Reflektioner från Skidlärarexamens block 2 med Dic Matslofva

Joel (00:00)
Sådär, välkommen till ett nytt avsnitt av skidlarepodden. Jag och Anna är här som vanligt och idag har vi med oss en... Eller vi har äran att ha med oss Dick Maffs... Åh nej nu. Hur? Jag har inte talat efter han. Mats Lovar, just det. Coolt. Varmt välkommen till skidlarepodden. Igen, ska man säga.

Dic (00:13)
Matslova. Det är unikt för Orsa.

Tack. Tack så mycket.

Joel (00:27)
Du och Anna har ju pratat ett antal gånger i den här feeden innan vi döpte om det.

Dic (00:32)
Ja, det stämmer.

Joel (00:37)
Kul. Vi brukar ju vi ska väl före vårt gamla format och köra en liten insäkning då. Så vill du börja med att checka in i dagens samtal?

Dic (00:51)
Checka in. Oj, hur gör jag det? Du menar att jag liksom ska...

Joel (00:57)
Alltså, vi brukar...

Dic (00:59)
beskriva vad vi ska prata om. Men jag mår bra. Jag gillar ju morgonen. Jag gillar morgonen.

Anna (01:00)
Hur kände du idag? Hur mår du?

Det är en injektning.

Dic (01:13)
Sämre på kvällen.

Joel (01:14)
Ja, men jag... Jag tror jag checkar in med lite såhär, shit, hur mycket ska man hinna jobba idag innan man behöver... Eller behöver, innan man får möjligheten att röra sig upp till fjällvärlden här. Men det är ju lite...

Få på takboxen, dunka in alla grejer, packa bilen, hämta barn från skolan och så vidare. Så att det är... Men det är angenämnt. Imorgon är skidskolan.

Dic (01:41)
Mm. Möma.

Anna (01:43)
Jag delar båda känslorna av er. Jag gillar både morgon och ska ge mig iväg hemifrån i eftermiddag. Men framför allt så har jag den här fina känslan som ofta infinner sig- –efter att man har jobbat ett examensblock. Allt från tomhet till fina prestationer som man har fått uppleva.

Joel (01:43)
Alla?

Härligt. Det leder ju oss ju väldigt smidigt in på dagens ämne där vi ska göra lite reflektioner och tankar om skillarexamen. Språk två som precis gick avstrapen vecka 12 här. I Rome fick vi lära oss att uttala.

Dic (02:26)
Vi ses, rumme!

Joel (02:30)
Ehm... Och jag tänker väl att vi... Hur ska vi lägga upp det då, Anna? Har du några tankar?

Anna (02:39)
Ja men jag tänker att vi behöver väl så här summera det här lite. Vi kan väl börja med att fråga hur det gick Joel för alla som lyssnar vet jag om att du var uppe.

Joel (02:49)
Mm. Jag har summerade det som att jag nog igen kommer sitta på balkongen i maj och käka min lunch i solen och spontan gråta. Men det gick... På många sätt var det... Det gick inte vägen. Tyvärr. Och... Det var...

kul och rädd och rikt och smärtsamt på samma gång. Och jag sa så här, om anmälan skulle öppna nu så skulle jag anmäla mig igen. Så det är ingen sån grej. Utan det var... Det var... Misstag som gjordes och val som gjordes innan dagarna. Än cirka stapeln. Alltså det var ju det här då.

Anna (03:37)
Jag är glad att du känner dig stärkt inför nästa försök. Hur summerar du Block 2-dick? Du har gjort några stycken.

Dic (03:46)
Ja, jag har gjort några stycken och. Sumerade det som du säger det är. Alla gör ju en prestation tycker jag som går upp över huvud taget och visar att man tycker det är viktigt. Det tycker vi att det är skönt att höra Joel också säga att det är. Det är lärorikt.

Sen kan man samtidigt, jag brukar ju känna så här att vissa av de här grejerna som du beskriver Joel önskar att man fick göra under sin kursstege. Så att man liksom har ett grepp om formen på hur tester går till innan man kommer dit. Men överlag så tycker jag det var en...

Joel (04:35)
Mm.

Dic (04:41)
Arbetsmässigt var det faktiskt en av de bättre Block 2 jag har jobbat på. Just för att vi hade... Det är ju sorgligt i sig. Vi hade ganska få deltagare men det gjorde att arbetsklimatet var schysst. Det upplevde jag också från deltagarna på återkopplingen. Man kände att man hade fått fyllig återkoppling som man förstod. Det är ju hemskt skönt att höra från.

Den andra sidan om man säger så.

Anna (05:13)
En förändring vi gjorde var att vi hade delgivning under vägen.

Dic (05:21)
Mm.

Anna (05:22)
Det tror jag också var bidragande för klimatet. Man slapp den här superanspänningen på tisdagkvällen.

Dic (05:32)
Ja, det kan väl Joel svara på också.

Anna (05:32)
Den påverkar en ju mer än man kan tro. Ja, men precis.

Joel (05:37)
Jag har ingenting att jämföra med. Så när det kommer till om det var bättre eller sämre mot utövare tidigare så kan jag bara spegla tillbaka vad jag hörde i min grupp. Bland de som var uppe förr. Som har gjort det förut helt enkelt. Och de tyckte ju att det var bättre. För mig kändes det endast naturligt i och med att det matchar väldigt bra mot vad som sker på block 1. Att det...

Så jag tycker aldrig att det vart... Jag ser mena... Det är väl lite grann riva av plåstret på en gång. Det sprider man ut lidandet. Eller lyckan. Beroende på.

Dic (06:19)
En.

Joel (06:20)
Det kändes naturligt i det sättet att det blir enhetligt över hela examen.

Dic (06:28)
Det blir lite raka puckar hela vägen.

Joel (06:32)
Mm.

Dic (06:34)
Man slipper bygga upp någon ångest i någon slags ovisshet. Likheten med block 1 är väl också bra så att man känner igen sig.

Joel (06:42)
Mm.

Anna (06:46)
Det finns mycket forskning som stödjer att om man får tillbaka koppling direkt efter man har gjort någonting så förstår man den bättre. Det linjerar ju med det också att man kanske förstår det som man får återkoppling på bättre om man får det på en gång än om man får det två dygn senare.

Joel (06:46)
Och så sen att...

Dic (07:08)
och också lättare att ge återkoppling direkt.

Anna (07:10)
Absolut, absolut.

Dic (07:14)
eftersom man ser ganska många moment under ett block. Sen har man ju anteckningar att stödja sig på. Ibland kan ju upplevelser på vägen göra det tuffare och se framför sig verkligen bilderna hur det var.

Anna (07:20)
Ja precis.

Ja, precis. Och sen så är det ju nu, var det ju som ett ämne som dominerade bland workshoparna. Då kan det ju bli lätt så att man har mycket i huvudet när man väl ska delge. Vilken kommer, vilken ordning och så vidare. Så jag upplevde också att det här var lättare att delge.

Ja, tyckte jag. Även att det var tufft. Rent faktamässigt. Vad sa du Joel?

Joel (07:59)
Det var tuffare när det var... Det var tuffare... Nej alltså, från mitt perspektiv var det tuffare på slutet på den där onsdag eftermiddag. Då var det nog lite mer förvirrande.

Men ja...

Anna (08:16)
Hur upplevde ni Romer då? Du har inte varit här förut Joel.

Joel (08:20)
Jag tyckte det var fantastiskt. Jag tyckte Romer var jättebra anläggning, väldigt effektivt utifrån. På alla sätt och vis. Bra frukost eller bra mat hela vägen. Vi hade fantastiska förhållanden tycker jag. Från söndag hela vägen till onsdag var det ju jättefint.

Det var bara lite muligt på onsdag annars hade vi sol och väldigt glassigt väder och kallt på nätterna. Så det var... Från början på lördag när jag inte var där någon gång så kände jag lite grann hur ska man förhålla sig till allt det här. I och med att det är rätt mycket flakt och så där. Men i tran Jag vet inte, jag har varit kär. Jag tyckte det var jättebra. Det var roligt. Det fanns hela tiden någonting nytt att åka också.

Dic (09:18)
Jag har ju varit där en gång, men när man ska göra en sån här grej eller hålla en kurs då uppskattar man verkligen logistiken som gör att man tappar inget tid på onödiga grejer. Det är effektiva lifter och man åker från där man kliver av.

Joel (09:40)
Mm.

Anna (09:41)
Men jag har en annan fråga till dig Dick. Vad är skillnaden mellan en, vi tar workshopen, vi börjar med den. Om man sätter en två eller en femma, vad är skillnaden de två emellan? Vad har man gjort för att få en femma för att få så höga betyg? Vad är det som är extra då?

Dic (10:01)
Ja, betyget sätts i tre kategorier, ledarskap, dispensation och ämneskunskap. Det är svårt att säga rakt av vad man gör, men skulle man generalisera kring det här– –och det kan jag tillåta mig att göra eftersom jag har gjort några– –så är ämneskunskapen det som vi oftast får se att man inte riktigt får ihop.

Det handlar ganska mycket om hur man bygger upp sin workshop, i vilken ordning man börjar planera den. Jag tror att man gör det lättare för sig om man utgår först från vilken fakta man vill presentera. Kring skidtekniken finns det väldigt mycket fakta som man egentligen inte behöver diskutera. En kropp kan inte röra sig hur som helst. Naturlagarna på den här planeten är ganska konstanta.

och hur en skida fungerar tillsammans med snön också. Man tänker igenom där vad man vill presentera och sen utifrån det lägger upp en plan för hur man kan presentera det. Om vi utgår från fakta som är liksom det är fakta för oss men vi får ju tänka ibland att teman är ju ofta upplagda så att vi ska presentera det för en annan kategori än oss själva även om den liksom ska vara riktad mot oss så är ju

är den kanske riktad mot en åldersgrupp på en viss färdighetsnivå eller till exempel nyutbildade skidlärare. Då kan man kanske inte räkna med att den faktan är etablerad hos dem. Då får man ju tänka igenom hur man synliggör faktan för de här mottagarna. Det blir ju liksom en dispositionsdel också.

Om man väljer en metod eller man väljer terräng eller hur man gör. Hur jag vill göra det. Det som är teoretisk fakta på något vis blir praktiskt erfarenhetsbaserad faktor.

Och bygger den vägen. Sen ska man givetvis visa sitt sätt att undervisa också. Man får bygga in sina egna erfarenheter kring den här faktan. Man får berätta att jag brukar göra så här. Jag tycker att det här brukar fungera bra. Däremot kanske man ska akta sig för att säga så här brukar jag göra. Det funkar alltid. Då har man snubblat och ljugit samtidigt.

Anna (12:39)
Framförallt så ska man väl beskriva varför det funkar.

Dic (12:42)
Ja, exakt. Det är där man skulle vilja hjälpa till. Samtidigt märker man också att de skiddelare vi har ute på anläggningarna och de som kommer till examen, ledarskapsbiten känns det att den får man mycket träning och erfarenhet i. Och många gör den biten väldigt, väldigt bra.

Anna (13:06)
Slut.

Dic (13:07)
Mm.

Anna (13:11)
Hur skiljer sig analysprovet från workshopen?

Dic (13:16)
Ja, analysprovet, bedömningsmässigt, det är ju... Analysen i sig är ju egentligen bara en nulägesbeskrivning. Det handlar ju om vad som händer mellan skida och snö och hur människan som åker rör sig för att skapa de här interaktionerna. Så att den analys i definitionen av en analys är ju som sagt en nulägesbeskrivning eller en beskrivning av vad som sker.

Anna (13:17)
Just bedömningsmässigt.

Dic (13:45)
så är det väl liksom sambanden mellan interaktioner och rörelser som man märker att man kanske inte har tänkt igenom till hundra procent och också så att man väldigt är lösningsorienterad så att man vill snabbt komma till någon form av problem och metodik som egentligen är få andra ämnen än analys.

Då kan det vara så att man missar att synliggöra analysen för oss som är examinerade. Det är ju den vi vill lyfta fram i det momentet.

Anna (14:25)
Ja, precis. Och när man genomför analysen och när man börjar med metoder då är det lätt att man glömmer bort, som precis som du säger, att analysera att man stannar kvar i metodbeskrivningen istället för att göra det som faktiskt står i uppgiften.

Dic (14:41)
Mm.

Och så att man analyserar, om man nu väljer en metod, att man analyserar utförandet av metoden.

Anna (14:53)
Ja precis.

Dic (14:54)
löpande hela tiden. Det kan ju Det kan ju också bli där och det tror jag är liksom en fälla man kan gå i som skidlärare att man är van att bekräfta sina metoder. Om ni förstår vad jag menar.

Anna (14:57)
Ja, det var nog det jag försökte säga. Så det var bra att du klargjorde. Tack!

Ja, och testa sig fram också, vilket man gör ju på lektion. Man testar lite olika och ser var man får utslag.

Dic (15:25)
Men också att man ibland så gärna vill se resultat av sin metod. Så att man bekräftar resultat som egentligen kanske inte riktigt finns där.

Anna (15:39)
Ja, precis. Vad vill du skicka med framtida Block 2-deltagare? Vi har väldigt många som kan komma till Block 2, som har klarat Block 1- och är redo för att komma upp på Block 2, men som inte har kommit än. Har du nåt medskick till dem? Locka hit dem lite. Gör klart det här. Vad är vinningen?

Dic (16:01)
Åh, jag är så dålig på lock. Men det är ju... För mig så är ju liksom undervisningen är ju... Det är ju det som jag går igång på. Det är klart att jag går igång på åka skidor. Jag tycker det är fantastiskt kul åka skidor och åka i ett reke skidor. Men jobbet med att undervisa är ju... Det är ju for life på något vis. Man vill ju dela det här som man tycker är så underbart med andra.

Anna (16:30)
Jag precis.

Dic (16:30)
och får dem att upptäcka det här. Att liksom kunna jobba med sin undervisning så att man kan gå ut och vara sig själv i backen utan att liksom ta på sig någon kostym utan jag kan vara den skidåkare jag är och möta alla möjliga typer av gäster. Då är ju det här ett sånt fantastiskt jobb alltså.

Helt grymt. Men sen om man skulle ge några träningstips för att gå upp på block 2. Så tycker jag man måste se det på ganska brett. Jag tänker att det handlar väldigt mycket om kulturen på i det gäng man liksom jobbar med undervisning. Att man bygger upp en kultur där man kan prata öppet.

Det är inte det hela tiden handlar om att man vill. Man vill säga rätt och att man vill beskriva att det går så jäkla bra varje gång man man undervisar, utan kunna liksom öppet diskutera om än ja. I min grupp nu så har jag de här eleverna och idag såg det ut så här och jag är inte riktigt nöjd med det här och jag funderar hur jag ska. Hur fasen ska göra i morgon för.

inte jag ska gå i samma fälla. Kan man ha den där diskussionen liksom levande när man träffas och när man undervisar då kommer man ju utvecklas mycket och jag tror att arbetsgruppen kommer att vara så himla mycket trevligare att vara i också. Men sedan är det ju liksom att hålla en workshop är ju det är ju någon slags färdighet det också som man måste få träna på.

Men har man inte den kulturen att man liksom kan prata öppet om den vardagliga undervisningen då tror jag kanske att det är svårt att få den när man gör en workshop också. Man vill liksom inte problematisera för sin arbetskamrat som visar upp sitt ämne utan man ger bara en klapp på axeln och säger om det här blir bra. Men törs man diskuterade lite.

Det inte känns konstigt, så kommer det här att utvecklas mycket snabbare. Där kommer alla att ta del av ett lärande på nåt vis. Men sen är det också så på vissa skidskolor att det kan vara svårt- att komma åt att ha en workshop utan att man redan har examen- vilket på sätt och vis blir ganska bakvänt.

Joel (19:17)
Får jag bara, för...

Dic (19:18)
De måste ju få träna på den här biten.

Anna (19:22)
Men du brukar ju säga att det är.

Joel (19:27)
Sådär, då.

Anna (19:28)
Du brukar säga, Dick, att du tycker att någon typ av skidskoledagbok som man diskuterar med varandra är ett sätt att förbereda sig för Block 2.

Dic (19:43)
Ja, om man ska ha en examensgrupp eller... Att man... Att man bestämmer att vi är i vårt gäng här nu. Det är ju stora skidskolor. Är man 60 stycken i samma omklädningsrum så kanske man inte kan räkna med- att alla ska vara delaktiga i en sån här diskussion. Man bildar en grupp där man pratar om den undervisning man har haft under dagen.

Anna (19:46)
Vareta.

Dic (20:12)
gemensamt gör någon slags pedagogisk planering för nästa dag där man tar hjälp av varandra och ser vad man kan komma med det. Sen tror jag också att det är väldigt viktigt att man blir så pass modig som pedagog, att man vågar prova andra sätt att hantera lektioner.

Jag gjorde en kompletterande uppgift för en deltagare på en kurs den här vintern som hade missat en dag på grund av sjukdom. Som fick beskriva sitt sätt att undervisa och problematisera lite kring det. Och sen i den här inlämningsuppgiften fick prova att undervisa på ett annat sätt och beskriva resultaten av det.

Den här deltagaren gjorde ett jättefint jobb med den här uppgiften. Och fick också fråga om deltagaren själv upplevde att det gav någon ut.

Det gjorde den min san. Hon var väldigt tacksam i efterhand att den hade gjort uppgiften. Lärt så otroligt mycket. Och det är liksom på en vecka. Det är ju... Ja, det är värme. Gött.

Anna (21:32)
Det är väldigt fint att höra vilka skillnader en sån sak kan göra. Det är också bra att reflektera över tid. Inte bara så här, den här lektionen gick så här, okej. Och så tar man nästa utan att man får en här lång... Och en rutin för det.

Dic (21:45)
Mm.

Joel (21:48)
..forska på stranden.

Dic (21:50)
Ja exakt, där kom det Joharis fönster.

Anna (21:50)
Vad är det som händer?

Joel (21:54)
Jag tänkte bara säga det där, för jag har ju levt i en verklighet där man är totalt isolerad. Det är den här skillnaden med att många jobbar på större anläggningar. Det finns massa kontext runtomkring av andra ledare. Jag känner ju att jag...

Vi har främre skitskolan, men det finns liksom förvisso. Men det har varit att man behöver... Det är hela tiden DIY. Man måste skapa alla form av tillfällen. Det finns även på andra ställen. Framför allt skapa kontexten av att... Med andra som ska upp på examen eller andra som... I en situation avancerade skidlärare. Det finns väldigt mycket skidlärare med intro eller U1.

här runt ok. Och i den något som vi gjorde inför den här block 2 som jag tycker var väldigt givande och som skjutryck som andra också är väl bara ha. Vi hade en grupp på messenger och sen så träffade mellan block 1 och block 2 så körde vi bara ett digitalt möte varje tisdag. Och det var ju väldigt givande också och det tror jag är någonting att brygga vidare på till och kanske även länge period till nästa år.

Vi frågade sig, men hur kan vi hjälpa de här hundra som kan gå upp? Det där tror jag var en hjälp om jag bara pratar för mig själv. Att hur kan man? Okej, vi sitter i samma båt. Nu tänker jag så här kring föreläsning. Nu tänker jag så här kring workshop. Vad tycker du? Vad tycker ni? Och sen att man. Så det var att.

Då är man inte lika beroende av om det finns någon runt omkring. Jag är i Åra, då har jag en grupp. Men när jag sitter i ett kustland i snålblås får man hitta på något annat sätt. Lite så. Ja, exakt. Exakt så. Men där kan man också ge ett tips för alla som inte är på en stor fjällanläggning att kolla in friluftshemjärnet. För där finns det ju jättemycket möjligheter.

Dic (23:53)
Trollar med knäna och udlar sitt eget vansinne.

Joel (24:08)
Ta kontakt med ditt utbildningsteam. Finns det regionala träffar som du kan få jobba på? Och andra form av kursmöjligheter. Utbildningsledare, utbildningen är ett bra tips att kolla på när det kommer till ledarskapet.

Ja, ja. Sen bygga lite smygtrösklar mellan den här jättehöga tröskeln av examen.

Anna (24:31)
Ja och förbereda sig för den, då blir den ju ingen högtryskel, då blir det knappt ett gupp.

Joel (24:37)
Ja, men ja och nej. Alltså... Alltså du har ju fortfarande dig själv att jobba med. Din egen stress, din egen reaktion. Din egen ångest liksom. Så att även hur mycket man har förberett sig. Ja men... Jag har ju jobbat kurs och fortbildningar och workshops i många år nu. Och ändå så... ändå så...

Anna (24:42)
Hehehehe

Ja, men precis.

Joel (25:07)
Kliver man i ett stort fallgrop. Jag menar, tröskeln är fortfarande hög, men man kan ändå ha... Precis. Så man får göra vad man kan.

Anna (25:12)
Ja, och när man sätter sig själv under den pressen så blir det ju så.

Tack.

Dic (25:23)
Över en planering inför examen, att det är det också som blir en fallgrop. Att man tänker att man ska göra någonting så fruktansvärt extraordinärt så att man övergör lite.

Joel (25:40)
Mm.

100% Spender jag av?

Dic (25:45)
Det kändes det väl som du beskrev lite Joel att du hade en ganska rigorös planering och sedan kände du att du fick klippa bort saker.

Joel (25:54)
Ja. Exakt. Och det blir innan verkligheten kommer att knaka på dörren och man märker att shit jag kan inte få ner det här till 20 minuter eller 50 minuter med någon form av vettighet och då försöker man behålla det essentiella och så missar man någonting essentiellt i i sin dimma liksom. Och det är ju, men jag tror att det kan vara en sanning där också, om man bara kollar tillbaka på hur mycket tid man har spenderat inför.

Dic (26:05)
Hej.

Mm.

Ja.

Joel (26:24)
välspenderad tid på många sätt i och med att prata utveckling och lärande och sådana här grejer men enligt emän, punkt. Men det blir ju också att man blir, man har liksom jag började gå på den här skogsbilvägen liksom, nu fortsätter jag gå Ser vi vart det kommer Det är ju ganska jobbigt att vända om Ja

Dic (26:40)
Ja.

Det är vackra vi är på väg.

Ha!

Anna (26:54)
Så kommer man på lite tankar och så.

Joel (26:54)
Men där, det ledde till ett slukhål.

Nej men, alltså för mig personligen är det såhär... Det spelar ingen större roll så länge man gör någonting av det. Eller snarare säga, det spelar jättemycket roll. På det sättet, men då får man, okej, vad kan man göra bättre till nästa gång? Och det är ju det. Och det är väl det man kan säga till de här hundra igen tycker jag. Det är inte så farligt om det inte går vägen heller.

Anna (27:24)
Precis.

Joel (27:26)
Det är ju en del i processen, det är en del i resan att våga att misslyckas, lära, göra någonting av det och komma tillbaka och göra någonting bättre, förhoppningsvis. Och det kommer jag att ha vara, och det har vi sagt, det känns som att det är hundra gånger i de här samtalen, men att resan efter ett misslyckande är där man gör sin största utveckling. Och det enda sättet att misslycka sig är ju, ja, kör!

Dic (27:39)
Ja.

Läcker upp handen här.

Anna (27:55)
Bra.

Dic (27:56)
Ja, men just det som du beskriver också Joel, att blir man för rädd och misslyckas då är det ju väldigt svårt att utvecklas. Utveckling kommer ju att innebära misslyckanden. Och tänker man också, det finns ju väldigt mycket folk runt omkring en som är väldigt rädda att göra fel och tittar man på vad det blir för dem så blir det ju oftast väldigt lite gjort överhuvudtaget.

Joel (28:11)
Ja.

Mm.

Dic (28:25)
Gör man saker så kommer man att göra fel.

Men det kommer också på sikt leda till att man kanske gör rätt lite oftare.

Joel (28:34)
Mm.

Grit tycker jag är ett intressant ord när man sköver. Det är definitionen av grit eller en definition i alla fall är mental uthållighet. Det är verkligen någonting man behöver ha och träna på i den här processen.

Anna (28:55)
verkligen.

Dic (28:57)
Och sen också till alla de hundra som har möjlighet att göra det här och väljer att inte göra det. Ni behövs ju!

Anna (29:08)
Verkligen.

Dic (29:10)
Det här är ju en bransch som behöver en injektion av kompetens. Alltså det är hjulen snurrar snabbare och snabbare. Folk håller inte på lika länge så att kan vi få en några som liksom återvänder och.

Till för det vore jätte välkommen.

Jag tror att vill man komma in och jobba någon vecka då och då så tror jag det är väldigt många destinationer som man är välkommen på. Det är nog många arbetsledare som önskar att det skulle trilla fram några erfarna skeletter, garderoben på sportblåsväcker och andra stor. Det är liksom.

Anna (29:34)
Verkligen.

Joel (29:51)
Mm.

Anna (29:53)
Ja, för det är många som säger så här, men jag har en halv examen men jag tycker inte att man har en halv examen. Jag tycker inte man har någon om man inte har tagit hela i min värld.

Joel (30:02)
Nej.

Dic (30:02)
Hej.

Joel (30:05)
Skidlarelägget säger inte det i alla fall.

Anna (30:07)
Bye!

Dic (30:08)
Nej.

Joel (30:11)
Jag tänker proklamera något nu för att ge mig själv lite eld i baken att följa igenom. Jag håller på att första helgen i oktober i Frilövsbyn i Höga kusten tänker jag köra ett bootcamp för avancerade skidlärare.

Anna (30:12)
Ja.

Dic (30:12)
Läs...

Fan vad härligt.

Joel (30:39)
en fin hösthelg och sen så är det att hur kan vi när alla står frustar inför att det ska börja snöa så snacka block 1, vad innebär det bara på block 1, prata om det och sen snacka analys snacka föreläsning, snacka workshop och bara nörda ner sig i de här grejerna för att komma igång för säsongen

Och så sen ska jag... Apropå det här att komma mer förberedd. Och sen ska vi bara försöka få dit... Så att alla de här hundra, hur kan vi återigen små, mini trösklar vidare? Det tror jag kan bli verkligen mysigt och givande. Eller det är planen.

Anna (31:09)
Bra idé.

Dic (31:30)
Det låter mysigt. Ingen grej.

Joel (31:35)
Då är det eldning på innergården. Det är ett trail camp samtidigt. Så det kommer vara bra med rullians med folk. Så nu har jag sagt det, och sen ska jag bara göra det. Ja, hör in.

Dic (31:47)
Mm?

Sy ihop det.

Anna (31:52)
Låt oss se vad som händer.

Dic (31:53)
Höga kusten i höstfärger och nörder i en grej.

Joel (31:55)
Mm. Ja. Hittar någon bås och så får man sitta och bli... ..göra sin rörelseanalys, kolla på film och bli grillad.

Jag tror mycket på det här, att simulera stressen av situationen på olika sätt så att man är förberedd.

Anna (32:06)
Det blir bra.

Joel (32:15)
Och att man är medveten så att det inte blir lika tjock.

Dic (32:15)
Absolut. Nej, men det kan man också göra som medskick. Som att vi som står där och bedömer vi är ju väldigt medvetna om stressen.

Det är inte stressen i sig man faller på att man pratar med spröken röst och glömmer bort något ord ibland. Det är vi välmedvetna av.

Joel (32:43)
Ja.

Men i mitt... ja, precis. Jag kan ju känna att man har... Vi har ju pratat om att vara bäst när det gäller. Jag kände i den situationen att man var sämst när det gäller. Och det är ju det där som är... Ja... Och det där är ju... ..frustrerande när man...

Anna (32:55)
Hehehehe

Dic (32:56)
Mm.

Joel (33:07)
Men det är det där... Det jag tror är att sitt sämsta ska vara bra nog. Om man har gjort det bra... Vad ska man säga? Om grundarbetet är bra nog så kan det sämsta vara bra nog. Så att även om man... Och det är väl samma sak på blocket. Sitt sämsta också ska vara bra nog.

Dic (33:13)
Mm.

Just det du säger med bäst när det gäller, det är också en grej man kan träna på. Att vara rädd för att göra fel eller misslyckas gör att man undviker att utsätta sig för situationer där det gäller. Då får man egentligen ingen träning i det.

Joel (33:37)
Mm.

Mm, exakt.

Anna (33:50)
Precis.

Joel (33:51)
Men jag tror att det handlar så mycket om trygghet också. Att du kan, alltså... Är du i en kontext där du är, där du känner dig trygg och kan leverera... Eller inte. Och det är, jag tror att man ska se... För det kände jag, om man jämför med Block 1. Block 1 första gången och Block 1 andra gången. Att Block 1 första gången det var det såhär...

Dic (33:54)
Mm.

Joel (34:16)
generellt sett, medan på andra gånger var det så här, okej jag vet hur det här... Då kunde jag skapa, eller känna en annan känsla av trygghet och kunde göra det bättre. Ibland den här gruppen med människor. Och det kan jag känna är samma sak på liksom mellan föreläsning workshop och analysprov på Block 2. Att det var en helt annan känsla av trygghet och lite... Ja men.

Liksom nya nya det bara och då gick det. Då var det också läsande. Det gick det ändå bättre, så jag tror att det här. Hur kan man? Hur kan man skapa trygghet eller fundera på sin egen känsla av trygghet när man ska göra de här gängarna som är lite jobbigt?

Det kan vi sedan öma om. Jag förlåt sen.

Dic (35:00)
Vi kan se.

Anna (35:00)
–Jag pratar till dig.

Dic (35:03)
Kanske också acceptera känslan av att vara otrygg, att liksom lära sig att det också är en känsla som dyker upp ibland och det är inte jätte farligt. Jag kommer ut liksom på andra sidan och livet går vidare.

Joel (35:24)
Jo, men det är väl det som gör en, att det är någonting man lär sig. Att i den här gruppen, då kan jag vara trygg. Det är inte så farligt.

Dic (35:28)
Mm.

Nej, men också att man på något vis accepterar för sig själv att jag kanske inte kan göra den här grejen utan att känna en viss spänning eller oro eller stress. Men att det inte heller är en farlig grej. Att acceptera i stället för att tro att man ska åka dit och inte känna någon stress.

Joel (35:42)
Mm.

Mm.

Nej.

Nej, nej, men nej, hundra procent. Och det är. Jag tänker vi pratade med i tidigare avsnitt här med Anders Ekstrand och hans. Det där är något som jag fick påminna mig själv om att du kan inte tänka dig bort. Du kan inte tänka dig bort från jobbiga känslor, utan då är det som du säger. Acceptera de jobbiga känslorna och fokusera på vad du ska göra. En handling istället. Du kan inte säga åt dig själv och tänka annorlunda, utan fokusera på det du ska göra.

Dic (36:19)
Nej.

Mm, exakt.

Ja.

Joel (36:30)
Ehm... Och det är... ..hjälpsamt. Men till exempel för mig med block 1, det hade jag sagt här tidigare, men det var att... Jag ställde mig alltid i... Min förändring som jag gjorde var att man ställde sig liksom i plogen och ska liksom höger vänster och skjuta iväg. Det primed ju mig till att bli jättestressad, så jag gjorde istället vad jag gjorde, men hur gör jag när jag friåker? Så jag bara stod med liksom skidorna tvärs över backen och...

Nu ska vi åka på väg som vanligt. Den lilla grejen gör också att sätta en annan.

Dic (37:03)
Mm.

Joel (37:09)
inramning på situationen. Jag kände ju nu på föreläsningen workshop eller på inte förläsningen på workshopen att det var så här. Om det kändes ganska lugnt kände med trygg och sedan kom det som ett slag i ansiktet och bara så här och sedan hjärnan bara lag. I form av planen i form av liksom allt man skulle få med. Då var det bara så här. Nu glömde jag det där. Nu glömde jag det där. Nu glömde jag. Nej, ni gjorde fel.

Dic (37:38)
Ja, då blir fokus på grejer man glömmer istället för den grej man håller på med just där och då.

Joel (37:46)
Lite så ja. Och så tänker man, nej nu blir det... Det blir liksom inget samband, det blir inget samband, det är inget, röda tråden försvinner och blir avklippt liksom redan. Efter första åket på något sätt. Och det är det... Det är svårt att...

När det kommer som en överraskning... Det är en värdefull lärdom så länge man gör något av det.

Dic (38:14)
Roligt är det där du sa med sättet att staka iväg på blocket. Hur man gör sådana här små detaljer. Det var ett tips jag fick när jag skulle upp på examen från en av de gamla skilöarna här. Försök att göra det så likt hemma som möjligt. Äter du husmansbröd med falukorv på morgon så se till att det finns där också. Det känns omordligt så mycket det går.

Joel (38:29)
Mm.

Mm.

Värkande.

Det var... Ja. Nej, det är spännande lärdomar att man ska göra. Göras hårda, eller inte hårda, det var... .. svåra saker. För att utvecklas. Det är väldigt lätt att inte göra alla de här grejerna också. Det finns ingenting i livet som hänger på det här i form av...

Dic (38:51)
Mm. Måste ha mer stål. Mm.

Hej.

Nej, det är ju ganska, vad ska man säga, styrt utifrån vad man tycker är roligt. Det vill man ju också att deltagarna ska förstå. Det som var roligt innan du åkte hit är precis, eller inte riktigt precis, men det finns kvar det.

Joel (39:15)
Mm.

Dic (39:31)
göra de saker du har gjort innan och utföra dem lika. Inget i det har ju förändrats, men däremot kan ju... Du har förändrats av den här upplevelsen. Och det är ju lite då hur man hanterar den grejen. Det känns ju som att du har kommit ut med livet i behåll och fortsatt motivation. Det är ju trevligt. Vi pratade ju ganska mycket där också. Under onsdagen.

Joel (39:44)
Mm.

Dic (40:00)
Det här är en torsdag morgon. Nu sitter vi här och pratar igen.

Joel (40:03)
Nej, jag... Ja?

Dic (40:06)
Det är ju så positivt.

Joel (40:08)
Verkligen. Livet går obehörligen framåt. Det är bara att hålla...

Dic (40:14)
Och det leder oundervikligen till döden också.

Anna (40:14)
sant.

Joel (40:18)
Ja, exakt. Det är därför man ska ta vara på det så länge vi har någonting. Men jag tänkte på... Det var ju 13 stycken som gick upp. Det var 6 stycken som blev godkända. Av de 6 stycken så var det 4 stycken som var uppe för minst andra gången. Och det var omprov på 4. Av de 6.

Anna (40:18)
Ja.

Dic (40:21)
Ja.

Mm?

Anna (40:44)
Mm.

Joel (40:46)
Så jag tänker till alla också, men det är svårt för alla. Nu talar jag till mig själv, men jag accepterar att det är svårt. Det är hela poängen. Det ska inte bli lättare. Man måste själv höja sig. Det tänker jag. Och sen får jag säga tack till er för stöd och insikter och lärdomar.

Anna (41:07)
Klokt.

Joel (41:16)
Sen tänker jag att vi ska avsluta här genom att fråga dig Dick om ditt bästa skidlärarminne. Ha det så.

Dic (41:27)
Oj, jag har ju så många skidlöra minnen men det är två elever som jag tänker ganska mycket på, två danska elever där jag verkligen känner att det har blivit någonting mer.

Jag träffade båda de här personerna första gången när de var mellan fem och tio år gamla. Och en av dem har jag åkt med nu i 26 år.

En har jobbat två högsäsonger här som skidlärare, spenderat några Säsonger i Kanada också, en liten kille från Köpenhamn som jag träffade när jag var fem år Och den andra har Följt med på ett friåkningsläger i Hemavan som heter Ryder Cow, det är också en tävling där uppe Som jag är med och arrangera sedan Ett gäng år tillbaka

Det känns som att de har blivit skidåkare på riktigt och att skidåkningen är en jättestor del av deras liv. Då känner jag att jag har lyckats förmedla lite av det som jag har känt i mitt liv. Det är lite vackert faktiskt.

Anna (42:55)
Det är en drömhistoria som när man började sin skidlärare karriär hörde talas om men som man inte förstod hur det skulle gå till för hur skulle om han var fem nu och 26 eller 26 nu och fem när han började då är du vårt skidlärare 20 år Det var ju så här det var ju så hissnande och långt

Dic (43:17)
Au.

Anna (43:23)
då för en själv som 19-åring som inte ens hade levt i 20 år. Så ja, fint att det lyfts långt.

Dic (43:28)
Nej.

Ja det är det verkligen. Det börjar faktiskt närma sig 30 år. Eller det är i alla fall 26-27 år någonting.

Anna (43:40)
Mm, kul.

Joel (43:43)
Heftigt.

Dic (43:44)
Och jag har inga planer på att göra något annat.

Anna (43:47)
Det känns bra, tycker jag. Tryggt.

Dic (43:49)
Det hinner bli lika många till hoppas jag.

Joel (43:53)
Fint, hörrni?

Dic (43:55)
Har ju en kompis i Italien som han är uppe. Det här är hans 50-50-säsong.

Joel (44:02)
Åh jäklar

Anna (44:03)
lite.

Dic (44:05)
Det är grymt.

Joel (44:05)
55-säsongen, Life Girls.

Dic (44:08)
Han börjar också som 19 år.

Joel (44:10)
Mm.

Anna (44:10)
Då så. Då vet jag vad jag siktar mot.

Dic (44:12)
Ja, ja man.

Joel (44:13)
Om du vill bli funn en någonstans, vad kan man hitta kontakt med dig, Dyck?

Dic (44:22)
Ja men jag finns ju på Orsa Grönklits skidskola men Ja vad skulle man säga annars. Jag tänker inte lägga ut mitt telefonnummer men genom genom Grönklits skidskola kan man absolut få tag i mig.

Anna (44:33)
Hehehe

Joel (44:34)
Nej.

Mm. Härligt. Tack så jättemycket för idag. Och sen så... Då får vi väl önska en glad påsk till alla våra kära lyssnare. Det här kommer komma ut nästa vecka. Det är skärtorsdag idag. Bra. Tack och hej!

Dic (44:44)
Tack väl, Hyuel.

Anna (44:44)
Tack själva.

Dic (44:51)
Det tycker jag.

Mm. Yes. Ja, ha det gott. Hej samma. Hej.

Anna (44:56)
Precis. Tack, bra jobbat. Hej då.

Skapare och gäster

Anna Norlin Berg
Värd
Anna Norlin Berg
Skidlärare med 30 års erfarenhet. Ordförande i Examensnämnden.
Joel Baudin
Värd
Joel Baudin
Skidlärare med entreprenörsanda som jobbar mot examen.
Reflektioner från Skidlärarexamens block 2 med Dic Matslofva
Sändning av