pratat med anställda på främjandet. Vi har pratat med utbildningsledare på främjandet. Och vi har liksom läst jättemycket. Vi har kollat på...

artiklar och sådant. Allt det här tillsammans har gjort att det är jobbat i olika versioner. Så allt det här tillsammans är bra att man är två, att man kan rådda en sån här process. Och med tanke på att jag, om man nu ska säga lite skillnad då, det är väl att jag skrivit en bok eller faktiskt flera tidigare. Så att det var den intentionen vi gick in att det borde vara görbart. Så jag har ju bidrag med den erfarenheten inne i det här.

Jag älskar ju skriva också, så det har ju blivit mycket av den varan också.

Anna (36:03)
Hur ser du på samarbete i dag, Kelly? Hur har det funkat?

Calle (36:06)
Nej men, jag har sagt det vid några tillfällen att om det är någon som går och funderar på att skriva en bok så gör det tillsammans med Christoffer för det är jätteroligt. Jag ser det liksom så här, jag har lärt mig jättemycket. Verkligen. Vi har ju, vi visste ju inte från början hur det skulle gå till heller så det har ju varit en trial and error.

utvecklat modeller och prövat. I slutändan så har vi velat få ett text också som har varit hyfsat sammanhängande och med samma tonalitet.

I början skrev vi en del på vars sin kammare och sen så ensade vi det och sen när vi kom till del två så var det väldigt mycket så att Kristoffer skrev och jag läste och hade lite synpunkter och korrade och sen så har vi gjort nedslag när vi har förbättrat i steg tre där vi har skickat texter fram och tillbaka lite grann och förfinat men men

Det är i hög utsträckning Christopher som har gjort en formuleringar som har blivit helheten som vi sen har jobbat ut tillsammans.

Anna (37:30)
Nu är boken tryggt och den finns i försäljning. Ni har hållit i den. Hur kändes det att använda den på utbildning? Vad var den upplevelsen?

Kristofer (37:45)
Det är roligt att du frågar det för du var ju faktiskt med. Jag kan ju berätta vad jag kände att nu behöver du inte ha massa lösblad utan att ha en bok. Vi kunde också införa och bli lite tydligare vissa moment. Ett moment var ju där att när de genomför sin ledarskapsövning så skulle man ge guldkorn då den resten av gruppen då till den här som är ledare. Då sa vi välj ett beteende.

Anna (37:49)
Ja, jag vore det.

Kristofer (38:15)
av de som finns i boken. Så hela gruppen satt ju där och kollade och läste om det ett ena och försökte komma fram till vad är det man visade prov på mest. Vad är fråga lyssna eller vad är att skapa visioner, vad var det för någonting. Så var det ju väldigt många moment att man kunde vara mycket tydligare på här är det beskrivet och här kan ni fördjupa er och här kan ni sitta nu under den här övningen och vad det är för någonting. Så jag tyckte att det gav väldigt bra resultat.

De deltagarna tyckte att det är skönt att man kan fördjupa sig i det även efter utbildningen. Om man vill läsa mer om någonting eller återbesöka någonting.

Calle (38:56)
Jag tänker ju framåt så här, så kan det bli jättespännande. Nu fick vi ju boken precis innan utbildningen, så ingen hade sett den innan av deltagarna.

När man kan använda boken och skicka ut en deltagare på en sån här utbildning tidigare, och det skulle kunna vara i vilket sammanhang som helst, men vi behöver verkligen inte bara vara friluftsfrämjade, så kan man ju faktiskt skapa utmaningar till kursdeltagare så att i det här genomförandepasset som du ska träna på den här gången, så vill jag att du ska bara betona beteendet att skapa visioner till exempel.

Eller som skidlärare, skidskolechef så kan du säga egentligen till dina skidlärare idag så ska ni vara kristallklara på att leda som du lär. Så kan man egentligen använda boken på många olika sätt och använda det i andra utbildningssammanhang också.

Joel (39:57)
En fråga. En bok är ju ett format av många möjliga. Och olika format passar olika människor. Har det gått några diskussioner om andra format, antingen i framtiden? Hur tänker ni kring det? Har ni snackat så?

Kristofer (40:17)
Vi valde att göra en bok för att vi tycker att det är någonting man ska med sig ute i naturen och våran fokus har varit

var väldigt och motivationen var väldigt hög för att det ska bli en bok vilket betyder att vi jobbar väldigt mycket med detaljer, dupperkolla saker och så att det blir en helhet och att det hänger ihop. Så därför har vi varit väldigt motiverade att få göra en bok. Det som har talats om är ju att kanske göra någon i -utbildning av det här. Jag personligen skulle faktiskt vilja använda AI. Jag har provat att

–köra in boken i NAR och ställa frågor kring den– –för att få lite uppslag. Men det är inget som är planerat. Men det finns möjligheter när man har ett så strukturerat material– –att göra i utbildning eller liknande kring det.

Joel (41:13)
Precis. Ljudbok.

Calle (41:16)
Det har varit uppe i diskussionssammanhang med något tillfälle men inget som är något beslutt taget. Det är en liten reflektion. Jag har inte ätit någon bok tidigare. Reaktionen från omvärlden på en bok är häpnadsväckande. Det är någonting i det som är ganska stort.

Joel (41:20)
Mm.

Anna (41:39)
Mm.

Det finns ett annat material som man ofta använder när man utbildar skiljare och det är medveten skidteknik och det är en helt digital historia. Hur ser ni att boken och medveten skidteknik kompletterar varandra?

Calle (42:02)
Ja, men absolut. Dels finns det stora delar i medveten skidteknik om upplevelsebaserat lärande som direkt överlappar. Och sen så just beteenden och metoder finns ju i medveten skidteknik på ett

Anna (42:03)
På vilket sätt?

Calle (42:26)
Det är ju beteendedelar som inte ligger där. Men... Ja. Snabb svar.

Anna (42:34)
Bra komplement. Något att hålla i handen istället för en dataskärm att läsa på. En del av boken är frågeteknik. Det har varit en central del i ledarskapet. Det grundar sig i att inte att man ska svara rätt på en fråga utan för att man ska höra sig själv beskriva...

och sen ta sina egna reflektioner därifrån. Hur ser den delen ut i boken och blev det som ni hade tänkt er med tanke på hur vi har jobbat med det under många år innan?

Kristofer (43:19)
Vi har valt att använda frågalystnads -met -beteende. Det är några sidor som alla andra beteenden. Det finns olika frågetyper och varför man ska använda det. Den delen är kanske inte mer utförlig än någon annan. Vi knyter också till upplevelsebaserat lärande och psykologiska grundbehov.

Anna (43:23)
Mm.

Kristofer (43:46)
Så att om man bara läser boken, då kan man ju kanske inte se att vi älskar fråga och lyssna. Så, men det är också meningen för att det här är ju bara en bok. Så, och det finns ju beroende på vilka som man, vilka deltagare eller vilka man har framför sig, vad det är för ålder och så vidare så passar det olika saker olika bra. Olika beteenden passar i olika bra, olika metoder passar i olika bra. Och det är den avgäng man får göra själv.

Så för hur jag som ledare hur mycket jag använder hur mycket inte.

Anna (44:19)
Tycker ni att det går för mig och Joel med frågetekniken då?

Kristofer (44:22)
Jag tycker det går jättebra för... Jag ska förklara varför. Det känns att ni är intresserade. Det skiner igenom. Det är det viktigaste när man ställer frågor. Det finns intresse för nyfikenheten. Då får det också att reflektera. Det tycker jag går jättebra.

Anna (44:23)
Ja tack tack tack. Jag skojade. Jag skojade. Kunde inte låta bli.

Joel (44:44)
Jag har en affärsidé. Öppna upp utbildningsledare, eller i mitt huvud är det kursledarkurs men utbildningsledarutbildningen till icke -främjare. För det är... Jag tyckte det var jättebestående intryck att man delade över verksamhetsgrenar. Det var sommar, jag tror det var september och så vidare. Men alltså mot främjandet borde ju, men alla...

Anna (44:53)
Ja.

Joel (45:13)
Våra kära kollegor som lyssnar på den här podden borde få möjligheten att gå den utbildningen tycker jag.

Calle (45:18)
Ja, precis. Man kan ju... Kul fråga. Kul uppslag, Joel.

Joel (45:23)
Mm.

Calle (45:25)
till entreprenörs.

Joel (45:27)
Mm. Ja, men det är väl så att främjändet kan rekrytera ledare.

Calle (45:28)
Möjligt bra.

Anna (45:28)
Tack så mycket.

Calle (45:32)
Exakt. Det är ju en öppen förening, så vem som helst kan ju bli medlem till början.

Joel (45:36)
Men nu är det, vem är det som får, nu vet jag det här men jag kan väl svara på frågan, vem är det som får gå den utbildningen? Och hur?

Calle (45:43)
Den är riktad gentemot ledare som ska börja utbilda nya ledare. Nära till hans ligger naturligtvis de som utbildar skyddlärare i våra systeföreningar.

Men även naturligtvis andra friluftsutbildare har direkt nytta av det som står här. Men det är också så att psykologiska grundbehov, fysiologiska grundbehov är grundläggande för alla människor i alla sammanhang. Upplevelsebaserad lärande är applicerbart i många sammanhang utanför friluftsliv också.

Dina beteenden och metoder. Dina beteenden är oavsett kontext. Metoderna väljer du naturligtvis beroende på sammanhang och så vidare. Vi har valt att skriva det här utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utifrån utif

tror är svårt.

Joel (46:49)
Det där det där var det direkt. Jag kommer direkt efter utbildningen och med allt den här injektionen och till exempel frågetekniker och sedan direkt en måndag efter började ha samt eller medarbetar samtal. I mitt fall då så löser för det hade jag det varje vecka med fyra fem stycken och så var jag direkt kunna få in det i den kontexten. Totalt orelaterat. Det var liksom en tech startup och så passigt.

ställa mirakelfrågor eller någonting och få dem att tänka lite annorlunda. Det var det finns alltid så fina synergier genom det här arbetet med.

Med ledarskap till exempel.

Calle (47:25)
Kul att du säger det. Det är ju en super rolig closing loop.

Joel (47:31)
Verkligen. Apropå closing the loop då. Vi har pratat ganska länge och jag tror att vi ska börja ta ner planets förlämning som vanligt här. Så... Kristoffer, har du något favoritminne från din juridina karriär inom det här världen?

Kristofer (47:49)
Jag har många minnen, men om man då inkluderar utbildning och så så ville jag nästan lyfta när vi hade den här utbildningen för utbildningsledare här för två veckor sedan. Det var tillsammans med Kalle och Anna. Det var ju de som var med var ju 13 stycken som hade väldigt stor erfarenhet av att leda från frihetsliv men också andra sammanhang. Det blev en väldigt bra utbildning, dels på grund av boken med dels att

Jag hade inte haft utbildning på ett och ett halvt år. Det var mycket som var nytt och bra. Men vi gjorde egentligen samma sak som alltid. Men känslan som jag hade när jag gick därifrån var väldigt skönt.

Calle (48:34)
Ja men jag tar ett helt annat minne då. Så tänker jag tillbaka på en ganska solig aprildag i Björkliden 2001. När jag åkte första åken tillsammans med den gruppen som skulle gå upp och skilda verksamen det året. Det var en...

Joel (48:34)
Hallå?

Calle (49:01)
Jag har definierat det som att det var garanterat Sveriges mest motiverade skidåkare just där och då. Det var oerhört inspirerande.

med allt vad det innebär att vara i den bubblan. Man har jobbat ett tag och man har ett mål och en grupp där den gemensamma viljan att komma framåt är super stor. Det lyckades de examinatorerna med på ett bra sätt att få gruppen att bli svintajt.

Anna (49:40)
Det fina med examen är också att alla kan vinna. Det är inte så att det bara är några som får klara sig utan det finns en medalje till alla. Det gillar jag.

Joel (49:52)
Vad fint det var att minna om examen också som inte hade så mycket eller helt befriat från ångest. Det har vi inte riktigt sett i den här podden tidigare. Det var hyggligt.

Kult.

Anna (50:01)
Ja, det var roligt. Vi ser fram emot att följa bokens liv och vad den gör för skidlärare i Sverige och alla andra ledare. Det är inte bara skidledare och ledare i naturen som har nytta av att läsa den här.

Joel (50:21)
Precis. Och vi ser till att länka så att alla kan hitta den på Adlibris och Främjar -shoppen och så vidare. Var kan... Förlåt vad sa du?

Calle (50:29)
Tack för tillgängligheten. Tack för inbjudan och för samtalet. Jättetrevligt.

Joel (50:38)
Tack så mycket.

Anna (50:39)
Men om någon vill ha kontakt med er som Joel var inne på, var hittar man er?

Instagram eller mail eller telefon, röksignaler.

Calle (50:48)
Instagram eller mail är ju oftast, jag är trots allt född i tidigt 70 -tal.

Men telefonen också.

Joel (50:56)
Vi ser till så här för er som lyssnar om ni vill ta kontakt med Christoffer eller Kalle så kan ni bara kolla i beskrivningen. Kolla på. Då hittar ni kontaktuppgifterna där och sedan understryka vadannas. Lycka till med boken och implementationen och spridningen.

Kristofer (51:15)
Tack så hemskt mycket.

Joel (51:15)
Snyggt! Tack till alla er som lyssnar och så sen hörs vi i nästa avsnitt.