Skidlärarpodden

Speaker 3 (00:00)
Varmt välkommen till ett speciellt avsnitt av Skidlärarpodden. Vi är live på Idre fjäll ett år senare.

Speaker 2 (00:09)
Kul att vara tillbaka på Idre fjäll och kul att köra med alla likasinnade i samma rum.

Speaker 3 (00:16)
Kan du beskriva var vi sitter nästa?

Speaker 2 (00:18)
i Pernilla-Wiberg hotell, en trappa upp och i ett konferensrum. har fyra, fem rader publik och vi har tre härliga gäster i soffan.

Speaker 3 (00:30)
Det häftigt. Normalt sett så ser vi bara varandra på en själv.

Speaker 2 (00:34)
Vi

träffas ju aldrig. Och varje gång vi ses live, då tänker jag så är jag så här kort? För det tänker man ju inte på när man hela tiden ses över en skärm.

Speaker 3 (00:46)
Vi kanske ska presentera vilka vi har mittemellan oss. Här till mitt vänster har jag äran att välkomna tillbaka till podden Åsa Tugetam.

Speaker 2 (00:58)
Tack så

Speaker 3 (01:03)
Och till ditt vänster så har vi Gunnar Åkerman.

Och sist men inte minst, Cecilia Bäckström.

Speaker 2 (01:10)
Hej!

Speaker 3 (01:11)
Tack så jättemycket för att ni vill samtala med oss. Att ni vågar tillbaka till närheten på grejen. Anna, vad tänker du att vi ska börja med?

Speaker 2 (01:22)
En

gemensam nämnare av de här tre är att vi som tidigare idag var på skidrådets informationsmöte och skillära föreningens årsmöte. var ju att vi både fick lyssna på Cecilia, Gunnar och Åsa är då medlem i styrelsen på skidlärarföreningen. Så det här är ju verkligen personer som verkligen verkar för vår...

Vad säger jag? Hela snö, snö, snö, snö, snö, snö, snö, snö, snö, snö,

Speaker 3 (02:01)
Och jag tror att vi alla är ganska nyfiken också på det som ska ske nästa säsong.

Speaker 2 (02:06)
Du tänker på Interski? Ja.

Speaker 3 (02:09)
Och det är ytterst relevanta gäster, tänker jag. Gunnar, idag fick du presentera för Skildräda Sverige, ett utsikt av det. Hur tyckte du att det gick? Jag hoppas att det uppfattades så som min tanke var. Mitt utgångsläge var egentligen att jag ville förmedla en harmonisk bild av vad vi ville åstadkomma för någonting.

och mina ingångsvärden för att kunna göra det. Några som satt i lokalen visste väl om det här sen tidigare, några inte. Men jag hoppas att det gick bra. Det jag har hört hittills har väl varit husat positivt.

Speaker 2 (02:54)
Man blir nyfiken Gunnar, vad hade du planerat att säga?

Speaker 3 (02:57)
I princip exakt det jag sa. Det där lät ju väldigt... Jag hade ju planerat att säga, och jag hoppas att det det jag också sa, det är inte inspelat, tror jag. Var vi står någonstans, vad som är gjort innan idag, lite grann av mina tankar, inte hela bilden.

Det hinnade mig inte på 32 minuter eller vad det var. Jag fick 30. Jag tog 32. Jag hade bett Frida om hjälp för att stoppa mig när jag hade 5 minuter kvar. Jag glömde nog en liten sak att säga, men det var inte så farligt. Jag fick mer än det mesta. Jag blev lite förvånad över det inte var några frågor.

Speaker 2 (03:29)
Var det det du fick?

Vart.

Speaker 3 (03:51)
Vi kanske kan få något här. Kanske det. Kanske det.

Speaker 2 (03:56)
Men Gunnar, var ju på senaste Interski i Levi. Ja. Vad tar du med dig från din Interski?

Speaker 3 (04:04)
O! Interski är någonting, om man verkar i den här branschen, som vi alla som sitter här inne och förhoppningsvis alla som lyssnar på något sätt gör, då är Interski någonting som är helt fantastiskt. Om man tänker sig den här helgen, som jag tycker är liksom årets höjdpunkt eftersom man möter alla i branschen, men då är det ju bara i Sverige. Interski är någonting som påminner om det.

upphöjt i ganska många gånger. 10 räcker inte. Man möter hela världen. Man möter väldigt många olika synvinklar, väldigt många olika tankesätt. Ingen rätt och inget fel. Men det är hela den här atmosfären som förr i tiden, det var mitt tredje interskin, var ganska hård och trubbig och numera är ganska mjuk och harmonisk. Det är klart att det där triggade mig för att

Vi ska bara vara där och verka och synas. Jag tar med mig... Jag lever fortfarande på den här veckan, när vi var i Finland. Det var helt galet fantastiskt. Vi var ju några där som tänkte att det där med att sova på nätterna, det kan man göra några timmar få. Därför går det ut på att vara väldigt social och nätverka. Inte bara hänga i baren, det inte det jag säger.

umgås med andra likasinnade.

Ja, mitt eget nätverk växte ju såklart där men jag tror ju också då att Sveriges nätverk växte mångfaldt. Givet att vi var 38 stycken som faktiskt var där och gjorde samma saker. Jag såg vi en månad när jag kom hem. är helt korrekt. Det helt fantastiskt.

Speaker 2 (05:51)
sov när vi kom hem.

Cecilia, du var ju också på Interski. Din första. Vad hade du för förväntningar innan du åkte?

Speaker 6 (06:00)
Det var min första

Jag har hört historier från flera av sina kollegor som har pratat om det. Jag vill säga att jag på ett sätt hade lite lyx för att jag var inte med i demo-teamet men jag med i delegationen. Varför jag säger att det lyx är väl för att det var första gången jag fick ta in så mycket. För att jag är så imponerad över alla som var med i demo-teamet som var där för första gången. Man lägger ändå press på sig själv liksom. Och jag behöver inte ha den pressen.

Speaker 2 (06:12)
Jag.

Speaker 6 (06:35)
Men jag fick lära mig jättemycket. Det en av de roligaste veckorna jag har haft i hela mitt liv. Det är sånt utbyte. Jag fick vara med på så många föredrag. Jag fick vara med på klinikarna. Jag fick se våra svenska demo-team vara ute i backen. Jag fick höra om bakgrundsarbetet. Det var helt fantastiskt. Jag fick med mig mycket inspiration hemför att sen...

arbeta och utveckla vårat material på Svensk Snowboard.

Speaker 2 (07:10)
Vad har hänt? Var det någonting där som du kände att du tog med dig?

Speaker 6 (07:18)
Sen jag tog examen så har jag varit lite mer involverad med inkludering och jämställdhet och så. Det keynote.

Speaker 2 (07:30)
Genre

equality som vi precis hade.

Speaker 6 (07:32)
Precis.

Det var stående och versioner efteråt. var en tjej som har gått på universitetet, jobbar med inkludering och har forskat. Har jag för mig att hon har gjort en del och så där. Det var jätteinspirerande. Jag kommer inte ihåg exakt, jag kommer ihåg att det var någon som ställde en fråga.

Jag kommer inte exakt ihåg men det var ett ögonblick när alla fick ha upplevelse nästintill. Det här är inspelat så vill man se det finns det på Youtube. Jag kommer ihåg att vi bara satt där och jag tyckte att det var... var... Det gav mig idéer för framtiden för oss. Sen tycker jag att vi i Sverige är jätteduktiga på många sätt. Och kanske har lite annat mindset med vissa saker men hon sa bara saker som jag tyckte var inspirerande.

Speaker 2 (08:27)
Det gjorde det väldigt bra.

Speaker 6 (08:28)
Ja,

verkligen. Hon var en duktig talare. Så den delen, men sen också teknik och mekanikmässigt. Jag var väldigt imponerad över Nya Zeeland, Kanada och USA när det kom till snowboarden. Som sagt, jag inte åkt med de som var på Alpint, men på snowboarddelen var det jätteinspirerande. Jag har vänner som har gått kurser genom Casi till exempel som är i Kanada.

och få se det på plats och få prata med de personer som faktiskt har varit mina vänners instruktörer till exempel. var jättehäftigt också. Det är lite skillnad på vår åkning versus hur de åker och på vilket sätt de använder fram- och bakrörelser versus upp- och ner. Vi i Sverige till exempel använder mycket upp- och nerrörelser medan de kanske prioriterar...

lite mer fram och bak till exempel. Det var sådana här teknik som inte var nytt men som var ovanligt. Jag hade turen att få åka till USA några månader efter och fick träffa några av dem här i Mammoth i Kalifornien. Det var jätteroligt så då fick jag grotta ner mig lite extra i det. Så det var väldigt rolig del också.

Speaker 2 (09:51)
Åsa du är också där. Du har en helt annan roll. Berätta om din roll. är inte skidlärarrollen på det sättet. Jag representerar universitet som jobbar med snösport. Det är den delen. Man tänker inte skriva i tre delar. Det den ena delen i SS. Den handlar om hur man jobbar med snösportsutbildningar på universitetsnivå.

I Sverige gör vi det, men man får inga akrediteringar för det. Men sker väldigt mycket utbildningar på våra universitet i Sverige i olika snösportsgrenar. Så det var så. Men jag tänkte på när ni pratade nu om Levi, vad var mitt första intryck när man hade varit anottig? –Var första intryck? –Ja.

Och då tänkte jag att det handlar jättemycket om den här gemensamma passionen. att, ja men som nu ännu tydligare än då så lever vi en ganska orolig tid och så märker man så när man möter människor som är från helt andra delar av landet eller i världen och så möts man i en gemensam passion. Så är vi så lika. Och jag tänker att det behövs mycket mer sådana möten. Så det blir en unik

känsla på något sätt för man har något som är så tydligt gemensamt även om man har kulturellt väldigt skilda uppfattningar och värderingar. Så jag jobbar i ISS-styrelse och Sverige sitter med där och hela det uppdraget handlar egentligen om att ta det som finns akademiskt framforskat i det här området och minska det glappet.

Så det ska vara så långt mellan att man står och undervisar i skidskolan till vad man har forskat på. om ni inte har varit inne så gå gärna in på Interski hemsida. Så ligger vi under educational hub och där har vi alla våra webbinarier. Vi har allt vårt material. Vi har försökt göra såna här långa tråkiga artiklar till lite mer kortfattat så man ska se är det här något för mig, något jag kan använda.

Där ligger jag infographics, så jag passar på att göra lite reklam här nu på den sida.

Speaker 3 (12:16)
Men du fick förmånen att vara i Veil

Speaker 2 (12:19)
Ja, på

det här Pre-Interski. Så vi har testkört Vail nu, kan man säga. Jag vet inte hur Frida är här. Ja, där ja. Inför 2027 och det var ju som ett, man kan säga så ett litet mini Interski. Så vi fick testa hela berget, hela organisationen och ja, jag tänker om man ska säga något om vad man kan förvänta sig inför 2027 så är det ju

otroligt välorganiserat. Här har man en hel stad som har slutit upp och tycker att de ser fram emot att ska bli ett intsky. De har väldigt många som har engagerat sig, som inte kostar någonting ändå för intsky, utan det är Veil Resort och massa olika samarbetspartners som har gått ihop och vill verkligen att alla länder som kommer dit ska få den maximala bästa upplevelsen. det har vi märkt nu innan som

Gunnar och var på ett möte om dagen digitalt. De vill verkligen se till att vi får det boendet vi vill ha, den maten vi vill ha, att vi ligger i den prisklass vi vill ha. Att allting blir så som varje land känner att de kan engagera sig på den nivån. det tror jag min upplevelse är att vi kommer inte bli besvikna på det. De är väldigt engagerade i att det här ska bli bra. All in säger de. Hur många var ni på det här pre-interstit?

På ett ungefär. vad bra att du sitter där Frida, för du är bättre på siffror mig. 200. 200 säger hon. Ja, 100. Ja, okej. Ja, vi var väldigt mycket med oss. Många länder representerade och det här var ju mycket fokus på, för den stora kostnaden kommer bli boendet. Så det var många som ville gå runt och se, ja men till exempel ett fyrbäddsrum i Vejlgård och

och knälla in sex stycken. Så vi var runt och tittade på alla typer av boenden. Och de har ju verkligen pressat priserna mot vad det kostar att bo där om man kommer som turist.

Speaker 3 (14:28)
Vad är det för typ av... du har någon ny... Ska jag säga, var ni där ungefär samtidigt som jag inte skrivit om igår?

Speaker 2 (14:38)
Ja, det var i ödare i april och när vi var där nu i våras så var det ju efter en otroligt snörik säsong. Så det var jättemycket snö, fantastiska förhållanden. Kallt på hela förmiddagen och man kunde åka runt hela berget så det var fantastiska möjligheter för att en massa workshops. Ja, det var fint.

Speaker 3 (15:03)
Vad tänker du kring ämnet eller fokuset kring

Speaker 2 (15:10)
Ja,

men jag kan gilla det för att nu har man följt Eric Shackleton då som är ordförande, säger man ordförande, skriver det. Eller president. President. Ja det är president det är man inte klivit. Jag gillar ju sen han tog över att han har en ambition om att föra samman hela communityt, att det inte ska vara så uppdelat. Och jag tycker att han, både när han har haft inspel i det och pratat om det men också hur han försöker

som då när vi träffade honom 2025 nu att han gör liksom små steg i den riktningen. vill att det ska vara de här tre ledorden verkligen inkluderande. Det ska vara, ja nu vill jag inte säga att svenskar då, för att bli ett innovator. Include and inspire. Och att ska vara all in och jag tror att de kommer lyckas med det för att det är väldigt genomarbetat. De började ju redan under levyperioden egentligen med att jobba upp sitt

2027 program. i stort sett nu när vi var över 25 så är allting färdigt. Hur man har tänkt sig och under tiden nu så sker ju möten hela tiden om hur man kan närma sig det här att vi blir mer och mer en stor skidfamilj. Vad tänker du att det gör för skillnad för framtiden? För hela skidvärlden?

Det är en styrka och man kan vara en stor familj istället för att man internt försöker ta medlemmar från varandra. Som jag tycker att det är rimligt som hans ambition är att man har ett medlemskap i Interski. Man behöver inte ha tre medlemskap i de tre olika benen utan man kan ha ett medlemskap och sen engagerar man sig där man tycker att man har nytta av det. Det tror jag är ett sätt också att få det hållbart framöver. Det inte blir att någon kanske

Känner med behov av att bryta sig ur eller... Det är inte bra för någon. Det bästa är om vi kan hålla ihop.

Speaker 3 (17:18)
För den som inte vet om de tre benen kunde rätta lite mer.

Speaker 2 (17:20)
Är Claes här? Får man hyra in dig?

Speaker 4 (17:25)
Ja.

Speaker 2 (17:25)
Genom mycket så får vi en riktigt snygg prestation. Så att jag säger något fel.

Speaker 3 (17:31)
Vad händer där nu?

Speaker 2 (17:35)
Om du skulle bara förklara de tre benen ni inte skriver. Jag är så rädd att använda något fel begrepp här. Blir det rätt när

Speaker 3 (17:39)
Tack.

Jag

tror du blir jätte rädd.

Speaker 2 (17:46)
Jag

är jättebra på att prata om ett av benen.

Speaker 3 (17:50)
Jag tror det blir rätt.

Speaker 1 (17:52)
Tack så

Speaker 3 (17:55)
Ska jag prata den här då? Då har ställt den. Det måste vi. Tack. Eller vet du vad? Du kan ju ta den här. Ska jag prata den här då? Ja. Nu rör du sig där. Så här ser ut. Om man tar Interski stort upp, precis som du säger, så är det ju så att Interski har ju... Om man pratar om Interski så Interski... Loggan i sig, är liksom taket i bryggan.

Speaker 2 (18:03)
just.

Speaker 3 (18:24)
Där sitter folk i ett presidium som det är så vackert heter. Det är en styrelse. Den styrelsen består av folk som kommer ifrån organisationen IAESS som handlar om universitet och snällsport som ni hörde. Sen ligger en annan organisation, ISIA, som är profskillärarna i världen. De har också en person med i styrelsen.

Och sen har vi IWSI då som är amatörskildärarna som är organiserade där. då är alltså de tre benen kan man säga då som sedan bär upp Interski och gör Interski förut till det det är så att säga som namn. Och sen då alla länder är då medlemmar ändra i alla tre organisationerna. Alltså som jag just nämnde.

eller i en eller två av dem. På så vis blir man som land och medlem i den stora familjen som du pratade om Åsa.

Speaker 2 (19:35)
Men du, Claes. Jag som hänger en del med examensgrejnämnden och rådets sida, då blir det alltså att när du har tagit examen, då säger vi i Sverige att man kan få ICIA-status. Och fram till dess så har man IVSI-status. Är det liksom omsättningsbart? hur fungerar det?

Speaker 3 (19:59)
Men alltså så är det ju. Och då är om man tar de olika examerna i världen då så är det ju så att de utvärderas ju av ISIA. ISIA blir alltså kvalitetsstämpeln på den examen som man har. Eller vad menar man? Man skulle kunna bli underkänd om man säger så då. Som land betraktat. Så att Sveriges examen måste uppfylla de kriterier som är ställda av ISIA.

Speaker 2 (20:27)
Så det inte vi som hittar på det själva. Vi följer internationella regler.

Speaker 3 (20:32)
Men alltså man får inte hitta på vad som helst utan man får liksom, särskilt det ser ut, pumt. Och ändrar sig det så får vi ju rätta oss efter det. Eller också blir vi av med det sida-stämtet.

Speaker 2 (20:43)
Det

är också det som gör en skidlärarutbildning från utbildning 1 så unik. Det är en yrkesutbildning. En internationell yrkesutbildning dessutom. När du är klar.

Speaker 3 (20:57)
Ja, på det viset. Nu blev det krångligt. Därför att om man tittar på det så kan man ju säga så att jag har ju förmånen att struta runt lite i USA och då är det ju så att jag får inte jobb där om jag inte har i SEA. Vilket innebär då att jag måste ha en examen. Eller hur? Sen ser det lite olika ut i Europa faktiskt. Förroende på vad vi pratar om. Jag tror inte vi ska krångla till det. det ser Ändå så alltså att

Speaker 2 (21:25)
Fläpper vi.

Speaker 3 (21:27)
Det är grundbulten eller grundbasen för att få ett bra jobb utomlands då. Är att man tar svenskskildarexamen. Eller väl? Och det är ju kul att göra det så det är inte mig med det. Det tycker jag att de som inte gjort det ska göra det oavsett vad ni åker på. Men nu är det.

Speaker 2 (21:48)
Tack.

Speaker 3 (21:49)
Det var jag då.

Speaker 4 (21:52)
Tack

Det.

Speaker 3 (21:53)
Det var inte en diskussion, men i fall en frågeställning. går när vi satt och reflekterade inom framhändet i det här fallet så det, vad kring, vill vi, plötsligtvis, som ett skildare i Sverige, att alla ska ta examen, att alla ska gå alla utbildningar? För det är ju en konstant frågeställning att lokala avdelningar inom frihetsförmedlingar egentligen bara behöver utbildning 1. Men jag är ju nyfiken på, i min värld, så det är med vad vi precis pratade om.

så vill vi att alla ska gå så lång som möjligt. var också vad du sa, Gönnar, under din presentation. Vad tycker ni?

Ja, jag kan börja. Jag tycker naturligtvis att alla ska stretcha vågen så långt som möjligt. Vi vill ju inte tvinga på någon att göra någonting som man inte vill göra. Naturligtvis inte. Men det känns ju också samtidigt som om man är engagerad i den här branschen och inte gör det, det vill säga inte plockar ut det mesta av sin potential, då tycker jag att man missar så mycket.

När jag tog eller fick examen vet inte man ska säga.

Speaker 2 (23:08)
Klarade?

Speaker 3 (23:09)
När klarade examen, då var det ganska tydligt. Jag hade ett jättetydligt mål. Det där var min startpunkt för att jag ville hålla utbildning. Jag ville börja jobba med utbildningar. Det var tanken om målet och sen gå vidare därifrån. Det var ungefär 50 % av gänget. Vad ville de andra? De hade ett sådant slutmål. Sen skulle de lägga av. Det var sådana här kommentarer som jag ska aldrig göra en sladdande sväng med.

Det är ännu mer waste. Då har man kastat bort sin utbildningssteg. Då har man inte så stor möjlighet att lämna tillbaka till branschen. Jag tycker trenden att jag behöver inte mer än utbildning 1 eller utbildning 2. Det förväntas inte ha, men jag måste inte ha det.

Jag får inte någon större ökad ersättning av mina arbetsgivare. Jag vet inte. På något sätt tycker jag det är tokigt för man gör ju väldigt mycket av det för sig själv. För sitt eget, för sin egen skull för att bli en bättre människa. Det vi gör här, blir vi bättre människor. Det är min syn. För vi blir bättre på snö. Och då måste vi bli bättre människor.

på något sätt. är min utgångspunkt. Vi vill inte tvinga någon men det här är liksom ett litet errop utåt att fortsätta.

Speaker 2 (24:51)
Det finns fortfarande blötser kvar till Block 1. Ni kan ju sprida det alla.

Speaker 3 (24:56)
Fortsätt och stoppa inte. Ta möjligheten. Den ligger där framför er. Hjälp oss, hjälp mig att sprida det budskapet.

Speaker 6 (25:07)
Jag håller med dig. Det är absolut inte att vi vill tvinga folk. jag tycker det är så härligt att se till exempel på den här upptakten hur givande det är att vi får fler fler människor här. För vi får fler fler ruster hörda och vårt material utvecklas och Snösportsverige utvecklas. Ju fler folk vi är som faktiskt kan diskutera och...

och inspirera varandra. Vi som är mindre gäng på bräda, jag ser skillnad de här åren beroende på hur stora grupperna har varit när vi träffas. Nu har vi haft två år med lite dipp att det inte är lika många som har tagit examen. Även om vi är ett jättegott gäng så har det varit fantastiskt när vi har stått där och varit 25 pers på snobård ungefär. Det har varit många idéer och det har hjälpt oss med

Vi som sitter kanske är lite mer och utvecklar kursmaterialet att skapa våra tankar och vi vill ju gärna att vår grupp är involverad så mycket som möjligt. Så ju fler personer som tar examen desto bättre för oss alla och det är ju också en liten ny värld som öppnas innan man tar examen. Och den är ju superspännande och jag menar när man står där som skidlärare första säsongerna och vad man såg upp till de personerna som var

Speaker 2 (26:24)
Absolut.

Speaker 6 (26:34)
Examinerade och man tänkte så här men gud det där är nästan det här kommer aldrig vara ja det verkar vara jättesvårt liksom. Så tog man ett steg till och så tog man ett steg till och så insåg man att men kan kan den personen så borde jag också kunna. Och sen. Så helt plötsligt så stod man här på upptakten och man skulle praktisera och det var ny kunskap. Den tar inte slut bara för att man tar examen som du sa där Gunnar liksom att.

Vissa har det som mål. Det här är liksom jag ska göra det här innan jag ska gå vidare och studera eller så. Men men det är en helt ny värld som öppnar sig och det finns så många fler organisationer till exempel som man kanske inte hade lika bra koll på.

Speaker 2 (27:18)
Det är fråga.

Speaker 3 (27:20)
Ja, jättekul. Du pratar ju lite om att examen markeras som någon form av slutpunkt för skidlärars karriär. Även om vissa ser det som en nystart. Finns det någon på högre nivå, någon tanke om hur ni ska hålla skidlärare kvar efter examen och vad gör ni där? Ja, det här blev ju en väldigt... Ja, nu tog jag bara...

Speaker 2 (27:47)
Det

här är mitt... Jag älskar den här frågan. Tack.

Speaker 3 (27:51)
I love it. Det blir en fråga som vi kan bolla med allihopa här uppe. På ett sätt kan man svara väldigt tråkigt. Det är inte riktigt upp till oss. Det är fel svar. Men det finns en poäng i det svaret. Det finns ju arbetsgivare där ute som måste supportera det synsättet. Nu kanske jag spikar in en spik här i en kista som jag får äta upp. Men det vill ju till att hela branschen går

åt ett gemensamt håll. Det är ju väldigt positivt med fler examinerade snö- sportlärare på anläggning. Så som det var förr. var mer så förr. Den trenden går ju lite grann åt fel håll de senaste åren. Jag hoppas att vi är på väg att ändra den trenden. Men jag tror också en del av det där, en del av svaret till din fråga.

Ligger i att finns det triggerpunkter som kan få en att, det här är någonting jag kan sträva efter. Jag kan efter ett antal år söka till examensnämnden. Jag kan jobba på högre kurssteg, kanske i omvänd ordning. Kanske söka till Demotimet. Om det inte finns de här sakerna att söka, då sänker man ju...

Speaker 2 (29:08)
Jag sker där i amut.

Speaker 3 (29:16)
nivån för de här triggerpunkterna och då finns det ju inte lika mycket motivation tänker jag. Då är det väldigt viktigt att det finns det att tillgå. Så det är en del i att stärka kompetensen i branschen. Nu blir det mycket säljare men det brinner för allihopa. Vi har en fråga till.

Speaker 2 (29:37)
Mm.

För mig, när du beskriver det här, kan jag berätta att när jag tog examen, då konstaterade jag att någon har examinerat mig. Då fanns det inte ens på min världskarta att jag kunde jobba på examen. Det var ju någon typ av...

så här, ja... i slutet på Vintergatan någonstans. här, ja, men ja... Nu gör jag ju det. Så det har ju ändå funnits sådär små steg med motivation till att göra mer.

Ja, så att det är inte slut.

Speaker 3 (30:16)
Fick en till fråga.

Speaker 6 (30:19)
Jag tänker lite på det du pratade om innan om det här med att motivera folk till att ta examen och faktiskt våga gå upp på de olika blocken. Det är ganska välkänt att man blir till rik på säsongen. Jag som har steg fyra tog ut ungefär 14 000 i månaden. Det är det man föräknar med lite oavsett vart man jobbar. Man ska jobba i Sverige. Jag har kompisar den här säsongen.

Speaker 3 (30:24)
Och.

Speaker 6 (30:49)
som gick upp för ta block 1 och sen inte ha råd att ta nästa block. Det har mycket med världslaget att göra. Det är osäkra tider vi lever i, man är sparsam. Men blir också otroligt många man tappar om det ska bli till en kostnadsfråga som tyvärr är så mycket i den sparsamheten. Hur tänker ni kring som skidlärar?

Speaker 2 (31:12)
Blir.

Speaker 6 (31:18)
Föreningen har vi några representanter från här men liksom som organisation.

Speaker 2 (31:23)
Men jag kan faktiskt svara lite på det. Vi gör allt vi kan för att pressa priserna på examen. Det som är absolut dyrast är boende och mat. Och även om du hade åkt nån annanstans och bott och fått mat, frukost, lunch och middag, vilket ingår, och det tycker vi är jätteviktigt för att det är ett supertajt schema. Så att du skulle gå in i stugan och laga din egen mat. Då hade vi tappat

Speaker 3 (31:36)
Nöööö

Speaker 2 (31:51)
liksom jättemycket tid. För vi har inte så mycket tid. Vi ska genom ganska mycket på ganska få dagar. Så vi som jobbar med examen tycker att det är viktigt att exempelvis mat ingår. Och de här anläggningarna som vi ofta väljer att vara på, de är ju jättesnälla och vänliga och liksom okej, precis som Vale, vi dumpar priset till er på en självkostnadsnivå.

Så att det är tyvärr att det är vi går. Examen går absolut inte med plus. Det är liksom att det finns inga pengar över liksom så att vi gör. Vi vänder oss till anläggningar som är vänliga mot oss och liksom håller ordning på priserna. När det kommer till just blocket då behöver vi ju också bra skidåkning för att vi ska kunna testa det. Och alla ni som har varit på blocket i Ramundberg har ju upplevt att det här är ju

Ett perfekt ställe att ha just det här på, då behöver vi inte göra skidåkningen konstladd, utan vi kan åka riktig skidåkning och testa den så som skidåkning är. Så det är dyrare än Block 2. Med Block 2 då, då måste vi ha mindre grupper. Det är ändå så att de här som examinerar har någon typ av lön. Det är ingenting man blir rik på, absolut inte. Det går knappt jämt upp med att man tar ledigt från sitt vanliga jobb.

Vi gör verkligen allt för att hålla priserna nere. Vi har det i åtanke varje år. Vill jag bara skicka med?

Speaker 3 (33:28)
Det är svar på den ena frågan och den andra var ganska tydlig. Den har vi svårt att svara på.

Speaker 2 (33:34)
Vi

kan ju ta ansvar för anläggningens löner.

Speaker 3 (33:38)
Nej,

vi har ju svårt att liksom skruva upp era månadslöner men jag tror att vi delar den uppfattningen att kan vi höja statusen i yrkeskåren och peta in ett antal till parametrar som i sin tur höjer statusen nationellt och internationellt så kommer det leda till högre ersättningar. Det är jag helt övertygad

Speaker 2 (34:00)
Vi

håller tummarna för det. är vårt mål.

Speaker 3 (34:02)
Jag en fråga. Jag skickar ut en. Jag vet inte om det hörs. Jag skickar ut en bulban. Nu vet jag inte vad jag ska göra. För jag tänker lite likadant.

Gärna som guldfisk och jobba kvar som guldskildlärare. Fast jag är svingammal. Så tänker jag att det här som du sa Gunnar att jag vill ge tillbaka till branschen det hör man ganska ofta i de här träffar. Att jag vill ge tillbaka till branschen. Där jag undrar också lite när ska branschen ge tillbaka? Vad tycker du oss? Ja, och det tycker jag är en ganska viktig fråga. Jag förväntar mig inte att ni som sitter där och köper.

Jag kan svara på det. Det är bara någonting jag tänker på. Eftersom jag jobbar med det här i vardagen. Det är ju ändå ganska många ensamma här som inte jobbar med det här i vardagen. Utan ser det här lite grann som en ämne. Ett roligt event. Att man åker iväg på det här. Och det accepterar jag fullt ut. Men sedan är det också att vi som står med oss där bland annat i dygn och anvild också.

känna att det här är ett riktigt jobb. Då undrar jag lite hur man tänker kring det. Det behöver ni svara på. Det var bara något som jag var att säga nu eftersom det här kommuniceras ut på flera ställen.

Speaker 2 (35:43)
Jag tycker det är viktigt take.

Vad är det? Hej! Vi har ju ingen riktig organisation som för vårt talam. Och det är ju ett problem. Men vi har haft ett årsnöte idag i en förening som skulle kunna vara den som för vårt talam. Så det går ju att skicka in en motion till nästa årsnöte där man ger uppdrag till det skiliga föreningen att faktiskt föra vårt talam i den här frågan.

Alla ni som sitter här och är medlemmar har möjligheten att göra det. Då måste föreningens styrelse arbeta för den frågan. Sen kanske de behöver vårt stöd. Men det är alla fall en möjlig väg för att jobba på det här spåret.

Tack! För er som inte är i rummet, men lyssnar på det här i framtiden, är det någon mening jag tycker är varmt?

Speaker 1 (36:40)
Ja, absolut.

Speaker 2 (36:44)
Jag är också nyfiken på att ni skidor tillsammans i tre dagar. Har ni nåt guldkorn från fredag eller lördag eller både som ni vill dela med er?

Ja, förlåt. Jag tänkte bara på det jag såg precis innan här. En liten perspektivfråga där. Sverige är uppbyggt med sina utbildningsorganisationer på ganska unikt sätt. Om man sätter det relation till många utbildningar i Europa, när det gäller kostnader till exempel, så får man ju universitetspoäng för sina utbildningar. Då tar man studielån. Så hade man kunnat läsa...

Jag tänker att vi skiljer oss lite från andra europeiska länder när det det. Om man är tysk student kan man plugga på deras motsvarande CSN då. När man läser steg tre eller steg tre. I Sverige? Nej, alltså i deras läsare. Så vi har en annan organisation i Sverige och den ska vi vara reda om för den är väldigt fin. Men när det gäller ekonomiskt hur man kan finansiera det så skiljer det sig ifrån.

Speaker 3 (37:53)
Ja.

Speaker 2 (37:54)
Det kanske också är något för skillnad för föreningen att driva.

Speaker 6 (37:56)
Jag tycker att är underbart att få åka med mina instruktörer. Vi har inte börjat än, men vi ska börja utveckla vårt material igen. Vi vill att våra instruktörer är delaktiga. Vi har haft en frågeställningar angående vår mekanik. Det är häftigt att få lyssna på alla som deltagare som kommer med sina åsikter. Vi står och analyserar innehållet.

och Stefan som har varit med sedan 15 år tillbaka som är av de som verkligen är passionerad för mekanik. har haft lite idéer, han har lagt fram förslag och vi har fått grotta ner oss i dem och vissa saker tycker vi jättebra, vissa saker vill vi förändra och bara den här grejen om att få se passionen i ögonen oss folk som vi är, det gör mig jätteglad. Och sen så hade vi glädje på snö i dag, sånt här också.

Så att en story från Daniel och hans barn som går på eller de åker skateboarden. En förening och där har det varit ganska så här tuff stämning ibland. De har varit besvikna och ramlar och det är svordomar och så. De ville ändra den här stämningen så att då såg de till att de pratade med alla. Det var okej.

Ramlade man så började man sova och simma och ha det skitroligt. Så tog med den delen idag. Vi skulle göra ljud när vi åkte ner för backen och ramlade någon så var det bara... Det låter jättelöjligt men när man har gjort det några gånger så kommer man verkligen in i det. Det var skojt.

Speaker 3 (39:41)
Hejdå!

Speaker 2 (39:43)
Jag brukar använda Sum Up för jag är också slalantränare. Så fort de ramlar så de kredd för att de ramlar för att de satsat. Det brukar High five, bra kämpa. Det där, nu blev det lite bättre.

Speaker 6 (40:04)
Jag har några personer här inne som har varit med på kursen vi har gjort det. Det är några av mina favoritminnen från Crossovers. Vi har varit i Trusill och vi fick en dag med puder och alla stack ut bland granarna. Så hör man någon skrika på ena hållet och arriba! Och så hör man bakom ett annat träd och woho! Man ser inte folk men man hör. Det är att få ett leende på läpparna. Verkligen.

Speaker 3 (40:33)
Jag har två. Dels är samma sak den här helgen. Helt fantastiskt. Fredag morgon 9.00 alla de här tio grupperna försvinner ner i Nord i någon av de två avstängda backarna. Den ena var visst avstängd. På riktigt. Men det helt fantastiskt. Det där är glädjen till underlaget.

Det är magiskt i sig. Okej, nu är vi igång på riktigt. Men sen är det ju den här upplevelsen av att åka i blivit utslängd i olika grupper varje dag. träffar massa människor och åka med några som jag aldrig åkt förut med. Det är alltid en utmaning. Det ger alltid roliga upplevelser tillbaka. Så man tankar alltid någonting.

Och förhoppningsvis så ger alla någonting också och det är helt övriga om att vi gör väldigt inspirerande i stort. Så det blir ju ett guldkorn över hela helgen. Som sagt ett litet litet mikrokosmos i något liknande interskri fast på hemmaplan. Det är lite så det faktiskt är och fungerar. är samma uppbyggnad. Det ger en liten teaser.

Vi flåns lockar.

Hallå där, hej, komna hit. Jag måste säga några ord. Jag tog min första examen 1972 i Österrike. Jobbade i Overtown hela året från november till maj. Och en skidare ska kunna leva på sin lön. Och det kan vi inte riktigt i Sverige idag. Då visste jag att jag fick min första lönomgång i november. Sista lönomgång i maj.

Det hade inte rört lönen på hela året. Hur kommer det sig?

Jo, varje vecka, man hade grupperna hela veckan. Varje fredag när vi hade avslutning, då fick man ett kuvert med tränkelt. Och det levde man på under hela säsongen. Och skiljaren sa ju det till mig att under sommaren så lever vi på olön, när vi inte har något annat arbete eller de gjorde lite annat. Och det här har ju inte inträffat i Sverige än.

Jag satt i skiljaföreningen styrelse på 70 talet och där införde vi dels det här med fortbildning. Vi införde också några veckors arbete varje år för att vi skulle kunna vara med i det här i SIA statusen. Nu tror jag att det eller det här arbetet är ju borttaget nu. Men men här har vi ju det här dilemmat med att vara ökings skidlärare.

Samtidigt som vi har främjandet som är en ideell förening och där man då arbetar. Man får sin belöning i kurser och så vidare. Och det här har ju alltid varit ett litet dilemma. Men i alla fall så tror jag att vi måste kunna ställa större krav. Jag menar att. Utgångspunkten ska vara examination. Vem som har tagit examen är där karriären börjar.

Det är inget slutdatum, utan när ni har tagit examen, då ska ni ha en bra lön som ni kan leva på. Tack!

Speaker 2 (44:05)
Bra sagt, Karl Johan.

Speaker 3 (44:07)
Pappar.

Speaker 2 (44:11)
Och för er som inte har lyssnat på Carl Johan, vi har intervjuat Carl Johan tidigare i ett avsnitt. Så vill man höra hela Carl Johans historia så finns det ett avsnitt. är allt från... i skinnlärapodden. är allt från...

till Nordkorea.

Speaker 1 (44:34)
Starten börjar med examen.

Speaker 2 (44:38)
Tack

allihopa.

Jag fick en

Speaker 3 (44:41)
Jag är nyfiken

på många grejer men jag nyfiken på titkultron till och med.

Speaker 2 (44:45)
Ja, har grejer idag. När man jobbar med styrelsearbete som i skidlärarföreningen och i skidrådet så är det under året väldigt mycket zoom, väldigt mycket mail och så. Så därför är det så himla kul nu när vi får bo i en stuget tillsammans med hela skidlärarföreningen och hänga och prata och prata och prata och se varandra. Det uppskattar jag jättemycket. Vi får åka skidor ihop och vi får liksom

komma på nya idéer och vi får träffa alla andra. Sen måste jag ta ett kultkorn till. hela eftermiddagen fick jag åka skidor med Malin som jag hade en föreläsning här innan. Hon är så otroligt inspirerande. Det känns...jaha, så jämnlyckligt att jag fick göra det.

Speaker 3 (45:35)
Nej men då tog jag en i mitt bild, kurvan, och den när vi fick lyssna på maling. Jag tror att när vi gick tillbaka upp till stugan så sa vi, eller då var jag och Sofie som bara sa att vi hade blivit rörda. Alltså man blev lite iåtfärdig för jag tycker så märkt ut. Någon som har hållit i, hållit ut så sa jag. Det gick det fort.

En sak jag är nyfiken på är frågan till regionen. Hur fungerar det delikationsledare? Är det något samarbete mellan länderna därifrån? Jag misstänker på att är liknande roller där. Vad fungerar där? Ja, det är det. Det där har säkert pågått en stund. Vi är lite sena på bollen. Vi är inte jättesen på bollen. Men vi ligger lite efter. Det tog ungefär fyra dagar. Kan du bara sätta ihop en prestation av det själv?

Du har en dag på dig. Det ska ut på måndag morgon och det här var ju lördag kväll. Då skulle det kommuniceras ut i det gänget som sitter med liknande roller. Det är en pågående... Det är en cirkel som pratar hela tiden om de här sakerna. Sen var vi ju med på digitalt möte häromdagen och...

fick väldigt mycket praktisk information på typiskt amerikanskt manier. Så fort man ställer en fråga så det en helt fantastisk fråga. Tack för att in. Allting var helt fantastiskt. Men upplevelsen är att vi blir och kommer att bli väldigt väl omhändertagna.

Speaker 2 (46:59)
Lite som kört kpc.

Speaker 3 (47:12)
Vi har ju våra kanaler sedan tidigare med andra länder. Inte alla andra länder kanske, men många. Självklart försöker vi upprätthålla dem inför också. Om vi kan synka vissa praktiska saker, om det finns saker som vi behöver plocka fram inför Interskript. Det ska till exempel väljas en ny nation. 31. Det väljs ju E-vale.

2027 på plats. Om det nu väljs någon. Det några gånger det jag inte har hållit på bli någon. Men det är den typen av frågeställningar som vi faktiskt behöver ta tag i innan vi är där. Det är lite sent att komma dit och vara oförberedd där. Då behöver vi prata med andra länder. Absolut.

Om vi antar att logistik, alla pengar har kommit in, alla praktiska saker är klart. Hur kommer ett superlyck att inte skriva ut för Sverige?

Jag hoppas ju på en släng av att vi får uppmärksamhet givet... Nu ska man kanske dra lite historia med Moskid i Swedish Way 95. Sverige kommer dit och gör en oerhört teknisk presentation på väldigt konstiga skidor. Carvingskidor. Väldigt konstiga skidor. Det var väl konstiga skidor i 95. Och förändrade världen.

Speaker 2 (48:38)
Vinklöden.

Speaker 3 (48:45)
Det var verkligen så. Vi kanske inte kommer dit förändra världen 2027 men Lead the Swedish Way är någon form av fortsättning fast det ett annat hörn i mycket av det vi har pratat om den här helgen. Hur vi är och bete oss så som ledare och hur vi bygger ledarskapsutbildningar för det är det vi gör och hur vi nyttjar det på bäst.

möjliga sätt för att fostra världens bästa snö sportledare. Det är ju våran målsättning. Får vi ett rimligt bra gehör för det här så tror jag att kommer bli hur bra som helst. Det är en sådan sak. Självklart vill jag att vi tar med oss så mycket som möjligt hem från andra länder. Vi vet ju att alla länder tycker inte lika. Alla är inte helt likriktade. Det finns ju en väldigt.

tydligt trend som jag kan se efter. Jag var med på Interskriv första gången 99. Det är länge sedan då var det ganska stora skillnader mellan länderna. Vi var väldigt långt ifrån varandra. Det har trattats ihop och det är positivt. Därför att det betyder att vi lyssnar mer på varandra. Det var vissa länder som körde allting på tyska och det det går dra väldigt många exempel. Där är vi inte idag på samma sätt. Sen är det så att vi står.

mycket närmare vissa länder än andra. Så kommer det kanske alltid vara. Jag är helt övertygad om att det budskapet vi tar med oss det passar oerhört väl in med Interski 2027s ledord. är en sak. Får vi ihop pengar så vi får ihop ett bra team. Då kommer vi göra bra ifrån oss. Då kan vi också, det kan vi ha ändå, vi behöver en delegation med oss.

för att göra avtryck och för att hämta hem den. Ja, hämta hem hela Interski. Det är ganska stort arbete att vara där och täcka alla länder. Det krävs manskap. Det klarar man inte på ett par fåtal händer. Det är ungefär som att jag ska driva det här projektet ensamt i ett och ett halvt år. Det kommer inte gå. Men när vi väl är där så behövs det många individer. Vad är många? Ja, det är...

Det är förmodligen 30+.

Speaker 2 (51:11)
Nu

har jag ju två. Nu börjar med ett påstående och sedan har en fråga. Påståendet är att jag har senaste två interskrivena liksom haft uppgifterna att putsa ut så här. De här personerna ska bevaka de här länderna och det blir alltid någonting kvar. Så även att det varit 39 personer som åkt så har det ändå varit svårt att täcka allt. Så ja, det behövs folk. Men jag är nyfiken på en sak. Du säger så här.

Lidisvidisvej, lite av det vi har jobbat med den här helgen. Skulle du kunna komma med något konkret exempel här? Så vi liksom förstår att vi jobbar på det här sättet redan. Eller att vi är i det här.

Speaker 3 (51:53)
Nej, ⁓

Det finns flera svar på det men absolut ja. Jag vet faktiskt inte vad jag ska börja. Låt Åsa börja. Jag tror att Åsa får börja för det finns så många saker vi kan plocka upp som exempel på det. Som underbyggare.

Speaker 2 (52:16)
Jag börjar djupt då i teorin. Där jobbar jag till vardags med lärteorier och jag tycker det är jättespännande att jag valt kolb. Det tyckte jag redan för fyra år sen när jag kom in i det här. Det passar ju klockrent. Learning by doing. Det är ju egentligen hela synsättet och det där jag tänker att vi kulturellt skiljer oss ganska mycket från varandra. Om man tänker motsatsen är att jag är...

leder, jag tittar och sen så skjuter jag ut feedback som att jag fyller på någon tom hink med feedback. Det här sättet som jag tycker blev väldigt tydligt i den workshopen igår, där handlar det mycket mer om att få deltagaren aktiv att själv förstå vad det är gör, vad det är man praktiserar, vad man kroppsligt gör i nästa steg. Och det är ju...

Även om inte var det så stod glatiorin i går i den cirkeln som vi fokuserar på så kan jag tycka att det är den stora skillnaden och det tycker jag också man ser att många länder tar efter att man går från mer så här auktoritärt att man så här fel, böj. Att vi går med till att man får deltagaren aktiv och när man blir aktiv själv så blir man mer intresserad. Det märkte vi jättetydligt i workshopen tycker jag igår att när man sätter ord själv på

Dicke eller hur? Du kan fylla i det. Det märkte vi igår. Även om man har hållit på väldigt länge och man tror att man har ganska bra bredd på och djup på det man gör så kan man ändå hitta det där. Att just det. Jag kan hitta de här nycklarna för att få den jag hjälper att bli ännu bättre på att skidor. Jag tyckte att du och jag hittade det igår. Ja det var fint.

Speaker 3 (53:47)
Helvet.

Sen är du ändå sitter där med micken nära. Kan du inte dra den där sen om den här åttaleklassan har spydd in?

Speaker 2 (54:19)
Nej, nej, dälen.

De var noterade.

Speaker 3 (54:25)
Kolb är ju ett sånt här typ exempel. Det har vi dragit några varv tidigare, det behöver vi inte tjata om tidigare. Men det kan vara någon form av repetition som vi penetrerar ganska mycket på förra Interski. Men om man tittar på hur vi faktiskt jobbade igår... Det var fredag igår va? Ja, det var väldigt... fort när man har roligt. Ibland så sitter vi här och surr i söndag.

Det sättet vi arbetar på, kanske inte tänker på det hela tiden, men det är ute i bland många länder så är det väldigt unikt att vi faktiskt lyssnar på våra deltagare.

Det här lät ju fånigt, det är faktiskt så. Vi interagerar på ett helt annat sätt som vi tycker är helt naturligt för att vi vill ju se våra våra gäster i slutändan växa snabbare än vad man kanske vill i andra länder. Där vill man sälja fler timmar och det är väl en grundfilosofi vi har.

Speaker 2 (55:27)
Men jag tänker att i det här så hittar jag någon typ av inre motivation hos våra deltagare och med en inre motivation kommer vi sälja ännu fler timmar än vad de.

Speaker 3 (55:36)
Gör. Jo, absolut.

Speaker 2 (55:39)
Tack så

Speaker 6 (55:40)
Det här med individ och situationsanpassning är väldigt unikt. Det tycker jag att vi är jätteduktiga på att prata mycket om. Vår analysmodell heter individ och situationsanpassad snowboard-tekniksmodellen. Det är väldigt lika, vi kanske använder några andra ord. Men att se individen är guld.

Speaker 2 (56:07)
Verkligen centralt.

Speaker 3 (56:12)
Jag tänker att vi ska lämna ordet till lite mer till publiken. Men medans alla ni som är här funderar om ni har några funderingar så kan väl du del i ditt guldkorn. Från det dag jag har haft.

Speaker 2 (56:18)
brojde.

Ja!

Det har varit att kasta en glittrande konfett i burk. Framförallt så tar jag med mig mötet med alla... Är det kanske 120 pers?

Speaker 3 (56:50)
Ja.

Speaker 2 (56:51)
som har en oerhörd stor spetskompetens och är supernördar när det kommer till snösport. Och mötet alla oss emellan att få möjlighet att åka i grupper hela dagar med alla er och utbita tankar. Att mötas på den här nivån är superfint tycker jag.

Speaker 3 (57:15)
Tack.

Speaker 2 (57:17)
Och så...

Speaker 3 (57:18)
Nej, är väl egentligen mer angående. Varför vi bara är i högutbild av det här? Varför får inte majoriteten av skiljöda Sverige ta del av den här veckan? Jag vet till själva att jag har två skillnader och tycker att det ser jättespännande ut. Och jag förstår att vi kan ge ännu större inspiration och få fler som går upp på examen. Och fler med lägre steg får vara med på sådana här tillfällor.

Speaker 2 (57:44)
Jag tycker det är fantastiskt bra att du lyfter den frågan Max. Jag skulle verkligen vilja att vi hade ett sånt här event till. Jag tycker att det här eventet är bra för att man behöver köra utbildningsplaner och sådana där saker. Men jag skulle gärna vilja ha ett till sånt här event i Skidsverige. Kanske till och med i Skandinavien där vi gör liknande saker fast där målgrupperna är just alla som jobbar med snöspår. Ja, jag brinner för det här.

Kan inte du bjuda in till det då, chef på Idre fjäll? Ja, nej.

Speaker 3 (58:17)
Vi

är ett taggat gäng som ställer upp er och...

Speaker 2 (58:22)
Ja.

Jag håller med.

Nu får du skicka bak. Jo, annars hörs du inte i.

Speaker 3 (58:28)
Välkommande.

Jag tänkte bara det Max som du sa. tycker jag så jäkla kul. De gången vi har varit här så har vi ni från skidskolan snappat upp att vi är här på PV och så har ni alltid varit här. Sjukt fint. Säg något. Det är alltid kul att få hänga med de coola killarna. Eller tjejerna. Jag sa eller tjejer.

Speaker 2 (58:58)
Och så är det.

Speaker 3 (59:01)
Vad

får jag för bra? Får jag bli av med den här nu? Jag kan inte hålla.

När vi har ett tema för den som träff i lite bredare med ett bredare underlag vore det väl kunna få en bra återkoppling från inte ski 2027. Det är väl en passning till dig att glöm inte bort eller den återkoppling som behöver ske ut i landet och inte bara på ett sånt här event utan kanske bredare inbjudan men också kanske det mot till resande runt till lite olika skitskor och presentera vad som har gjorts och vad som är med sig tillbaka från inte.

Det var en jättebra återkoppling. ligger i korten. kan säga att den här helgen nästa år kommer utgå från att fredagen där kommer det ske en generalrepetition av några av er kommer ihåg hur det var sist 2022. Där kommer det ske en generalrepetition av vad som kommer göras och gås igenom i Veil. Det är bara ett år dit. Det kommer göra här.

Året efter, samma fredag, kommer vi också berätta vad som hände. Hur togs det här emot? Däremellan är min stora förhoppning att det finns fonderade medel så att det finns en möjlighet för oss att komma ut och sprida det här budskapet överallt under det året. Det det som ligger i projektplanen.

Det vill säga att det här projektet tar slut 2028. Nej, det tar en paus 2028. För sen går vi mot 2031.

Så det är väldigt bra fråga. Tack!

Har vi några fler flågor? Frågor heter det, vet vad det i rummet?

Speaker 2 (1:00:53)
Det kan ta tillägg.

Vi har dialog med övriga logiska lemnor om möjligheten att göra något gemensamt utan tillägg till interskriv. Det är ett sådant här typ av uppdrag som mest ifrågas. Det hoppas vi vi kan få till. Det kommer framförallt att efter mig.

Speaker 4 (1:01:18)
Mm.

Speaker 3 (1:01:19)
Jag tänker, jag är nyfiken på vad har ni för månsättningar, personliga månsättningar med vintern, är det någonting särskilt ni ser fram emot så kan vi ta ner det här det? Vad ser det, hur ser din vinter ut och vad ser du fram emot?

Speaker 2 (1:01:33)
Jag har bytt jobb, är en ny arbetsgivare. Så jag ska starta upp helt nya kurser i Vålodalen. Så hela... Jag byter universitet från Linnéa universitetet till GH i Stockholm och alla utbildningar som är på vinter kommer flyttas från Ramundberg, Dabisco till Vålodalen. Så jag har ganska gediget vinterarbete framför mig att köra på en ny plats med nya studenter.

Speaker 3 (1:02:01)
Ja, så

är det.

Speaker 2 (1:02:02)
Det ska bli kul att vara med från början. Det har jag mest. Målodalen är rätt.

Speaker 3 (1:02:06)
Fokus.

Var det icke jobb den noterat? Nivån.

Speaker 2 (1:02:12)
Ja,

det har jag. Och det är lite knepigare. För jag hade tänkt befinna mig på Strandafjället när jag fyller 50. Men jag har förstått att jag kommer vara i Vålodalen när jag fyller 50. Så jag kommer missa det målet. Så jag får flytta fram det.

Speaker 3 (1:02:30)
Tack

Speaker 6 (1:02:31)
Jag har två år kanske men jag har fått min nya position på skidförbundet. Jag känner att jag vill komma in i det jobbet och kunna utveckla de ledarskapskurser som vi har där. Och kunna få sätta mig in i det och fördjupa min kunskap överlag. Lite mer personligt. Jag är nyopererad relativt 12 veckor.

Jag har inte riktigt kunnat åka på ett och ett halvt år så i år har jag en inplanerad kurs för första gången på ett tag. Oj vad det ska bli roligt. Så jag hoppas verkligen att jag kan få åka lite mer i år och njuta av åkningen så som man älskar att leka igen på sund.

Speaker 3 (1:03:20)
Härligt.

Gunnar, vad tänker du? Jag vill landa. Jag har ägnat mig väldigt mycket åt snö. Framför datorn eller bakom datorn. Och nu vill jag faktiskt vara lite närmare snön på riktigt. sen har jag haft en... Nej men hösten gick väldigt fort. Jag har haft väldigt mycket projekt privat. Så nu börjar jag gå mot sitt slut. Och då kan ägna mig mer åt skidåkning.

på riktigt, inte bara framför datorn.

Speaker 2 (1:03:53)
betyder det att du har renoverat klart? Ja. För det är nämligen så Gunnar's fru heter också Anna. Så ibland får jag en så här, blir det bra med den här duschkranen till den här? Ja, så skriver jag då. Sen så bara, det kommer nog inte fel Anna.

Speaker 3 (1:04:12)
Precis när man ska trycka iväg de här meddelanden i Messenger, då hoppar det i telefonen och tar den nästan. blir väldigt roligt. Du har tid att åka skidor. Vad kommer du göra då? Jag planerar att åka och hälsa på min son som jobbar i samma bransch som gör andra säsong i Sälen en del. Om han vill åka med mig, vet jag inte.

Ingen aning. Nä men bara mer på snö, relaterat till branschen. Absolut. Men mest landa. Och det är bra sätt att landa tycker jag. Vi som har normala jobb och så gör vi det här på våran fritid. Får ibland en hel del konstiga frågor. Varför?

Det där är en del av svaret för att jag mår väldigt bra av det.

Det är mitt sätt att blanda. Det ska bli bra. Jag tror blir en väldigt bra säsong.

Speaker 2 (1:05:17)
Jag tycker också.

Speaker 3 (1:05:19)
Apropå Landa, om ska vara från ett till tio, vad gör du med här konsensationen vi har haft?

Speaker 2 (1:05:25)
Får jag säga 11? Jag ger det höga, det högsta man kan ge för jag gillar mixen. Allt från vad betyder den här träffen? Vad ser vi i horisonten? Inte bara nästa vinter utan även 20-31-32. händer sedan? Du då?

Speaker 3 (1:05:47)
Ja, 12 då.

Speaker 2 (1:05:50)
Jag vill också ge höga poäng till frågorna. Bra frågor och kommentarer.

Speaker 3 (1:05:53)
Mm, ja.

Verkligen. Och vi får väl säga ett stort tack för att ni tar er tid och är här. Vi vet ju att det är varmt, det är bastu och det är sent. Men det här visar väl på dedikeringen i den här gemenskapen. Och det är vi jättetacksamma för. Stort tack. Stort