Skidlärarpodden

Joel Baudin (00:00)
Välkommen till Skydlara podden med Joel och Anna. Vi är här som vanligt och idag har vi även med oss två stycken gäster Ulf Olmats och Mattias Stö. Varmt välkommen till Skydlara podden. Tackar. Vi brukar börja med inkäckning eller hur. Vill du börja Joel eller. Jag checkar in med nyfikenhet kring det här ämnet för jag vet ingenting om vad vi ska prata om idag mer än.

vad jag hört om det. Men sedan har jag fått möjligheten att träffa båda herrarna som jag som gäster och de var väldigt trevliga intryck så det känns tryggt. Jag checkar in med känslan av att alltid när man pratar om ungdomar och framförallt ungdomar som väljer att gå på gymnasiet som då era gör då blir får man väldigt mycket framtid hopp och framtid tro att det finns en gymnasieskola som är mer anpassad till att.

till studiemotivationen var det var när jag gick exempelvis så ni fick en heta om framtids tro. Ni två. Sol i sinnet eller spas.

Jag får checka in med en stort mått av tacksamhet för att vi får vara här. Det är jätteroligt att få berätta lite grann om vad vi håller på med på dagarna. Ett mått av tacksamhet. Jag checkar in med. Nu vet jag lite vad vi ska säga. Jätteroligt. Så spännande. Spännande att få.

berätta om vad vi gör som Ulf pratar lite om och motivation att få ungdomar att söka till oss. Bra men ni är ju i grund och botten då skiljare eftersom ni jobbar på skiljare gymnasiet kan man tro. Men hur. Hur började det här. Jag antar att ni inte är födda lärare på skid lärare gymnasiet. Hur började resan mot.

Jag vill börja. Lång väg början någonstans ska man göra skidåkning. Kysslat med länge börjar någonstans med att jag försökte hänga på mina äldre kusiner. Om man är fem år yngre får man jobba en del. Det växte i alla fall ett skidintresse. Det har suttit i sedan dess sedan barnsken och lite alpin.

Som många så slutar man när man inte kommer in på något till bra som skidåkning fortsatt med och vidare. Jag har en fritidsföregående examen någonstans långt bak i bagagen och när det börjar bli dags för att göra vad vi kallar i dag APL eller praktik så valde jag att göra den i Sälefjällan. Det slutade med att då blev jag kvar skidlärare.

Jag kom tillbaka och började göra säsonger i Tandadalen av en kända. Sedan har det tickat på. Jag tog en liten paus och utbildade mig till Napprapat. Bara själv som Napprapat har gått bakom. Det gjorde jag hemma i moran. Det gjorde jag också timmar för en annan skidareutbildning. Det fanns lite småfusk.

skidåkning. Sedan har det varit en annons i Malmö 2010. Där man sagt att någon som vill ta över och ta över och skida. Så där börjar det. Först i december 2010. Där är jag kvar. Jag förlåt.

Jag skulle precis säga att sedan efter något år så blev det Mattias. Jag har en snygg övergång. Precis men innan. Nu ska vi se 2011 avslutar jag min sista säsong i Österrike. Jag börjar liksom lite mitt på. Jag gjorde säsong i Österrike tio säsonger så skiljade jag där. Hur hamnade det där från början. Du är ju helt klart från Dalarna. Ja det är jag.

Men jag hade en god vän när jag gick på riksidrottssiminasen på Alpina i Malung. Då hade jag en god vän som gick på snobbogymnasiet som hette Björn Hartveger och hans föräldrar drev en skidskola nere i Österrike. Så efter jag var klar med gymnasiet hade han fortfarande ett år kvar men då flyttade jag upp till Åre och gick skidlära linjen och när jag var klar med det kände jag att nu testa jag åker till Österrike och se hur det funkar.

Det funkar väldigt bra så jag var ju kvar. Jag gjorde tio säsonger som skidlärare och gjorde även alla stegen i Österrike också. Jag gick ett steg ett två tre fyra på skidlära linjen i året men sedan fick jag göra om allting när jag kom till Österrike vilket efterhand var tungt om och vilket efter det var väldigt roligt så jag tog min insida statiskt. En utmaning.

både skidmässigt och språkmässigt men otroligt roligt. Och som jag sa innan dess då åkte jag alpin så jag blev uppväxt med alpinskid åkningen i grund och botten med många bra tränare och ledare som tror inspirerar mig att bli skidlärare också i grund och botten att jag fastnar för det här. Och någon gång när 2011 då ringde min chef.

som är på skolan nu. Per Edvald ringde och sa att nu ska du söka en tjänst på skidlade gymnasiet där vi har startat upp ett skidlade gymnasium. Vad finns det i Malmö. Men nu ska du köka en tjänst för nu har vi en flera års kurser som nu behöver Ulf Olmats lite hjälp. Han kan inte ha alla eleverna själv så då sökte jag också fick jag det jobbet sedan 2001. Hemma på hemmaplan hemma i Malmö. Jätteroligt och undervisar på den skolan jag själv var elev.

Kul. Många av mina gamla lärare är mina kollegor. Jätteskoj. Väldigt speciellt. Men skiljare i gymnasiet. Vilka söker dit. De vi söker är ju de som är genuint skidåkningsintresserade. En del har en alpin bakgrund där man har tävlat i klubb. Många har också en skidåkare bakgrund där man.

har spenderat väldigt många lov på skidor jula sport och påsklåd och så vidare. Jag upplever många gånger att vi har vält det är ett elever som kommer in. Man var på många ställen och skidor men det som är gemensamt är ju ett genuint skid och har intresse för en familj som brukar generera elever för oss. Vi har väl en liten slogan alltså via.

Man ska älska skidåkning om man vill utveckla sitt ledarskap. Det låter rimligt tänka. Det är alltså ju geografiska läget. Om man tittar på elever så är det ju hela Sverige. Alltså en årskurs. Nu ska vi se en årskurs trea för några år sedan. Då hade vi en tjej hon var från Lund och den andra var från Kiruna. Perfekt. Men hur ser en skoldal eller en skolbygge ut?

Men om vi tar vårt termin då vi är nere på skolan då har de yrkesämnen alltså karaktärsämnen som är kopplade mot skidåkning. Klassiska och sedan går de hotell och turism och då är det vissa karaktärsämnen också. Res mål och res vägar hållbart turism naturguidning som vi kopplar mycket mot skidåkning kan man säga.

Så de har vanliga sådana lektioner med våra med lärare på skolan och de har även träning med oss. Vi brukar få till ett gym pass i veckan. Vi får till en halvtid som vi säger det kan alltifrån spela basketboll eller badminton. Vi har lite elevledda lektioner där eleverna själva planerar genomför utvärderar lektionen.

Arid rota hälsa kan man säga. Då har ingen annan ljum. Lärare är ner. Nej, de har oss. Och sedan när det blir vinter. Då har de och dagar två dagar i veckan, alltså från vecka 48 till vecka sjutton så uppe två dagar i veckan. Men om det är så för vår del blir att vi är uppe nästan fyra dagar i veckan alltså.

Mondag, tisdag, torsdag, fredag. Beroende på vilken årskuld är de överlappar lite och de har en APL, en arbetsplats förlagt lärande från går ett yrkesprogram. Hotell och turism och då ska man ha APL och i ettan har man en vecka i tvåan är det två veckor och i trean är det en sju veckors period som de kör. Så de är ute i skidskolorna.

Men även testa på lite inom hotell och turism. Jag visste att man var kanske i skidhyran och testa på eller stått i receptionen och så vidare och så vidare. Det är en ganska bred utbildning på det sättet. Det behöver inte bara bli skidlärare utan att testa hela branschen. Skidlärare utbildningen har ju fyra steg. Hur långt kommer de här. Vi vill att de är ett steg per år så de kommer till steg.

tre på våran utbildning. Det passar ganska bra som eleverna är plock 15 16 år när de kommer in och då tar det lite längre tid att mogna. Då går de ut med steg tre och är 18 19 år vilket man behöver vara 18 år fram. Alla andra organisationer för att få börja.

Men ni sitter ju i en värmestuga nu. Så jag antar att ni har en sån skiddag. Ja, det ska man. Får de liksom öppna ner bildörren och hoppa ut? Vi ses när bilen går hem. Eller har ni så här...

Har ni någon plan. Vi har en plan i en fas där vi har med oss elever och vi kör privat lektioner med en elev i taget en timme. Jag är privat. Jag att de är det liksom hjälpte er. Det kan vara en annan planering en annan dag när man har liknande elever.

I dag har vi gjort det upplägget. Det antar jag att det lite olika för olika årskurser. Ja precis. Det vi gör på åktagarna som vi kallar det. Det går direkt emot vad man skulle göra på utbildningsdeg 1 i en eller annan organisation. Skillnaden är att vi har lite mer tid på oss. Precis.

Vår terminen ser ut så att vi kanske jobbar mer teoretiskt i klassrummet och allt från skidteknik mekanik och pedagogik och sen tar vi med det så att de får testa på det rent praktiskt på åkdagarna så det kan vara tema med ettan har vi kört mycket inför APL som de hade barn pedagogik eller undervisning och metoder och jobba med ledarskapet och så vidare. Det är det som är det fina. Vi har möjlighet att jobba teoretiskt och sedan praktiskt i backen för att verkligen

få in den här kunskapen mot att de får testa på båda sakerna och sedan ett yrkesprogram. De är praktiker. Vi vill göra det praktiskt. Det är så de lär sig mest. Det vi märker också. Vad är elevernas favorit ämne eller vad är när när märker ni att motivationen är som högst.

När ni har sina åkdagar är det när det handlar om barn eller park eller bana eller. Ja det är värdeberoende. Bra värde bra humor men också mycket snö bra. Det är något som vi är sällsynt såklart men det är också det som. De flesta elever uppskattar alla alla med. Det brukar vara.

Skönt att det är fler solskälsklockare. Men var är ni nu. Ni är i. Lånade ett bord på ett bageri. Det finns andra bagerier. Som skiljare i Lindvallen så har jag avnjutit.

100 -tals -fikor efter jobbet på just fjällbagan.

Det var länge sedan. Jag antar att det är lika bra. Fika fortfarande. Men vad händer? Den har funnits i tio år. Utbildningen. Ja typ. Ni jobbar ju också på examen. Hur känns det när ni får stå där och dela ut examen till någon från skiller i gymnasiet?

Otroligt stolt berättar otroligt stolt när man är skärpt och så är ju eleverna eller de deltagarna som går upp i examen är de som gör hans jobb. Men det är stolt över att få förmånena att få se dem utvecklas ännu mera efter att de har gått vidare från vår skola. Vi är väldigt väldigt glada och stolt att se dem lycka.

Men det är det som är fördelen med det här jobbet att vi har lyxen att få följa deras utveckling i tre år. Inte en vecka på ett steg 1 utan det är verkligen tre år då vi är tränare men också mentorer alltså att få följa den utvecklingen och hitta gemensamma nämnaren som är så roligt som egentligen skidåkning. Det är en djupare liksom.

Och sedan relation mellan om man tar nu så här elev lärare att man möts på samma ställe och det är jätteroligt att få följa dem och jätteskoj. Efter de har tagit studenten att de fortfarande hör av sig eller kommer förbi nästa vecka när ska vi åka till Trysel en dag. Då är det en gammal elev som jobbar. Han var. Ni måste höra av när vi kommer. Jag vill åka skidor med er och det är inte en fina jobb att man får så otroligt fina relationer och den relationen leder till att det är lätt.

att liksom hitta rätt undervisning sätt hur den här personen tar till sig information eller hur den lär sig. Det är väldigt unikt och det är väldigt roligt. De är ju också i gymnasie åldern. De börjar alltså när de inte är vuxna och så går de därifrån och liksom är unga vuxna. Så det är en ganska häftig ålder.

att få vara med. Det tänker jag.

Det är helt ärligt när jag började på skolan. Jag var rädd men jag hade mina dubbel hur ska det här gå. Men det är väldigt givande och det är väldigt direkt. Det blir lite lättare om man skapar bra relationer.

Så är det ju alla yrken och allt lärande. Men jag skulle nog uppleva att vi har det. Vi har mycket tid på oss att göra det och det får vi väldigt bra betalt för de här relationer. Men det var ju en stor omställning för mig liksom som egentligen jobbade tio år i Österrike som skiljare där man är liksom där en gäst betalar för att man ska leverera. Det var en stor omställning för mig att komma till skolan. Jag har ingen som.

betala för att jag ska lära dem här, utan det måste jag skapa intresset och liksom motivera dem. Det är en del av liksom undervisningen och det var en stor. Det var en stor utmaning för mig måste jag säga, liksom att den den skillnaden där liksom, men de är helt olika. Alltså årskurs ett årskurs två årskurs tre. Det helt tre olika grupper och man måste använda olika typer av.

pedagogik och metodik för att jobba får det här liksom intresset att de själva blir intresserade och medvetna tycker det är roligt. Det är jätte utmaning för en annan men det är någonting som beställer krav på en som lärare och som man utvecklas mycket och de utmanar den och vilket är jätteskoj tycker jag. De säljer de köper inte allting med hull och hål som man säger heller utan det går inte när man har en så lång.

Spannad när man har dem så länge liksom det ser de igenom. De säger igenom skitsnackat så att säga. Det är roligt och alla är olika som sagt man måste anpassa sig efter det. Jag tänker det är ju som ni säger det är en stor utveckling hos de här men det är också väldigt många människor som har barn i den här åldern eller jobbar med ungdomar i den här åldern. Vad är er bästa tips för att.

att bygga relationer att få den här åldersgruppens förtroende.

Det går att säga så tror jag. Det personer och individer inte av ungdomar. Det kan jag tycka som ett litet. En liten grov på kliva i om man börjar betrakta dem. Det är fortfarande individer. Det unga individer om man nu ska. Respekterar du dem så respekterar de dig. Exakt.

Ja, var ärlig liksom och vågar själv säga om man gör fel eller om man gör rätt och så vidare och vågar säga till dem det här behöver. Det här är inte rätt. Ni måste liksom. Ni måste ni själv tänka och fundera över liksom just är ärligheten och vara där liksom också. Det blir ju för vår del är det ju inte bara liksom träna delen och stå som skidlärare, utan det är ju mentorskapet. Jag tycker jag man skapar en stor relation där man blir den här.

extra pappan på plats när de kommer bortifrån och en trygghet för föräldrarna också att man att man har tiden att sitta ner och lyssna många gånger tycker jag och inte bara gör så här gör så här utan tar sig tiden och lyssnar på vad de hör och säger. De är unga vuxna liksom och de håller på en ålder då det händer mycket. Absolut respektera det. Men vad ser ni nu. Förlåt mig Joel nu bara nöt Malja på här men jag har så mycket funderingar.

Vad ser ni att gå skiljärargymnasiet kontra att gå en vanlig hotell, restaurang eller annan utbildning? Ser ni att få lägga tid på skidåkningen? Vad gör det för skillnad för studiemotivationen exempelvis?

I det här fallet och de här eleverna som så tydligt tycker om att åka skidor så är det ju natt och dag. Så att det är svårt att jämföra och sätta bort skidor från det här. Då tror jag vi tar bort alla elever också. Men jag kan inte riktigt svara på hur den var. Det är så här vanlig hotellavturistutbildning och det fungerar. Och vad skillnaden blir så. Skillnaden blir naturligtvis så att våra karaktärsämnen.

är missade mot fjällning och skidåkning. Ja men möjligheten att få se dem praktiskt att se hur de fungerar i praktiskt kontra teoretiskt alltså kunna. Det är en jätteskillnad många gånger på vissa elever där man ser att de presterar otroligt högt på APL.

Alla de här sakerna alltså skriver de har jättebra tankar och reflektioner men sånt här kommer inte fram kanske de teoretiska ämnena de har kanske svårigheter helt enkelt. När man kan föra ihop de här att kunna nytta sina praktiska egenskaper till de teoretiska och se utveckling vad som händer nu. Det kanske är jättemycket att kunna ha den här diskussionen med de ämneslärarna kring den här personen. Det är jätteroligt. Det är coolt.

Vad efter man har gått igenom den här. Det går inte att generalisera de individer men vad är det ni ofta ser. Vad händer med eleverna efteråt. Är det många som blir kvar i branschen eller. Har blivit kvar i branschen såklart och gör säsonger på olika ställen. Det är också så naturligt att en del under utbildningen tycker att jag vill lära mig mer om det här och gå vidare.

Jag har ingen procent siffra på hur många som går vidare och så vidare men jag tror att det kanske speglar ganska väl skidåkning och skidläderi hur många säsonger man gör och sådana saker också. Jag tycker väl att de som kommer ifrån en skidlärare utbildning i liten våran eller kanske skidlärare linjer i år också.

Har jobbat lite längre med sin skillnägd och benägen att stanna lite längre än om man gör korta kurser. Det min högst personliga reflektion utan vetenskap. Men jag får jag flika in i åldrarna. Det måste jag säga att 90 procent av alla de som har gått hos oss åker fortfarande skidor eller beräda.

Alltså de verkar ju i branschen och åker fortfarande skidor privat eller uppe med föräldrarna eller om de drar iväg med ett kompis gäng då är det kompisarna från gymnasiet. Det är sådana som gått ut kanske tio år sedan. De hänger fortfarande för skidåkningen är gemensamma. De är i branschen och det tycker jag är jätteroligt och det tror jag också gör att deras barn och barnbarn kommer också göra det. Alltså just där glädjen för skidåkningen finns kvar eller snobbor åkningen.

Om de kanske inte är aktiva som skidlärare är det en annan sak men de är fortfarande ute och skidor. Det är roligt att se och det är väldigt många av dem faktiskt. Man blir skidlärare. Man blir inte snobolärare. Man blir det. Det en yrkesutgång skidlärare. Våra elever och studenter i juni skidlärare på deras sjö. En yrkesutgång.

Vi har haft några som har gått cross over också haft tid att hitta tiden och gått en cross over sedan också. Det är någon varje år som är intresserad av det och många som kanske åker breda på fritiden och det är super roligt och det trycker på men gör det ta chansen liksom gör en cross over.

Varför ska man söka till er då?

För att man tycker om åka skidor för att man vill utveckla sin skidåkning för man tycker om att träffa människor, undervisa, instruera. Man vill skapa ett stort kontaktnät i den här branschen. Det tycker jag är de största andelen. Sedan har vi roligt också. Man får en bra utbildning också på gymnasieskolan. Vi har många bra, hettiga kollegor som gör ett jättebra jobb.

Men jag tänker också säga att det är ett nationellt upptag eller hur man kan söka. Vad betyder det. Men det är en särskild variabelt med ett med ett riksintag så det är samma sak de som sökte oss kommun. Det är ju lyxet och vi tar in tio stycken per årskull och vad mer. Varför ska man då söka.

Jo, men det var vi också inne på lite innan jag tänkte. Där vill jag lägga till kanske lite också just varför man ska söka det. Jag trycker mycket på det här. Vänner för livet är jättemånga klasser som fortfarande har superbra kontakt, fast mycket för tio år sedan, liksom hela det kontaktnätet som Ulf var inne på också. Men just att man bor ihop och man åker skidor ihop och har det och tror att roligt. Alltså det är ett våras studenter nu. De har ju.

Panik för att de ska sluta. De vill ju inte sluta skolan och träffar sådana som har gått ut för två år sedan. De är så här och jag önskar att jag kunde gå i skolan. Skidågnen men om du är från Karlstad Ystad vad som helst och så söker du skilargymnasiet och ni håller till i Malung. Vart. Vart bor de här gymnasieeleverna liksom får de köpa en egen lägenhet eller finns det elevboende och hur funkar det. Vi har.

som vi kallar campus och där får alla första års elever garanterat plats. Det gäller vad alla våra idrottsprogram. Där räknas vi in och skillar. Man får bo i 2 -2. Det gäller man på en lägenhet om man bara har sitt rum och som vattnet är ett väntrum. Där finns också möjlighet att ett sällskapsrum kan man kalla där man kan äta middag, frukost och middag. Det finns då personal som bemannar det här.

campuset nästan. Så man får en mjuk start i eget boende. Vad händer år 2 och 3? Boendemässigt så brukar man ställa sig i kö så fort man kommer in till våra lokala hyresvärd och får en möjlighet att få en egen lägenhet till år 2 och 3. Och då.

Då brukar de flesta elever vara nöjda med att bo två och två. De vill gärna bo själva. Klarstå på egna ben. Då får man ofta tag i en lägenhet. Malung är inte jättestort så det blir centralt hur man använder och rider på. Det är aldrig någon som inte har fått lägenhet årskurs 2 och 3 utan alla har fått en lägenhet. Det är det fina. Men om man nu blir sugen på det här man vill.

För det är väl snart gymnasiet. Sökare i gymnasieskola. Vissa regioner har redan öppnat sina ansökan och det är ett helt vanligt gymnasieval. Ingen special utan det. Man får kolla lite hur det ser ut inom sin region när valperioden är öppen. Det har varit en här nu i januari till februari och sedan öppnade upp. Nu ska vi se vad de kallar efter. Alltså om man kan söka igen här i.

Jag kan inte de där riktigt i huvudet. Man hör av sig till Malungs gymnasieskola och frågar hur man försöker göra.

Hur många söker. Det är svårt att svara på om jag ska säga kanske. Fyrtiofemtiotal skulle jag gissa på. Hur många platser har ni åtta. Kan sträcka till tio.

Men hur väljer ni det? Det är som det ser ut just nu så väljer på på betyg. Rent praktiskt så brukar vi försöka att alla elever som intresserade kommer och besöker oss på något sätt. Gärna gärna i backen får både vi och dem en uppfattning om man ligger i skidåkningsmässigt. Man har hur mycket man behöver jobba om man kommer in för att kunna ta till sig undervisningen.

Men men rent formellt så är det bara på butik. Hur många besök får ni per år. Det var också väldigt mycket mest fem stycken kanske. Jag tror vi har nu slut på säsongen är fem stycken spridda skurar från hela landet. Kul. Super roligt. Det gäller att bita upp lite i nian som man har en chans att komma in.

Och varmåten. Verkligen.

Vad vill ni skicka med framtidens elever? De börjar med att de får komma till oss och så kommer vi gemensamt fram till något bra mål att jobba mot under våra tre år. Och så kan vi nästan garantera att vi kommer ha förbannad kul på vägen.

Men precis ta steget våga flytta hemifrån och skida på skoltid och utvecklas som ledare. Alltså det är ju ett du kan få en bättre utbildning än det jag vet. Vi har så många föräldrar som säger det och önskar det här fanns när jag var yngre. Det är verkligen unikt och det är någonting som är roligt roligt. Nu säger jag det här för att jag jobbar här. Men.

Det märks och det syns på eleverna hur roligt de har det och det kan vara ett stort steg och flytta hemifrån. Men just med den kompetensen vi är vana att jobba. Vi har jobbat så länge med elever bortifrån och ungdomar bortifrån och föräldrar alltifrån våra elevhälsotid på skolan till campus till alla lärare som är vana att jobba med det här. Ta chansen kör sök välkomna.

Vad jag tänker att vi är nissan mål. Vad har ni för mål med era bidrag just nu och den här säsongen över dag. Vi börjar med dig. Har du någons sätt. Ja, målet är ju slut i slutet av säsongen och ge eleverna som ska ta sig tre så bra för att sätta som möjligt. Det är målet som jag har.

i arbetet. Annars har jag alltid för varje år också när jag jobbar examen och kunna få förmånen att vara med där och göra ett så bra jobb som det är lite olika. Men just nu har jag fokus på ledarna och tar dem hela vägen in till slutet av säsongen och känna sig nöjda med säsongen och få ett fint resultat med sig. Mattias har det något att hinna med åka så mycket skidor som möjligt med min son Harry som är fem år.

Men det blir mycket det är roligt att säga att det är lyxigt att säga att jag med jobbet åker fyra dagar i veckan men jag har fortfarande glödan och tycker att det är så roligt att åka skidor att man åker på helgerna också med sin son liksom att han tycker det är roligt. Det är väl ett stort mål och rent personligt önskar jag kunde få åka lite mer och pist i år men jag tittar ut. Det kanske inte riktigt är.

Nej, men alltså åka skidor och har har roligt med skidor och fortsätta sprida den här glädjen med skidåkning till mina elever och ge våra årskurs trea riktigt bra sista resa på de sista åkdagen de har efter tre år. Det är det jag ser fram emot och skapa en motivation hos våra ett eller som att det här är roligast som finns, liksom att de känner att de kan hitta sina mål med sin skidåkning. Det är en motivation också.

Innan ni får berätta om era favorite moments på er yrkesliv, så ska jag ha en fråga. Hur pratar ni om skidlärareexamen med era elever?

Vi presenterar den som ett delmål att sikta mot. Eftersom vi slutar på steg tre så är vi noga med att förklara hur man förbereder sig vidare. Steg fyra och att en förbereder sig likadant och efter steg fyra. Jag har ju förmånen också att ha koll på vad kunskapskraven för examen så kan vi också.

Sätta in den kunskapen och det vi jobbar med för tillfället i ett sammanhang för eleverna. Jag försöker prata om examen som någonting man självklart är på väg mot. Det är en lång väg dit men det ska i så fall vara tiden och vad som händer under tiden som kanske gör att man tar en annan väg än att man tycker att det var jättesvårt.

Det ska vara naturligt att gå emot examen. Det kräver olika insatser och olika övningar för att komma dit och lyckas. Men det är fullt naturligt. Jag tror också att ta examen, det är först efter examen, kunskapen landar. Man blir säker själv som person, som skidåkare och som ledare.

Lite som Ulf säger att examen är delmål efter examen det blir riktigt intressant att vara skidåkare och skidlärare tycker jag. Det är en viktig aspekt liksom.

Tack! Det känns ändå så här som att vi kanske får några frikvän. Vi märker att det kommer folk från er som har gått och ser fram emot ännu fler i framtiden. Vi också. Absolut. Om vi ska börja landa planet då har vi våran vanliga avslutningsfråga om ens favorit skidlärare minne.

Mattias vill du börja och dela med dig om du har någonting som ligger extra vant som gästat? Oj!

Men väl väldigt speciellt. Det är det som dyker upp mest som var ganska unikt och det var under min tid i österrike för det första. Hela grejen om att jobba i österrike är otroligt härligt att ta examen där nere och klara examen där nere var något jag är väldigt stolt över liksom som som svensk då vi var liksom om du startar med hundratrettio.

deltagare som ska upp till examen och det slutar med att det är 26 stycken efter hela säsongen som klarar alla moment liksom det är väl en sak som jag är väldigt stolt över rent privat och göra det. Men sedan tror jag också. När jag jobbade lite extra som examinator också jobbade som utbildning på utbildning på deras lokala på Viner kilar förband och då fick jag faktiskt hålla en steg ett i Holland.

i en inomhus hall sota med snor och det var väldigt speciellt och det har satt sig i. Jag kommer ihåg man kunde göra 35 kort svängar i det kylskåpet så att säga och de var väldigt korta de kortsvängarna. Men det var en utmaning för en veckas utbildning där och så gick man upp i konferenslokalen så hade man liksom teori och sen gick man ner i kylskåpet som jag kallar det.

Och så körde man och sedan på kvällen kunde man gå ut och bada liksom. Denna satsar lite mer åt mig. Det förstår man ju. Det är väldigt speciellt. Man måste ha väldigt uppfinningsrik. Ja, jag har det någonting som fastnar. Det är svårt att välja och plocka en enda sak.

Vilka fördelar att lyssna lite grann på Mattias. Jag tror att det kokar ner till att när man någonstans får vara med i det där lilla ögonblicket där det händer att det är kopplade för just den här individen. Där tog individen, eleven deltagaren steget. Det är liksom den berömda 25 -öringen. Just det lilla ögonblicket. För mig är det stort. Jag tycker det är kul.

När man de två gånger man lyckas få vara med. Jag trodde du skulle ta det. Tadde dalen som hamnade uppe på motorhuvudet.

Men Anna jag inser att vi ställer den här frågan varenda gång. Varför ställer vi frågan och delar med oss av våra minnen. Jag tänker att det är väldigt mycket i framåt syftande hela tiden att man ska utvecklas och sådär. Det blir ingen utveckling om vi inte reflekterar bakåt och det som.

En gemensam faktor hos väldigt många är att det handlar om någon annans utveckling, sin egen utveckling, gemensam utveckling och skidåkning i stort som någonting vi gör tillsammans i grupp och hur det utvecklar oss både rörelsemotoriskt och som ledare och medmänniskor. Det är väl lite därför vi ställer den frågan.

att tänka tillbaka så kan vi utvecklas framåt. Vad tänker du?

Jag håller med om det. Men sen så inser jag att man blir glad varenda gång man får höra de här svaren. Nu har vi suttit i många av de här samtalen och så är det sådana passionerade människor som brinner för det här och det tycker jag är fint att belysa. Att det är någon som tar upp en gäst på en fjälltopp och en annan som liksom hjälper någon att ta sig vidare i sin utveckling. Alla har sin ingång till det hela men det handlar om att man tycker det är kul det man jobbar med. Precis. Och det är.

Det är fint för det är om man om man sätter i kontrast mot andra yrken så kanske man inte reflektera om det på det sättet. Det tycker jag är bra. Ja precis. Och sen så är det så kul för vi får ju höra så många olika sätt att jobba med skidåkning. Det är allt från gymnasielärare till landslagstränare och allt där mitt emellan. Så det är en variation.

Tack så jättemycket för att ni har varit med. Tack ska ni ha. Var kan man hitta mer om er om man vill ta kontakt med er? På skidlärarumnaset .se är vår webbsida. På Facebook och

Vi har våran skola som är på våra sida MSG .se. MSG skola .se. Där är hela skolans sida. Då perfekt. Då ska vi se till att länka till allt det där i avsnittsbeskrivningen. Om man är förälder med gymnasie, barn med gymnasieålder. Tänk om vi ska vara så unga lyssnare så att det faktiskt någon som ska börja välja gymnasiet. Det gör det chock.

Tack till er och tack till dig Anna. Tack till alla er som lyssnade och så hörs vi nästa gång. Det gör vi. Hej då.