Skidlärarpodden

Joel Baudin (00:35)
Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av skidlarepodden. Jag och Anna är här som vanligt och idag har vi äran att ha med oss Kristoffer Olsson igen. Välkommen.

Kristofer Olsson (00:46)
Tack så mycket.

Joel Baudin (00:47)
Vi ska snacka om ledarskap eller ledarskapsteori i praktiken och även teori i praktiken. Men innan vi kickar igång det här ämnet så tänkte jag att vi ska ta chansen, du och jag Anna, varför har vi skickat ut gamla avsnitt i två veckor i rad?

Anna Norlin Berg (01:06)
Ja, snabbt svar är väl att livet kommer emellan. Det är ju så att det andra livet består ju av familj och ett jobb som vi går till för att betala räkningar. Och allt det har varit lite mycket. Så då har underhållit oss, eller er, och oss med att leta reda på våra favoritavsnitt.

Joel Baudin (01:10)
I

Exakt. Det där gäller ju för oss båda och vi brinner som tusen för skidlärare på den som vanligt. Det var ju en rolig möjlighet att belysa de här. Det där var de två mest lyssnade avsnitten från förra säsongen. Så det var ju kul att de fick komma tillbaka. Men nu är vi tillbaka med ett nytt och fräscht avsnitt här. Lagom till att de första skidbackarna ska öppna.

Anna Norlin Berg (01:42)
Mm, just det.

När jag faktiskt lyssnade igen på Anders avsnitt, när det var lite mycket och man inte handlade med allt man ville, då kom jag ihåg att jag verkligen skulle tänka på mitt varför. Det hjälper väldigt mycket, tycker jag.

Joel Baudin (02:10)
Verkligen. Men hur vill vi tiga upp den här avsnittet? Vad tänker du, Kristoffer?

Anna Norlin Berg (02:14)
Mm.

Kristofer Olsson (02:16)
Jag tänker att det finns ett skäl varför vi sitter här och har just det här ämnet. Så jag är jättenyfiken på vad ni tänker kring vad är det som har gjort att det här är ett ämne för en podd.

Anna Norlin Berg (02:22)
Mm.

Ja, är ju ofta intresserad över att förstå varför jag inte förstår teorier. För att alla, det finns så mycket teorier om så mycket saker. Allt från hur skidor och snowboard kantas till hur man leder och så vidare. Åh, det är så här runda modeller, det pilar hit och dit. Och för mig så är det bara

Något att göra roliga teckningar på till slut. Men ju äldre jag blir desto mer börjar jag förstå att bakom det som funkar i verkligheten finns det en teori. Så jag tänker att det kanske finns fler som jag som kämpar lite med teorier kring ledarskap. Då skulle det vara kul att sätta ord på det. För nu när man har fått...

förstå teorier så när man har fått omsättare i praktik så blir det mycket roligare och du sa ju en gång till mig så här nu ska vi se om teorin fungerar i praktiken Kristoffer och då då blev det ju intressant och roligt och sen har det där liksom hängt med ganska länge och då tänker jag att det här är ju jättekul att prata om

Joel Baudin (03:58)
Så hur gör vi någonting av det mer än prata om det?

Kristofer Olsson (04:02)
Jag tror också så här att det finns märkt att det finns lite känslor kring det här. Det finns fler som känns väldigt hemmat i praktik. När man då kanske åker eller när man gör saker. Men sen när det kommer till teori så blir det som ett glapp och då kan man inte omsätta. Man kan inte para ihop då praktik med teori. Så alla har ju lite

lite olika känslor kring det där. Och varför jag tycker det här är viktigt är ju för att den teori och forskning eller kunskapen ska vara faktabaserad vilket betyder att det inte bara åsikter utan det är som någon typ av kunskap som är grundad i beprövad erfarenheter och kanske forskningsresultat. Och då kan man undra varför är det bra då.

Varför kan man inte själv skapa alla teorier själv? Och då finns, har vi en begränsning att, alltså om alla fick... Jag lyssnade på Bodil Jönsson, nu är nere på bokmässan. Hon har skrivit en bokställ så fint att kunskap finns. Hon särskiljer sig, för tidigare var så att kunskap och faktabaserad kunskap var ju då någonting som man förhöll sig till. Men det har ju glidit över till att det är åsikter.

Alla har rätt till sin egen åsikt. Hon är tydlig med att ha rätt till sin åsikt men inte till sin egen faktakunskap. Det är nånting som är etablerat. Det finns ju mycket att hämta och lära sig av kring det som är kanske beprövat. Sen kan man då omsätta det och labba med det och göra saker med det. Men det för mig är en källa till att...

till visdom och att göra saker på ett nytt jag är väldigt, som ni hörde, positiv i inställd till olika typer av kunskap och teorier och forskning och så.

Joel Baudin (06:07)
Mm.

Men en dum fråga kring det är hur blir någonting faktabaserat om vi etablerar det? Förledarskap till exempel.

Kristofer Olsson (06:20)
Ja.

För ledarskap. Om man då tänker sig att man gör forskning så kan man göra det på olika sätt. Men det vanligaste är att man kollar på beteenden. Det ser vi vad ledarna gör. Och då kan man ju göra det på olika sätt. Antingen så frågar man då någon som har en ledare så här. Brukar den ställa frågor? Brukar den ge tydliga instruktioner och så vidare? Och då får man ju då en åsikt om ett beteende så.

Det andra är att man tittar på vad ledaren gör. Då kan man spela in och kartlägga vilka beteenden man gör. Det finns sätt att titta och forska på. Sen försöker man komma fram till forskningen. Vad är det som ger bäst effekt? Vad det som ger väldigt liten effekt? Vad det man ska göra och inte göra med tanke på de man leder?

Och ju mer man forskar, ju mer allmängylligt det blir, ju mer kan man göra analyser och till slut så blir det som etablerade teorier som är då allmänt erkända att det här funkar. Och gör man inte så så funkar det inte lika bra och då blir det allmängylligt.

Anna Norlin Berg (07:35)
Ja, jag tänker att det här är också ett ganska modernt sätt att se på ledarskap.

Kristofer Olsson (07:42)
Tänker du beteenden eller forskning?

Anna Norlin Berg (07:43)
Ja, när man ser beteenden. För jag tänker när jag gick min första skidlärarutbildning 94. Då var jag här, nu har vi ledarskapsteori. Antingen så är man auktoritär eller så är man låt gå och det kan behövas olika situationer. Och sen så kan du leda genom att göra visa, pröva, öva eller visa, instruera, pröva, öva och sedan var ledarskapspasset slut.

Kristofer Olsson (07:48)
Mm.

Mm.

Anna Norlin Berg (08:12)
Sen fick man bygga lite... Fick man bara lära sig och göra massor av olika övningar som skulle ge nånting. Det är min bild av hur man bemötte ledarskap tidigt. Det här som du beskriver nu, exempelvis att bli filmad eller så där... Det finns ju...

Det är tur att ingen har gjort det med mig för att jag får ju som prestationsångest. Då skulle jag stanna i ett hörn och inte få något gjort eller sagt. Men för mycket av den här är om man får för sig att man ska läsa en bok om ledarskap. är det ju så här. När man börjar läsa den, då får man intrycket av att man kan ingenting och att man läser den. Om jag läser den här och lever så här, då kommer jag bli en perfekt människa och en perfekt ledare sen.

Men det handlar väl ändå så här... ...sivin och sist om att den bästa läraren är den som har självkännedom och... ...kan jobba utifrån situation. Det här är bara påstående. Jag säger inte att det aldrig är den bästa ledaren, men liksom... Eller vad är vi ute efter i allt det här självlärandet och läsandet?

Kristofer Olsson (09:28)
När man tittar på självkännedom, då är det frågan varför man ha en god självkännedom. Och det är ju för att jag vet vad jag gör.

Anna Norlin Berg (09:33)
Mm.

Mm.

Kristofer Olsson (09:37)
Och det jag gör, vilken effekt det får hos åkarna då eller deltagarna eller de som är eleverna. Så det det jag vill åt. Men självkennung visar att det är bra om jag filmar mig själv. Då kan jag se att jag gör det här men jag vet också att jag gör det. Då är man ju väldigt samstämmig. Man brukar säga att man är autentisk för att det man tänker är samma sak som man gör.

Anna Norlin Berg (09:44)
Mm.

Mm.

Mm. Mm.

Mm.

Kristofer Olsson (10:04)
Men om det är ett glapp där, jag tror att jag lyssnar på dig men ser mig själv på fel eller om någon tittar utifrån så ser de att jag gör inte det. Då blir det ju liksom ett glapp. Så självkännedom är ju för att få bättre kunskap om vad jag gör och inte bara vad jag gör, det är hur deltagarna reagerar. Så, för det är väl åt. Så ökad medvetenhet om hela kedjan är ju bra.

Anna Norlin Berg (10:14)
Mm.

Kristofer Olsson (10:29)
Och nu eftersom vi då är skidlärapodden så kan man ju då dra parallell till att filma sig själv. Om man filmar sig själv när man åker då, då kommer man ju se så att första gången man gör det, ungefär när jag har utbildningar på snowboard, då kommer det att vara så här, det inte så det känns. Så det är väldigt stort latt till då. Men efter ett tag så blir det så när jag ser mig själv så ser jag, det så jag åker, jag är van med det och jag vet vad som händer. Jag gjorde det där och jag är fullt medveten om.

Anna Norlin Berg (10:30)
Mm.

Mm.

Kristofer Olsson (10:59)
Vad som händer. Det är känsla med ledarskap. Att jag vet vad gör och varför jag gör det och vilka effekter det får. Då blir det som en bra helhet.

Anna Norlin Berg (11:00)
Mm.

Joel Baudin (11:10)
Och sen utifrån självmedvetenheten så är väl också där man tar avstamp för ett nytt experiment. Om jag gör någonting annorlunda vad får det för effekt? Men jag tänker... ...även förlåt kör. Eventuellt så är det ett sidospår. Så du.

Kristofer Olsson (11:18)
Precis. Och att du då... Ja. Nej, kör du.

Ja precis. Att man då medvetet experimenterar, det gör ju att man liksom då är framåtlutad. Jag vill prova något nytt. Och då har man ögonen på hur landar det är, apropå medvetenhet hos deltagarna eller själv om man reflekterar över det. Och gör man det, då är det inte heller lika jobbigt att misslycka sig eftersom det var ett experiment. Det mycket värre att jag gör någonting jag tror att det är rätt och så får jag återkoppling att det där var inte bra och då hamnar jag i försvar.

Anna Norlin Berg (11:36)
Mm.

Kristofer Olsson (11:54)
Om det är någonting jag vill med allt det här med teorier är att teorin ger mig en ny idé som jag vill testa aktivt och sedan om jag hjälper självmedveten och annat att se hur det landar. Det blir ganska bra eller jag behöver justera på det här och sedan gör man det igen. Då blir det inte så, tycker jag, teorier inte så farligt om man aktivt experimenterar med saker för att i syfte lära sig saker.

Joel Baudin (12:23)
och skapa sin egen ledarskapsteori tänker jag. Ofta tycker jag att det som händer är att man exponeras för många olika teorier i olika miljöer, alltså företag och i det här fallet i skidbacken till exempel. då blir det att när man väljer sitt experiment så har man ju sin kompott av inputs. Och då blir man ju unik också. Det kan jag tycka att det kreativt roliga är alltihopa.

Kristofer Olsson (12:43)
Mm. Mm.

Anna Norlin Berg (12:49)
Men om du nu. Men om du nu är ny utbildad skilärare, kanske korts till ett eller två och jobbar i första eller andra vinters. Det allra viktigaste för att liksom få en. För att leverera en bra gästupplevelse. Det är ju att skapa trygghet hos dem du leder.

Och vad i teorierna styrker eller hur ska man hitta inspiration till att verkligen skapa trygghet hos en deltagare.

Kristofer Olsson (13:23)
Precis. Och trygghet, då tänker man att man inte är rädd till exempel att göra bort sig eller att jag inte är rädd vad andra ska tycka om att jag är så dålig. Det finns ju flera teorier kring det här, men en är ju den här psykologiska grundbehov, till exempel behovet av att känna sig kompetent. är två delar. Det en att jag känner mig

Någon vil undra skicklig. Så att jag har en viss nivå att klara av saker. Så det andra är att jag vill lära mig saker för att då bli bättre för alla har det inneboende behovet eller längtan att lära sig saker då. Så att om man bara stannar där så är det så att trygghet är då om alla i gruppen känner att de klarar av det som görs. Då blir det ju en tilltro till sin egen förmåga och då känner man ju sig trygg. Om man.

Dessutom lägger jag att jag känner mig trygg med de andra i gruppen. Att jag har en bra relation, jag är uppskattad som jag är och så vidare. Då är inte det problem heller. Skapa trygghet genom att få den här känsla kompetens och känna samhörighet. Då har man ju nästan hela bunnet om man lyckas skapa det.

Anna Norlin Berg (14:43)
Har du någon favorit teoretiker, forskare kring det här med ledarskap som du tänker så här, vill man jobba mer med det här, är den här typen av böcker eller forskning intressant att ta del av.

Kristofer Olsson (14:57)
Det tre delar. Ena är motivationsforskningen som är de psykologiska grundbehov. Då kan man kolla på self determination theory, SDT. Där kan man hitta allt kring det här. Jag tycker det för mig personer funkar väldigt bra att tänka. Då man leder att man ska fylla de här behoven. Sen vad gäller ledarskapsbeteenden så finns det en del kring vad man har frågat kring

Anna Norlin Berg (15:18)
Mm.

Kristofer Olsson (15:26)
Det heter full range leadership model. Där kan man läsa till exempel en liten bok om ledarskap av Stefan Söderfjell. Som har ganska komprimerat liten. Ta upp de här, kan man naturligtvis läsa i vår bok också. Och sen också de tredje är ju då att man observerar ledarskap. Det finns en svensk forskare som heter Simon Elvnes. är en av få som har gjort mycket forskning.

och filmat ledare och följt ledare. Vad lägger de tiden på? För om man säger snitt så gör en ledare 10 beteenden per minut. Så de har kartläckt och när de har ett möte, vad gör man under den här tiden? Det är ju väldigt krävande forskning naturligtvis och det är kanske därför det är så lite av det. Men då får man ju faktiskt svart på vitt vad man faktiskt gör. än att man då frågar att

Vad tyckte du att din chef gjorde förra veckan? Lyssnade han på dig? Ja eller nej? Men det tre. Källare och Simon och Stefan. Simon Evnas och Stefan Söverlager har också gett ut en bok som heter Kära ledarskap. De har även en podd som heter Kära ledarskap. där, jag tycker om man vill ha lite mer så här torra men väldigt intressanta diskussioner kring ledarskap och ledarskapsbeteendet så är det väldigt bra.

Det dagens tips.

Anna Norlin Berg (16:54)
Precis. Där har jag lyssnat några på några avsnitt och där får man ju verkligen anstränga sig för att så här. Jag får lyssna två gånger på vissa delar för att säga vad blir det här i min praktik?

Kristofer Olsson (16:59)
Mm.

Joel Baudin (17:09)
Men det är inte det där som är... tänker att... Som skidlärare kommer man in så blir man exponerad för den här kurslitteraturen och man blir exponerad för de ledarna, de kursledarna man har. Och så är det lite grann att man kanske köper grisen i säcken. Att såhär ska man göra. Och då blir det så, om det då är för... Vad ska man säga? Flummet och kanske inte så konkret och kanske man blir frustrerad. Men jag tror över tid då känns det precis som det här. Man hittar en podd, man hittar nya böcker, man hittar nya influencer för att liksom bredda och förstå.

Kristofer Olsson (17:33)
Mm. Mm.

Joel Baudin (17:37)
Och jag tror det är väl det. Eller för mig i alla fall har det varit utvecklingen att ledarskap är kul i teorin för att det finns många olika sätt att göra det på. Om man väljer att tro det, då blir det ju inte att du ska fylla mall som en ledare inom fridrödsfärgmännen eller SLAO eller någonting, utan du kan vara precis den ledare som du tycker.

Kristofer Olsson (17:48)
Mm. Mm.

Anna Norlin Berg (17:58)
För det man vill är bara att lektionerna ska funka bra. Eleverna ska känna sig trygga och gå därifrån glada. Och jag ska dessutom gå därifrån utan katastrof situationer som jag själv har känt och upplevt och behövt städa i dem. För att man inte har varit förberedd eller för man har tagit fel lyft. Det är dit man vill komma så att jobbet flyter på.

Joel Baudin (18:02)
Mm.

Merkligt. Och det är ju så överförbart till resten av livet också. Ledarskap är ju aldrig fel investering i alla möjliga situationer. Det är verkligen return on investment på all form av sådana här samtal eller böcker du läser.

Kristofer Olsson (18:43)
Men också om man då tittar på den här forskningen, så man observerad ledarskap, då man ju kommer fram till tre typer av beteenden som är... Då blir det väldigt bra. Mest roligt som du beskrev, att det blir så här bra. Det första är instruktioner. De är tydliga. Tydliga menas att de man ger dem till förstår. Och det behöver inte vara att man berättar det för dem. Är det nybörjare så måste man naturligtvis vara väldigt tydlig. Men är det mer utredningar så kan man använda frågor och annat som gör att...

Men det någon typ av instruktion vad är man ska göra i den här gruppen eller i här sammanhanget. Om man väl har det och alla överens om att det här ska göras och det här som är målet och syftet och så. Då blir det så att man väl kommer igång. Då blir det ju då att man uppmärksammar vad som händer. För alla håller på att kämpa då. På engelska är så här, tror begreppet är monitor. Alltså att man monitorerar, man övervakar då på ett fint sätt.

Då kan man använda frågor, kan uppmuntra och göra många av de här som gör att det blir bra. Man kanske kan utmana lite grann och så. Men då har man satt ett bra start och tillgänglighet så då vet man vad man gör och vad man vill komma åt. Det tredje är någon typ av återkoppling. Hur har det gått om man har haft målen? man på väg mot målen?

Återkoppling kan vara både yttre och inre. är inte säkert att jag som ledare behöver ge återkoppling men de behöver förstå om det är bra eller dåligt eller någon typ av värdering. Eller då framåtkoppling. Vad betyder det här? Vad vill jag göra här näst? Så. Men de där följer ju på varandra. Om man då... Om man inte visste mer och bara läste den här teorin, då skulle man gå ut och göra det här. man har gjort det en gång, då kan man se hur det funkar och så kan man försöka.

förbättra det.

Anna Norlin Berg (20:42)
Men om man då är om man vill säga att man utbildar skildrar. Då är man ju. Då ska man ju inte bara.

få skapa ett trygghet i gruppen, utan man ska ju också se till att de går därifrån och sin tur kan leda på nästa nivå eller på skitskolenivå. Och då kan känns det ibland så här som. Att. Finns det liksom fallgropar?

Kristofer Olsson (21:00)
Ja.

Anna Norlin Berg (21:10)
Att ha för mycket teorier eller är det bara bra att kunna så mycket teorier som möjligt när man börjar? Utbilda andra tänker. Eller kan det man kan bli förkrogligt så att man inte man glömmer bort och leda som man lär, utan att man i stället matar på med teorier och så går de där. Förstår ni vad jag menar?

Joel Baudin (21:35)
Mm.

Kristofer Olsson (21:36)
En skillnad då från att vara, för man börjar ju veta vad man håller på med. Det är någon typ av både en kontextuell förståelse att det är skillnad på lektion och utbildning och det är skillnad också från att man lär någon eller om man då har en lektion eller om du ska utbilda någon. Så du börjar ju veta vad du håller på med, så någon typ av kontextuell förståelse. Men sen bör det ju också vara det här med att

Allmänna kunskapen eller förståelsen eller färdigheten bör vara högre. Utbildar man ledare eller utbildar man ledare bör man ju allmänt ha högre kunskap än de man utbildar. Och för att få den där så behöver man ju högre medvetenhet kring vad man gör och för att förstå vad man gör då behöver man någon typ av allmängylltig kunskap.

Anna Norlin Berg (22:19)
Mm.

Kristofer Olsson (22:32)
För det så vi jobbar också. inte i en grupp på en utbildning. Alla har inte sin egen tanke kring vad är en svänge eller vad ledarskap är. Man försöker få så att man kan prata med varandra. Man kan titta på varandra, man kan hjälpa varandra, så man har gemensamma begrepp. Där kommer teorin in, det vill säga att man bör prata samma språk. Det tycker jag är viktigt.

Anna Norlin Berg (22:58)
Men kursledaren i sin tur behöver egentligen inte lära ut teorin utan den behöver bara jobba med teorin i bakgrunden som ett verktyg i sin verktygslåda som man kanske inte visar att han har. bara. Eller.

Kristofer Olsson (23:16)
Jag tycker så här att det viktiga är att de som man utbildar ska bli bra ledare då eller instruktörer eller vad man kallar det och vad behöver de? De kan behöva en del av den teorin för att bli duktigare. Men du behöver anpassa för du kanske har ännu mer kunskap och teorier men du avgör så här men de här inte är redo för det eller de behöver inte det nu. Det skulle bara krångla till. Så de behöver precis

Anna Norlin Berg (23:23)
Mm.

Hoppas det.

Mm.

Kristofer Olsson (23:46)
Det de behöver när de behöver det. är det som utbildade som man behöver vara duktig på att bara ge tillräckligt mycket för om du pratar jättemycket teori då tappar man dem och så blir de osäkra och så har man inte vunnit någonting.

Anna Norlin Berg (24:00)
Det är lite samma som på snowboard och skidor. Vi har flera olika steg. Man kanske inte tar all skidteknik över dem i första utbildningen. Det växer fram.

Kristofer Olsson (24:07)
Mm.

Det kommer den här kontexten förståelsen in. Jag börjar veta vad som är lämpligt just på här utbildningsteget. Och vad de ska lära sig av, målen är. Det behöver man ha koll på. För annars blir det ju inte bra.

Anna Norlin Berg (24:13)
Gå i lite hand i hand.

Mm. Mm.

Nej men precis. Förkommar man mig för stor fakta mängder så blir det ju bara error.

Joel Baudin (24:35)
Jag tänker tillbaka till om vi teori i praktik. Om vi går att visa, pröva, öva, visa, pröva, instruera och öva. är väl det är en bra ett bra hjälp med. vad du vad tycker vi? För mig är det en. Det ligger någonting bakom det. Det har ju valt som en anledning. Men hur? Hur? Vad tänker vi om den typen av verktyg idag? Om vi tänker på utbildning?

Kristofer Olsson (24:59)
När vi skrev boken, Leda ska förfrias liv, så såg vi att en ledare har två verktyg egentligen. Det är beteenden och metoder. På beteenden och även på motivation finns jättemycket forskning. När vi kollar på metoder, vilket är typiskt didaktik eller pedagogik eller liknande så, så är det inte alls lika mycket

av den här evidensbaserade forskningen utan det är ju mer etablerade teorier och vi landar ju då i Kolps lärocirkel till exempel. Det kallar den för världens mest kända läremodell. Och i det så fanns det ju, han har ju försökt att göra lite forskning kring det på vissa utvalda delar och så. min känsla då när jag grävde det där att inom om man jämför med ledarskap

beteenden och så vidare så är det taktik och pedagogik mer etablerade metoder och kunskap. De är beprövade på något vis för att de är väl allmänt, de funkar i praktiken så. Och en av dem är det här visa, pröva, öva, finns det ju, den har en lång historia, en del säger att det kommer från

Militären ursprungligen och så men jag vet inte men det är som den funkar och den är beprövat och då blir så här men då kan vi använda den. Så men du bör ju veta vad du gör för något.

Joel Baudin (26:35)
Ja men för det blir ju det är det jag tänker det där är en fin möjlighet att man om man på en introduktionskurs eller nu detta då kanske man bara nu ska vi lära oss den här tekniken. Metoden och sen så har du ju du har ju väldigt många fler chanser att förklara vad som ligger bakom tänker jag. Det bygger vidare utifrån det. när du kommer på intro och du vet då vill du ha verktygen så du kan få någon och skidor.

Kristofer Olsson (26:45)
Mm.

Anna Norlin Berg (27:01)
Jag hade ju turen möjligheten förmånen att få hålla workshop i just det här ämnet på Interski. Och det var ju oerhört roligt och att bara så här sätta ihop det och försöka göra en. Då är ju vinner på lära cirkeln. Och bara att sätta ihop det och dessutom inte göra det på svenska.

Kristofer Olsson (27:10)
Ja.

Anna Norlin Berg (27:31)
med världens bästa ledare framför sig. Det var ju superkul och vi hade verkligen bestämt oss för att vi skulle 100 procent leda som vi lärde. Vi kände att det beteendet var väldigt viktigt för oss. vi blandade hela tiden övningar.

Sen lade vi på nya lager i det här, så att man ökade medvetenheten och snurrade i cirkeln. Då är det också superkul att få göra praktik av en teori på riktigt. När man får ihop det med det skidtekniska, när man verkligen får testa sitt ledarskap...

teorin kring ledarskap tillsammans med teorin. Det skitekniska. Då blir det ju. En extra krydda om man förstår verkligen varför man håller på med det här. Nöte på. Årigt och årin. Så det är ju en oerhört. Fin lärdom tycker jag.

Kristofer Olsson (28:42)
Vad fick du för respons då när ni gjorde det här fina cirkeln i lugn och lagom pedagogiskt takt med andra internationella åkare och utbildare?

Anna Norlin Berg (28:50)
Mmm...

Ja, ehh...

Vi fick responsen att vi verkligen gjorde att vi levde som vi lärde. Att vi inte stod och pratade om teori och inte levde teori utan att man fick också uppleva det på plats och hur vi lyckades hålla den röda tråden att inte visa en sak och sedan så prata bort 20 minuter utan att vi hela tiden.

Ja, vi fick jättefina.

Återkopplingar kring just att vi lyckats både åka skidor och leverera teori alltid. Så det var ju kul. Jättekul.

Kristofer Olsson (29:42)
kan man ha som en målbild. Det innehåller teoretiska begrepp. Men i nästa antetag gör man dem och de får möjlighet att reflektera över det. Då blir hela upplevelsen integrerad. Det är det man vill komma åt. Det finns ett uttryck som är så här att när du börjar prata om teorin hoppar du i säng med teorin och lämnar personen du är med.

Det blir ofta så att vi har kontakt där och vi har bra samtal och så börjar jag dra en teori. Då blir det som att man fäjtar ut och man förlorar kontakten. Kan man behålla kontakten fast man pratar om begrepp och teori, då är det någonting fint, tänker jag.

Anna Norlin Berg (30:28)
Ja.

Smart.

Men om man jobbar in, man leder en skidskola med en massa skidlärare. Och så vill man ju att de här ska hela tiden få med sig någonting av varje vecka, varje dag. Då tänker jag att ett sätt att studera vad som fungerar, det skulle kunna vara att exempelvis göra en dagbok. Under två veckor kanske.

Och sen så sätter sig ner och diskuterar den här. står det? Vad har jag gjort? När gick det åt vipa? När gick det bra? Vad är mina tricks för att skapa trygghet och hålla motivationen uppe bland grupperna? Och det tänker jag så här att som skid, skol och chef eller arbetsledare så är det ett, vad ska man säga, ganska enkelt sätt att liksom...

Skåpor för bildning.

Men vad ska man tänka på när man delar ut en sån uppgift exempelvis?

Kristofer Olsson (31:32)
Det man ska tänka på är naturligtvis att det är roligt att göra, man ska uppmuntra. Det viktiga är det blir gjort så. Men om man tittar på all teori som finns så behöver den bli tillämpad. Och tillämparen blir en unik i situationen av vem jag är och vilka jag har runt omkring. Det de detaljerna man vill komma åt. Du lär dig att fråga och lyssna. Om jag vill kolla när jag ställer frågor.

Anna Norlin Berg (31:39)
Mm.

Mm.

Kristofer Olsson (32:01)
Det räcker inte som begrepp. Det räcker inte som för att veta hur du gör. Du vill ju veta vilken fråga, alltså hur du formulerar den, när du ställer den och varför du ställer den och hur de svarar och baserar på svaret vad du gör. Så man behöver ju gå ner i de här detaljerna. För det där det händer. det är vi människor som är liksom integrerar med varandra. Så det räcker inte. Alltså, mitt tips är väl att försöka gå

skriva ner så mycket detalj eller formuleringar eller hellre ta en situation och gräva ner i den än att försöka kartlägga allt och bara generellt sett och ju checka av att man gör saker. Och speciellt vändpunkter. När man lyckas vända något. Värde vara lite grinigt där och så hände något så eller tvärtom. Vad var som hände där?

Anna Norlin Berg (32:55)
Jag tänkte ju säga det tvärtom. gick alltid bra. Sen gjorde det inte det.

Kristofer Olsson (32:59)
Nej precis, det är därför att det är annars blir så här att när vi går som vanligt ungefär då är det inte så mycket jag och det är inte lika roligt att kolla på. Men vändpunkter tycker jag personligen är intressanta för då händer det något. det oftast betyder att det något som jag hade missat. Jag visste inte att jag var trött eller att den här övningen nu vart för kontrollerande eller styrande. Det ville inte då det ville gå en annan väg eller vad det... Eller just det här...

Anna Norlin Berg (33:05)
Mm. Mm.

Mm.

Mm.

Kristofer Olsson (33:24)
Kommentaren verkar vara så att alla bara gick igång och sen blev det världens bästa. Varför var det så? Var det någonting jag sa eller var det? Så att kolla på vändpunkter.

Anna Norlin Berg (33:33)
Ja, den ska jag ta med mig själv.

Joel Baudin (33:34)
Jag tänkte bara. Herregud. En en tanke kring det något som jag sett väldigt effektivt inte i skidkontext, i arbetslivet. blir egentligen att ställa samma frågor över lång tid så att man alltid ankrar tillbaka tillsammans. Om du har gjort en. Vi har gjort en tre vecka cykel och sedan så stannar vi till att reflektera. Då har vi ungefär samma fråga, så då blir det att vi kan följa. Då blir det att vi lär oss förmågan också och svara på de frågorna och fundera på hur tänkte jag förra gången?

Kristofer Olsson (33:54)
Mm. Mm.

Mm. Mm. Mm. Mm.

Joel Baudin (34:05)
Det tycker jag har gjort mycket effektivt så det inte blir nytt varje gång.

Kristofer Olsson (34:10)
Har du bra frågor, då har du bra frågor. Då räcker det. Vad var man ville åstadkomma? Hur gick det? Vad gjorde vi bra? Vad kunde vi gjort bättre? Man kan ju ha några frågor som... är inte alltid frågorna. Det är vad som hände när man svarade på dem. Följ frågor och kommentarer. alla av oss bidra.

Joel Baudin (34:13)
Mm.

Nu.

Och sen att man kan reagera på om det sker i väg. Till exempel, har en fråga, hur gick det här på en skala från 1 till 10? Och sen som märk, om vi alltid ligger kring 8, då behöver vi inte göra så mycket. Men när det börjar gå ner på 5, varför? Det blir ju lite triggers till när det gick fel. Men är nyfiken, Anna, i erat arbete för Interski Workshop, hur jobbade ni med reflektion och uppdu i det fallet?

Kristofer Olsson (34:38)
Ja.

Ja.

Anna Norlin Berg (34:59)
Eh,

Joel Baudin (35:00)
Håll hos er själva Innan, under och efter kanske

Anna Norlin Berg (35:04)
Vi höll ju den här workshopen i mars.

Joel Baudin (35:08)
Mm.

Anna Norlin Berg (35:08)
Vi började jobba med den augusti året innan. Då fick vi ämnet som vi skulle jobba mot. Vi skulle jobba mot... ...vidareutveckling och motivation hos skiljare.

Och då grävde vi där vi stod. Vi ville jobba med både skiteknik och motivation. Man är ju skilärare av en anledning. Varje lektion vi undervisar, desto bättre. har på åka skidor på någon liten punkt. Utan att man kanske inte känner det just då. Men i alla de här lektionerna man har gjort, man blir ett färlbland av ett...

Sen till ett halvtband och sen så har man utvecklats. Vi ville belysa just det här medvetenhetsprocessen. Vi testade den på oss själva. Vi testade den på våra kollegor. Vi testade den på den nationella upptakten. Då fick vi jättemånga experter som tyckte till.

Så kokar vi ner de åsikterna till det som sen blev det slutliga formatet. Men vi försökte hålla oss till less is more och haka mycket skidor.

Men jag har en annan fundering. Vi har ju liksom både vuxna och barn. Vad är det för skillnad att leda barn mot vuxna i en skitskola?

Vad säger teorierna?

Kristofer Olsson (36:47)
Vi jobbar nu med ett projekt där man säger, unga vad vill de ha? Vi har skrivit i boken att du måste veta vilka du leder. Det har att också med vilken ålder, de kan. Fysiskt, mentalt, etc. Och oavsett vilka du framför dig, oavsett ålder så behöver du veta det. Men sen kan man ju tänka sig att barn urskiljer sig liksom

Anna Norlin Berg (36:54)
Mm.

Kristofer Olsson (37:15)
Kanske mot för ungdomar och ungdomar mot för vuxna. kan man ju tänka sig då. Ungdomar kanske bryr sig lite mer om vad andra tycker. Att det betyder att jobba med trygghet är ännu viktigare. Du kanske inte har samma erfarenhet som vuxna heller. Om vi skulle hamna i situationen, då har vi varit med om något liknande. Så. Men det har inte de alltid. Och är det något liknande så är det...

att det annat kanske skola, då har märkt att man har utbildning i snorhårdutbildningar, så då tror man att det skola, är ju inte en snorhårdutbildning. Så det finns vissa saker som skiljer till exempel ungdomar från vuxna. På samma sätt är det ju med barn. De har ju inte samma referensram, de har inte samma, de kan inte reflektera på samma sätt till exempel. Då är det kanske man måste vara mer direkt och det ska vara mer lekfält och så. Men jag är ju inte expert på

Anna Norlin Berg (37:56)
Mm.

Ja.

Kristofer Olsson (38:14)
Barns mentala och fysiska utveckling. är jag enda som är duktig på det.

Anna Norlin Berg (38:19)
Men vi är tänkade i vuxna också, precis som du säger med mer medmätna om att jag tycker om att leka eller jag tycker inte om att leka. Jag gör en uppvärmning genom att göra armhävningar i ett app så liksom. Men innan man är barn så kanske man inte förstår varför det är kul. Ja, men det kanske är för att de ska läcka kul varenda gång innan och sedan blir det kul när man börjar träna eller åka.

Kristofer Olsson (38:25)
Mm. Mm.

Men tycker det finns mycket att lära av hur man hanterar barn. Lek tycker även vuxna är roligt och något lite lekfullt är för det blir som händer något med oss. Det andra är att det inte alltid man vet vad man vill. Ibland har vi att man ska fråga vad åkaren vill och då utifrån det. Men det inte säkert att de själva vet. Och med barn så antar man att de inte riktigt vet.

Anna Norlin Berg (39:03)
Ha ha.

Kristofer Olsson (39:09)
provar man, men vi provar den här backen, den var inte rolig. Vi provar att köra sväng eller vi är inne på, inte alltid de vet vad de vill, men provar man, då kommer de att återkoppling vad de vill och vad de tycker är roligt. Och så kan man tänka lite med vuxna, för det inte alltid att de vet exakt vad de vill, men vi börjar prova och här och så, och sen så kommer det fram så här, jag vill nog, det här tycker jag roligt. Ja, men då kan man jobba med det.

Anna Norlin Berg (39:20)
Mm.

Precis. För den med att leda mot ett mål. Det ju det kommer ju förändras. Hela tiden och vad man önskar när man kommer. Det kanske man kanske önskar något helt annat när man går därifrån.

Kristofer Olsson (39:38)
Mm.

För att man vet mer då och har prövat mer.

Anna Norlin Berg (39:56)
Det stöter man ganska ofta på som skilärare när man börjar en vecka- eller privatlektion. Vi börjar på ett ställe, men vi kanske slutar med något helt annat. Då gäller det att kunna följa med.

Kristofer Olsson (40:05)
Mm. Mm.

Joel Baudin (40:12)
Och så att basera det målet i vad den personen vill ha mer än ens eget målsättning av en progression över fem dagar. Så de vill bara köra i vårat fall i Kitterfjäll eller Harry Potter skogen. Det är deras målsättning varje dag. Men hur kan vi göra det på olika sätt? Och hur kan vi ta Harry Potter skogen någon annanstans? Men jag tänker för dig, Kristoffer, du har ju applicerat de här teorierna in i friluftslivet och utförsökningen.

Varför tycker du att det har varit en bra kontext för det utforskandet?

Kristofer Olsson (40:44)
Jag har lärt mig mer om ledarskap i den kontexten än i arbetslivet. Det kan vara värt att nämna i podden för att man tänker att man bara är skidinstruktör, snobbor, ledare och skidledare. Det är väl inte värt så mycket. Men skulle säga att det är värt mycket mer för att man får direkt återkoppling. Om jag ger en instruktion får jag ganska snabbt återkoppling på om den funkar eller inte. Jag säger vad de ska göra och de gör inte så.

Då måste jag göra det på ett bättre sätt eller behöver jag fånga upp det. Och saker och ändras ju. blir det så att man plötsligt får en musikavsår eller är det kallt eller så. Då behöver man hantera det direkt. Den lyxen har man inte, i alla som jag jobbar, som jobbar mer digitalt. Det så sällan man är med folk face to face och man får inte den här reaktionen av vad som händer just nu i rummet.

Det gör man inte varje dag. Att träna ledarskap när man är ute med en grupp är värt hur mycket som helst. Du kan prova saker och få direkt återkoppling av vad som händer. Du har personen framför dig. du undrar hur det går kan du bara fråga vad du om det här eller hur det känns nu. Du har hela gruppen med dig hela tiden. Är det inte så att det är helt plötsligt så träffas ni bara varannan vecka eller så?

Är det hälften på distans eller någonting så. Så jag tycker det är perfekta skolan över ledarskap. Kan man hantera då en grupp på det här sättet med allt vad det innebär. Då blir man en bra ledare. Det är min erfarenhet.

Anna Norlin Berg (42:21)
Ja, sen har du hela den miljöaspekten som kan som gör att du har ju behöver ju vara på tårna ännu mera. Sära nerförsbacken. Det kan vara isigt, det kan vara skitkallt och kan ont i fötterna, liksom. Det är ju mycket flera väldigt mycket ta hänsyn till, vilket gör att du blir så du får träna på riktigt.

Kristofer Olsson (42:27)
Mm.

Då behöver du ta nya beslut hela tiden. Det tar man från åk till åk. har märkt om jag håller utbildning. När jag säger vad jag ska göra de närmsta två åken får jag ångrar det. Det är inte så. Jag tar ett åk. Jag en plan ungefär. Men tar ett åk och händer nånting. Då tänker jag att får en ny idé eller vi förändrar på det igen eller gör en liten justering. Att verkligen känna av...

omständighet i några grupper och verkligen gå från åk till åkt och i vårt fall är det någonting som är en skill som är väldigt användbar.

Anna Norlin Berg (43:20)
Fint sagt.

Joel Baudin (43:21)
Högintensiv ledarskapsträning.

Kristofer Olsson (43:21)
Ja, men jag tycker...

Anna Norlin Berg (43:23)
Ja. Den blir också väldigt direkt och det är ju verkligen att det är här situation som passar att leda mot ett mål. För du har ju målet med dagen eller med lektionen och sen så så ser man ju vad som har hänt och sen så förändras det. Men det här med att leda som vi lär det kräver ju viss mängd självkännedom. Hur?

Kristofer Olsson (43:35)
Mm.

Anna Norlin Berg (43:48)
Hur blir man bra på det?

Hur gör jag för att öka min självkännedom så att jag kan leda som jag lär hela vägen?

Kristofer Olsson (43:58)
Vi har ju nämnt ändå det här med att det man gör är faktiskt det man tror att man gör. Och där kan man ju då kanske filmas eller man kan ju med handledning också... Någon som handleder dig och du frågar hur rik och så. Så det är ju...

Anna Norlin Berg (44:04)
Mm.

Mm. Mm.

Det är ju som väldigt teoretiska sätt att göra det på eller så här konkreta.

Kristofer Olsson (44:21)
Det i konkreta sätt. Sen är det så också visar att det som är störst av värde eller som det som är störst effekt för öka självkännedomen är något som heter self awareness. I boken har vi självmedvetenhet, det vill säga att jag själv i stunden ser vad jag gör. Många reflektioner är så vad var det jag gjorde då? Men om man verkligen kan se i realtid...

märka hur jag tänker eller säger eller hur andra reagerar och vad jag gör. Då det den absolut största effekten. Det kräver att man övar upp sin förmåga till självobservation. Det är väldigt effektfullt. Sen kräver det lite träning för att öva upp den förmågan. Men de gånger som man märker det så är det väldigt användbar information.

Anna Norlin Berg (45:11)
Mm.

Joel Baudin (45:11)
Jag tänker dö lite tillbaka till att börja träna, alltså om vi pratar träning för det. Vi pratar om dagbok och göra någonting reflektera efter och hela den biten. För min del har när det kommer till det där att, vad säger man, respond, don't react. Jag med till exempel meditation. Om man ska gå den vägen kan jag tycka jag var absolut mest hjälpsamma för att kunna stanna i, vara medveten i stunden. Det är...

Anna Norlin Berg (45:12)
Och det.

Kristofer Olsson (45:20)
Mm. Mm.

Mm.

Nu är Joel öppnare uppfatt ännu ett poddavsnitt här.

Joel Baudin (45:43)
Mm, hehe.

Kristofer Olsson (45:45)
Absolut. är oftast genom vad som skall vara kontemplativa praktiker- man övar upp den här förmågan att lägga märke till vad man själv tänker och känner. Och det går att öva upp relativt snabbt.

Joel Baudin (46:00)
Men jag tänker lite grann att vi ska knyta upp säcken nu så att vi gör det här bit sized. Om vi ska skicka med en sak var till dem som lyssnar. Vad skulle det vara?

Kristofer Olsson (46:12)
Mitt medskick skulle vara att om du läser någonting inom bok eller hör någon säga något och du är nyfiken på det, gå på det. Ta det, fundera på hur du skulle prova det och så gör det ett litet minne-experiment för att du gillar det. Gå på lust, inte för att bli bra ledare måste jag göra det här och det här och du vet så här. Skit i det. Är det någonting?

utmana eller ställa frågor. Då jag utforska. Då gör jag då, pröva det en liten sak nästa gång jag leder och efteråt kolla hur det där då, blev det bättre. Det är mitt medyskick. Gå på lust och våga experimentera.

Joel Baudin (46:56)
Jag kan bygga vidare på den. Jag håller med om det. Jag skulle säga att när man tar sig till saker att göra det aktivt. I mitt fall så ser mina böcker ut som stora kluddobjekt. Det vill säga markera saker som är bra. Ibland pratar man om man ska bygga sin second brain. Det kan jag tycka var väldigt effektivt. Att allt den här bra sakerna här tillsammans på ett ställe. För att kunna se mönstren över flera böcker.

Så att man skapar sin egen.

sin egen vi av alltihopa. Så att man inte bara passivt konsumerar.

Anna Norlin Berg (47:30)
Nej, men alltså jag har inga bra tipsats. Tänkte jag säga. Men mitt skulle jag vilja säga. Men jag tänker så här.

Lyssna på folk och inspireras av folk och framförallt så ska du lyssna på dig själv. Jag kommer ofta på mig själv med att säga saker och liksom så. Jag tror att jag förstod något nu samtidigt som jag sa det precis innan jag sa det. hade jag ingen aning om det. Det finns säkert någon teori för det också men.

Prata om saker och framför allt lyssna på självsid. Sedan har vi pratat mycket om att spela in sig själv och jag kan ju inte titta på de här YouTube filmerna. Jag kan ju inte sitta still här framför kameran. Så jag har då skrivit en lapp till mig själv där står sitt still här. Jag kan ju se om det funkar.

Joel Baudin (48:26)
Du hade ett experiment, med andra ord, intry den här upplevelsen.

Anna Norlin Berg (48:30)
Precis, så att om någon tycker att jag suttit still på Youtube kan ni ju skriva en kommentar annars så.

Kristofer Olsson (48:41)
Ja, jag kollar på mig själv också. Men grejen är att om man gör ungefär 10 beteenden per minut, så kollar jag två minuter på mig själv. Det räcker ganska långt. Man kanske till och kollar på en minut. Bara för att vad är det gör för någonting? Man behöver inte göra det stort.

Och i ditt fall Anna så rör ju du på dig. Det är din grej.

Anna Norlin Berg (48:59)
Tydligt. Läs, begrundas och framförallt lyssna på dig själv.

Kristofer Olsson (49:01)
Det var skönt.

Joel Baudin (49:05)
Kanon. Hörrni, stort tack för idag. Och stort tack till alla er som lyssnar. Se till att om ni tycker det här var bra avsnitt, dela det med någon som ni tycker borde höra det. Så fler får ta del av det. Och så får vi väl bara boka nästa avsnitt då. Snacka med meditation eller vad det nu blir. Tack för idag.

Anna Norlin Berg (49:21)
Mm, super.

Tack själva. Bra kämpat, bra jobbat.

Kristofer Olsson (49:25)
Tack så hemskt mycket.