Uppdateringar av Medveten Skidteknik med Claes Gyllenkrok
Så där, varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Skidlärarpodden tillsammans med mig och Anna. Och idag har vi ju utöver våra vänner på röstsignal också förmånen att välkomna tillbaka Claes Gyllenkrok till podden. Tack. Hans välkommen. Tack så mycket.
Speaker 2:Hur är läget?
Speaker 1:Hur, ja.
Speaker 3:Det är bra. Det är fredag när vi spelar in
Speaker 2:det här.
Speaker 3:Lite trött.
Speaker 2:Inte vilken fredag som helst.
Speaker 3:Nej, den trettonde dessutom. Nej, men det är bra. Det har varit en det har varit en bra vecka med faktiskt mycket skidåkning. Så att det har
Speaker 1:varit...
Speaker 3:Och rolig skidåkning så att det
Speaker 2:är rätt
Speaker 1:och bra.
Speaker 2:Vad vad gör skidåkning rolig och bra?
Speaker 3:Just nu är det åka park som är... Det har varit på tapeten de senaste, vad ska man säga, åren, utveckla parken.
Speaker 2:Du och barnen eller?
Speaker 3:Ja, och även jag och andra skidkollega men nu har det varit jag och barnen som har åkt. Både I hemmabacken och uppe en sväng under sportlovet I år förra
Speaker 2:veckan.
Speaker 1:Vad har du jobbat med I år då I parken?
Speaker 3:Mål målet har ju varit att hoppa röda linjen I Bräcke. Och sen hände det ju lite saker sådär med en med en kollega till oss som skadade sig. Så att jag var lite tveksam faktiskt till om jag skulle göra det. Men sen I söndag så var det så fina förhållanden så då då tänkte jag, nej men jag kör nu. Efter ett ett antal uppvärmningsåker I den blå linjen så så passade jag på att unna mig, som jag brukar säga, ett flygture, eller ett par flygture, röda linan.
Speaker 3:Det var kul.
Speaker 1:Hjuvarligt. Det är ju nånting speciellt att ge sig ut för en... Alltså den där känslan av att ge sig ut för ett riktigt stort hopp
Speaker 3:Ja. Är väl
Speaker 1:ju speciellt.
Speaker 3:Jag brukar beskriva just de här, jag brukar beskriva det som att åka in I en mur, liksom en vägg. Men... Och så är man lite... Eller jag lite så här känner att, hur kommer det här gå? Har jag för mycket eller för lite fart och sen kommer luftfärden och det är då man inser så här, det kommer gå bra eller, nej det kommer göra ont
Speaker 1:nu. Nej precis, desto fler gånger man kraschar desto bättre blir man på kraschar. Så länge så länge det inte går riktigt illa. Ja. Ja men vad kul.
Speaker 1:Vi vi pratade ju här för inte alltför länge sedan. Där du, där vi vände, vad ska man säga?
Speaker 2:På stekens.
Speaker 1:Ja, vände på steken. Jag skulle säga turn the table, men det var nånting annat. Och du intervjuade oss. Då lämnade vi lite av en cliffhanger, att vi vill ju såklart veta mer om Claes Gyllenkrok, personen och skidläraren. Så kan inte du ta oss tillbaka till början?
Speaker 1:Hur liksom... Hur började du åka skidor och hur kom skidledaren in I livet?
Speaker 3:Oj, stor fråga. Jag börjar väl åka kanske när jag var 3 år gammal med mor och far och syster. Så stort skidres I familjen. Och det på sportlov upp till Sälen och ramenberget väldigt mycket. Jul och jul och nyår också.
Speaker 3:Och sen I vibriel så så var det åkte vi mycket till Alperna med mamma och pappa. Så att det är väl där skidreintresset började. Gick I lite skidskola, har aldrig tävlat någonsin. Det har varit liksom genom familj och vänner som som jag har lärt mig att åka skidor. Växte upp, bodde I Stockholm då, är född och uppvuxen I Stockholm så så man fick ju ta den snön som fanns där på den tiden.
Speaker 3:Det var ju mer då än vad det är nu I alla fall. Och utbildade mig till systemutvecklare och pluggade och åkte inte mycket skidor, åkte en... En... Soppa och bytte över till till att åka Bräda många många år. För det var hett och inne så jag körde mycket Bräda.
Speaker 3:Och sen då efter högskolestudier så så så hoppade jag på att börja åka skidor igen. Och det var genom en kollega som jag jobbade med I Stockholm som tipsade om främjandet och sa att, ja men ska du inte följa med och hålla lite skidsskola. Och så berättade de om alla utbildning och allt det.
Speaker 2:Går lägger han på fortfarande?
Speaker 3:Nej, det gör han inte. Han gick över nog till nån maria... Eller så här ultramarat om eller nånting. Så att han är inte aktiv längre. Han var ju...
Speaker 3:Det var ju Hudinige, lokalavdelning där. Så han är inte kvar.
Speaker 1:När är vi nu då?
Speaker 3:Ja, när är vi nu 2006 kanske. Nånting sånt. Och så ja, beskrev han liksom allting med utbildning. Och han skulle då gå upp på examen när jag skulle hoppa på det och berätta dem, han berättade om hans erfarenhet när han kom hem från Klövsjö som då examen var I det året. Och det tyckte jag, ja men det där lät ju jättehäftigt.
Speaker 3:Det där ska jag också göra. Det jag ska också ta examen och jag kan ju åka skidor så det tar väl... Jag blåser av de här 3 utbildningarna på en sekund, sen är jag fullfjädrad. Och det gick ju inte riktigt så enkelt såklart som som vi alla vet. Det tar ju länge
Speaker 2:Var det som kom emellan då?
Speaker 3:Nej, att att träning behöver vi göra och liksom så här. Men då hoppade jag på I alla fall att börja jobba I Huddinge, lokalavdelning. Och arbetade där och gick utbildningarna, gick utbildning ett och 2 uppe I norr. För det fanns ingen att gå I Stockholm just som passade mig så att jag åkte upp till Ternaby och gick där med Region Norr och lärde känna alla de, instruktören där uppe.
Speaker 1:Vilket år gick du då?
Speaker 3:Bakga gått? 2009 kanske jag gick utbildning ett. Kan det stämma? Ja, nåt sånt 28, 29. Gick igenom de utbildningarna, så här med facit I hand så gick de väl lite lite fort.
Speaker 3:Jag hade nog behövt liksom få landa lite mellan dem, men stressad som jag var och kanske fortfarande är och till viss del så så tänkte... Var ju målet utstakat mot examen I alla fall. Så det var... Ja.
Speaker 1:Vad var det med examen som på nåt sätt fångade fångade din blick?
Speaker 3:Nej, det primära och det ska jag inte sticka under stolen med, det kommer jag ihåg. När jag gick intro då för precis innan steg ett, då vet jag att vi stod keramisk för där gick intron. Så du vet att Anders Nilsson pratade väldigt väldigt gott om examen och så var det nån mer som då började berätta då det här med det magiska kortet som som man får när man har examen. Så det var ju liksom orsaken, jag... Det där kortet ska jag plocka liksom.
Speaker 3:Sen ju längre tiden gick desto mer liksom sekundärt blev det, för jag insåg att det var det roliga var att få få åka mycket skidor och och framför allt få lära andra människor åka skidor och hela gemenskapen. Så att det var väl det som som gjorde att jag att jag drevs mot det från en början. Och sen insåg jag också att, men herregud, jag blir ju bättre på att åka skidor också och jag blir bättre på att undervisa. Så det var en en rolig utveckling på det sättet. Ja, så där gick de utbildningarna och sen 13 gick jag upp första försöket på examen som jag missade.
Speaker 3:Klar... Block ettor jag missade. Klarade svängarna med en bom mådde banan. Hade inte tränat till lika mycket bana. Och alla sa att det där är inga problem.
Speaker 3:Alla klarar banan. Men så var det inte. Så det var en ganska hård smäll där och då på plats kommer jag att bli väldigt ledsen. Men med facit I hand helt korrekt bedömning. Jag hade väl en del stolpe in på vissa utav testmomenten.
Speaker 2:Och jäklar vad du åker banan nu för din?
Speaker 3:Ja, och det blev ju det blev ju liksom min drivkraft att att okej, om jag bomar banan då ska jag träna nu och jag kommer träna som en gång. På samma sätt som när jag gick faktiskt steg tre-utbildningen med... För Johnny Pettersson som höll utbildningen då, så kommer jag ihåg det var Iramis och åkte. Och så, det här var måste vara 12, I och att jag var uppe 13, så är man måste vara 12. Nästan säker på det.
Speaker 3:Och då skulle vi träna utjämning I terrängvågor. Så vi låg uppe vid parken och tränade det och så kom jag ner och så så skrattade han lite. Jag känner ju Jonny bra så att han han kan ju kommunicera mig på ett på ett på ett bra sätt men kanske för andra lite... Kan tolkas lite elakt just I det han sa då men han skrattade lite åt mig och så sa så här, Claes, du kan inte utgömma. Du du är helt fel I din timing.
Speaker 3:Och då blev jag så irriterad på mig själv så jag knatade upp och upp och ner, upp och ner, upp Men sen insåg jag såhär, men det här går inte för att jag behöver träna mer på det. Och då tränar jag jättemycket, utjämning, stökig terräng och sådär. På samma sätt som man gjorde med banan då efter 2013, att då har vi åkt mycket bana sen... Eller jag har åkt mycket bana sen dess. Så 13 var det bom, 14 tränade jag hela året och 15 så gick jag upp igen och klarade det då då.
Speaker 3:Så det var väl lite liksom huvud... Eller bakgrunden på på I stora drag. Och sen efter det så så blev jag då, så blev jag kontaktad av Johnny I 15 eller 16 och då för att komma in på det här med medveten skitig teknik eller funktionella rörelser som projektet hette då och få vara med I den referensgruppen och få jobba med det. Så det var bevisligen
Speaker 2:Vad är det starkaste minneoexamen? Alltså jag vet ju att du klarade det och allt hela det där men
Speaker 3:Oj, det starkaste minnet. Det finns så många men, aj jag kan nog inte svara på det. Det är såna här, finns ju vissa så här väldigt tydliga minnesbilder som vi har kvar. Kortare sväng 2013 när nån blev otroligt kissnödig eller om det var... Behövde till och med gå gå på toaletten för bajsa nånting som bara var tvungen att lämna gruppen sånt minns jag jättetydligt och Rydén som stod I safsa, men vi tar det lugnt, vi pratar bara och åker liksom på toaletten och kom tillbaka.
Speaker 3:Det minns jag jättetydligt. Jag minns delgivning på block 2. Jätte jättetydligt. Jag minns ångesten inför varenda testmoment. Jag minns den otroliga ångesten att bomma banan och få göra omprov och att känna så här, vad händer?
Speaker 3:Jag minns glädjen och jag minns liksom sammanhållningen bland bland oss deltagare. Den tyckte jag var väldigt väldigt fin och gav mycket faktiskt för att för att kunna prestera, eller för min del för att kunna prestera, så var det väldigt viktigt. Ja, och sen tuffade tiden på och sen fick jag ett ett meddelande från Anna som undrade om jag skulle söka Examensnämnden för ett par år sen. Så gjorde jag det.
Speaker 2:Men vad vad tar du mer av dina erfarenheter till till till nu när du faktiskt har gått I andra sidan om den
Speaker 1:gamla? Ja. Join darkside, det blir
Speaker 3:så Join darkside, ja men den viktigaste erfarenheten är liksom någonstans öppenheten, snällheten vad ska ska kalla det, schysstheten. Den ödmjuka varma sidan någonstans gentemot som man försöker skapa I I grupperna och med med deltagarna. För det märker jag att det behövs och det ger väldigt väldigt mycket för att få dem att lyckas så gott som de kan. Skaka av sig lite utav nerverna och känna att det är en schysst och avslappnad stämning även om det är ett skarpt skarpa testmoment. Det är jätte jätteviktigt skulle jag säga.
Speaker 1:Ja. Jag har ju ett minne av din examensresa.
Speaker 3:Jaså? Det det är ett annat minne.
Speaker 1:Nej, nej men jag kommer ihåg det att jag var jag var analysobjekt, keramiskt.
Speaker 3:Ja, just det.
Speaker 1:Men jag kommer ihåg, jag hade jag hade ju stort gips på handen. Ja. Och så kom vi mot den här lilla... När det smalnade ihop strax ovanför grytan där.
Speaker 3:Ja.
Speaker 1:Och det var ju mjukt och jag tror jag bara... Jag flög ju rakt över ändarna och liksom whiplashade ner med huvudet. För jag kommer ihåg att hakan marken trodde ju att jag hade svimmat av eller var helt på rak. Jag vet inte vad du pushade mig till det här med Nej,
Speaker 3:jag minns inte heller. Men nu när du säger det, nu kommer jag ihåg det. Just det, jag var där en dag och gjorde ett litet förprov, eller bara prova på det. Ja,
Speaker 1:det var kul. Det gick ju bra.
Speaker 3:Ja, det gick ju bra.
Speaker 1:Men ja men vad spännande. Det är ju... Man har ju mycket. Vad liksom, vad... Jag jag jag har ju tolkat att du gillar ju mål eller tydliga, som en systemtiker, tydliga mål och saker man kan göra.
Speaker 1:Vad är det liksom... Är det parken som är det stora målet nu eller har du liksom... Vad är nästa horisont för skidläraren Clas?
Speaker 3:Nej men jag tror att just nu är både jag och kompis till oss, Erik då då, som nu tyvärr är skadad, har... Det var ju han som drog med mig tillsammans då med Kalle som är väldigt duktig, Kalle Enificlo som är väldigt duktig parkåkare, eller åker överhuvudtaget. Och så så kom vår kära kompis Erik Lundberg på att, ja men nu ska vi bara åka park Claes. Och båda de är ju lite yngre. Och då tänker jag så här, ja men om de är på då kör jag liksom.
Speaker 3:Så att för ett par år sedan så började jag och Erik åka mycket park. Och vi är ju ganska... Eller är ju väldiga nybörjare på det här och inte varit inne och tassat på det här området. Vilket gör att liksom progression eller utvecklingen går ju ganska snabbt liksom. Kanske mycket snabbare än om vi håller på och nöter andra saker eller tränar andra saker.
Speaker 3:Plus att det är roligt åka, det en rolig terräng att åka, det utvecklar oss som skidåkare även I den terräng som är pissad eller platt eller vad vi ska kalla det så. Så att det det man... Jag märker på min egen åka att jag blir bättre I såna situationer också. Sen är det ja, så min son åker mycket park. Så att jag får ju vara glad om jag får vara med honom och åka I parken.
Speaker 3:Det är inte alltid man får det. 13 år gammal så är inte så här jättehäftigt, kanske ha med sig pappa. Jag fick vara med I fredags, då fick jag till och med åka lyft med honom. O. Så att det var, ja.
Speaker 2:Han hade han... De bestämt innan vad du skulle ha på dig och kollat så att glasögonen satt ordentligt och sådär eller
Speaker 3:Nej men då så
Speaker 2:Litar han på dig?
Speaker 3:Nej, han... De sa faktiskt så här att, du kanske ska ta min andra parkbyxor, de här som är trippel-X Excel och sådär. Men jag gjorde inte det för de var de var för trasiga längst ner så att den drar I för mycket snö... Ja. Så när jag åker I mitt vanliga ställ, men det det är det köper han.
Speaker 3:Så att det det är väl en kombination det där med just det här med din fråga Joel att det sker en snabb utvecklingmärke, det ger mycket för skidåkning och jag har en möjlighet att åka med med med grabben. Så det är väl, det är väl det som gör att jag drivs mot mot den trängen och den åkningen.
Speaker 1:Inte att förringa det där att man hittar den delade glädjen med sina barn.
Speaker 3:Nej.
Speaker 1:Jag trodde aldrig att jag skulle tycka längdskidor var så kul som jag tycker det är nu men nu
Speaker 2:är... Ja. Det är som den här golfspelandet jag håller på med. Ja, ja. Det hänger också ihop med att jag får göra det med barnen.
Speaker 2:Inte för att jag hade själv valt det tror jag, viktigt. Eller jag är inte säker på det.
Speaker 3:Och tyngdlyftningen Anna?
Speaker 2:Ja, precis, exakt. Fick Och precis sms här då, tyngdlyftartränar samtidigt som vi pratade. Men
Speaker 1:du nämnde ju Kalle tidigare och du och Kalle Ennyflo har ju gjort ett gediget arbete med att uppdel... Uppdatera alla våra våra älskade, medveten skitig. Och vi tänkte ju, det var ju en bra möjlighet nu att få gå ut I skydligare I Sverige och berätta lite grann, vad är det som har uppdaterats, varför och ja, så alla är medvetna om det. Så hur vill du tackla den?
Speaker 3:Hur uppdateringen har skett menar du
Speaker 1:Nej, men jag jag tänker litegrann, jag tänker, ja men, ja eller såhär, vad är det som har ändrats? Vad behöver... Vad behöver folk vara medveten om och varför?
Speaker 3:Ska vi hoppa över bakgrunden till hela projektet och gå rakt in på vad som har skett?
Speaker 2:Ja.
Speaker 3:Ja. När vi började gräva där, jag och Kalle, så hade vi en plan som jag inte riktigt minns just nu, men den var inte det, den var inte det som blev utfallet I alla fall, vad vi skulle sätta tänderna I. Utan när vi började titta på material så insåg vi att, okej men vi vi måste nog börja lite från början med med det som läsaren träffar på först och jag ska inte säga är viktigast men nu väldigt centralt I alla fall. Och då... De delarna som vi har varit inne och förändrat är ju det som heter då alpin Skidteknik på på delar utav det på på hemsidan vår.
Speaker 2:Vi lägger också en länk dit, eller hur, Joel?
Speaker 1:100. Ja.
Speaker 3:Och då började vi helt enkelt för... Vi hade ju en en tanke på att vi skulle sätta tänderna I mekaniken ganska tidigt men vi pausade med den just när vi började skriva så att det första det första vi gjorde var att prata om det här skitiknikens ingående delar som uppdaterad teknikmodellen och liksom de övergripande tekniska målen. De tog ganska lång tid för att ju mer vi läste desto mer insåg vi att vi kanske vill göra lite förändringar här som som vi gjorde då. Men de förändringarna var lite för stora så att rådets referensgrupp som har läst igenom det här materialet och godkänt det kom med synpunkter som sa att det är jättebra del ni har skrivit på vissa delar men det är ett lite för stort steg att ta och göra det. Och det köpte köpte både jag och Kalle att...
Speaker 3:Och vi tyckte det var bra att vi hade en dialog där, att det här är vårt förslag, vi vill göra även de här förändringarna. Men de sa, nej vi får vänta med det helt enkelt. Så att då fick vi backa lite, lite. Men de är I alla fall omformulerade och liksom delvis omskriber då. Men det är samma, för att säga innehållet I informationen är är densamma som det var innan vi skrev om den.
Speaker 3:Är det på den I alla fall. Och sen efter det så så g... Gav vi oss I kast med då hela mekanik, delar av mekaniken ska jag säga, som ligger under också Alpionskidteknik. Rörelserrotation, masscentrum kraft och rörelse, krafter och rörelsemind och så vidare. Så vi gick hela vägen ner till till kraftdelen.
Speaker 3:Vi gick aldrig in på krafter och vad som händer med krafter och vad som händer ski... Skida snö I I de svängande faserna. För där stoppade vi, för vi hann inte eller hann inte längre. Ja, Anna gjorde nya bilder och ritade så att det blev snyggt uppdaterat. Så det är också upp...
Speaker 3:Inlagt. Och allt det här kom ju nån gång förra året in I... I och med upptakten så hann vi lansera. Det skulle ju ha lanserats året innan, men tiden sprang iväg och vi hann inte.
Speaker 1:Men jag tänker litegrann, du du sa att ni läste. Jag är lite nyfiken på hur var då... Vad var eran liksom process? Har ni läst en massa böcker eller hur har ni hur har ni liksom tagit er den det? Eller har ni bara gått ifrån ert egna huvud?
Speaker 3:Nej vi har... Nej, både läst... Böcker ska jag inte säga men men... Eller jo, delvis böcker kopplat till mekaniken I alla fall, men även kikat runt lite på olika litteratur på nätet. Men grundtanken var ju att det var en del felaktigheter kopplade med mekaniken på materialet så det...
Speaker 3:De ville vi ju rätta upp. Och sen när vi började läsa mer om just det här när det kommer till teknikmodellen så så hade Kallen flera bra idéer på att uppdatera teknikmodellen för att få den mer pedagogiskt och mer logiskt. Och det var mer kopplat... Eller han... Hans var med med en ny teknikmodell som utarbetare, som inte finns nu, utan den backade vi ju tillbaks på.
Speaker 3:En teknikmodell som Hanna satt ihop som en utveckling utav den vi har idag. Som han har jobbat mycket med när han jobbade på gymnasiet som som racetränare. Som var väldigt... Jag tycker den var jättelogisk och bra och köpte det till 100 procent. Så där har vi...
Speaker 3:Där spånade vi fram... Eller Kalle kom med en idé och så satt han och jag bollade med med dem. Så det var liksom, det var en lite annan process på det sättet än just processen med med mekaniken. Där var det mer så här, hur ska vi få ner det här så att det är korrekt? För det är många som har påpekat att det inte är korrekt.
Speaker 3:Och hur ska vi kunna förklara det med bilder och med ord så att alla förstår... Så många som möjligt förstår vad vad det är vi beskriver. Och det där har jag alltid sagt när folk har frågat hur det har varit att skriva medveten skitteknik och framförallt mekaniken så så jag brukar säga att mekanik är... Mekanik tycker vissa är väldigt lätt och vissa tycker väldigt svårt men men nyckeln tycker jag det viktiga är att beskriva det korrekt på ett sånt sätt så att så många som möjligt förstår. Det är det svåra.
Speaker 3:Vi hade kunnat lagt upp en mekanikdel eller bett en universitetslektor eller professor skriva mekaniken, men då tror jag inte nån hade förstått det och då faller liksom hela syftet med materialet. Tanken är att man ska använda det för att förstå hur man kan påverka hur skidorna går I snön och vilka mekanismer det får. Då måste man ta det ett steg längre och försöka fundera på hur man formulerar det. Och det är svårt. Det är jätte...
Speaker 3:Svårt och det tar jättelångt tid. Så att bara plocka då information från en bok eller en Wikipedia-sida och klistra in det, det skulle inte ge nånting. Så att det var det var fram tills liksom de sängande delarna kom vi. Sen tog tiden slut. Och då har vi jobbat med...
Speaker 3:Jag tror vi började 20 23 med det. Och så har vi jobbat... Vi har ju suttit nån... En, 2 dagar kallare I veckan. Jag har hemma...
Speaker 3:Jag kallar hemma hos honom oftast och skrivit och liksom funderat så här.
Speaker 1:Ja, ja precis. Men vad säger du? Har du suttit en 2 kvällar I veckan sen 20 23?
Speaker 3:Nej, inte varje vecka. Vi vi tog ju paus. Alltså det blir ju sen när vintern kommer så har både jag och Kalle väldigt mycket att göra liksom på andra områden. Och sen sen kommer sommaren med den semestern, då har varit paus och så det har ju varit liksom I så här skurar. Vissa perioder har vi suttit flera flera veckor på rad och vissa har det inte blivit några veckor alls.
Speaker 3:Så typ höst... Hösten har ju varit ganska mycket. De... Där är det Nej, men det gör ju jättemycket. Det...
Speaker 3:Vi pratade om det tror jag nån gång, det var ju I höstas pratade jag med några andra skidkolleger just där inför upptakten, upptaktsträfferna för där... Det är ju ett sätt för för oss instruktör att komma tillbaka och börja tänka skietekniker och så vidare. Och jag upplevt tidiga år när jag inte har jobbat med med det här materialet, att då kommer man ju och... Jag brukar kika igenom lite bara för vad... För min egen del att vara inspelade I det.
Speaker 3:Men man kommer fortfarande dit och även om jag har läst mycket skidteknik och läst mycket mekanik så är det fortfarande att jag behöver repetera det. I år och för... Även förra årets upptäckt så hade vi skrivit så mycket så då var man ju liksom långt långt långt fram I sin egen hjärna med det. Så det har jag gjort jättemycket. Och sen för egen bara förståelse ger jättemycket det som vi har skrivit.
Speaker 3:Att man gräver djupare och djupare och djupare och inser att det är inte så himla enkelt det vi håller på med kopplat till skidor och snö och mekanik. Det är... Man kan göra det... Det som står beskrivet på medveten skiteknik nu, det är ju egentligen bara liten, liten del I hur saker fungerar. Men ska man ha en riktigt djup förståelse då behöver man gräva ännu djupare I det.
Speaker 3:Och jag vet inte ens hur man ska gå så djupt. Alltså någonstans syftet ska ju bli att utveckla en skidåkare. Ska vi bara gräva så långt så att vi vi får den förståelsen så att vi kan utveckla det. Men jag tycker att det är kul att läsa för egen del för att det det får mig att kunna förklara saker förhoppningsvis på ett mer pedagogiskt sätt ju djupare jag kan kan nämna.
Speaker 1:Vad har... Finns det några planer, målsättningar hos dig eller hos hos rådet för vad som händer med medvetandeskick, medvetenskiteknik framgent?
Speaker 3:Oj, den där frågan har varit uppe ett antal gånger och jag pratade med Åke bland annat som som jag tror nu är lite ansvarig för att hålla kopplingen gentemot medveten skitig teknik, Åke Larsson.
Speaker 1:Kopplingen kopplingen på vilket sätt?
Speaker 3:Driva det, hålla det lite så att så att det sker nån process framåt, om det nu ska ske en progress framåt. Och när jag pratar med Åke så har jag... Ja men det sista som händer när jag och Kalle skrev, alltså processen när jag och Kalle har jobbat ihop och skrivit har funkat jättebra. Det det har båda tytts. Vi har haft väldigt kul och väldigt trevligt och vi har...
Speaker 3:Vi funkar... Har funkat väldigt bra ihop på det sättet. Men vi hade nog önskat att det skulle gå lite snabbare att få ut det, lite mer snabbare feedback och så vidare. Så att jag tror att materialet behöver utvecklas vidare. Det finns många många delar som behöver fortsätta skriva på eller förändras.
Speaker 3:Och jag tror att man behöver ha en mycket mycket tätare dialog, de nu som skriver det, om det skulle vara jag och Kalle I framtiden eller om det är några andra eller nån kombination. Det behöver vara mycket mycket tätare dialog med rådet än så som vi hade. För vi satt lite på vår kammare och skrev och sen skickade vi utkast och sen tog det ett ganska långt tag innan vi fick det på bakgrundsvaror så studsade det så här. Har ju saker att göra I livet så jag förstår att att man inte... Att saker tar tid.
Speaker 3:Men jag tror att man behöver... Vill man att det här ska få en lite fart I utvecklingen utav skrivandet så behöver man nog jobba mycket mycket närmare rådet, de som som fortsätter utveckla det. För det kommer nog behöva... Eller jag tycker det ska utvecklas vidare, absolut. För det är lite halvdant nu.
Speaker 3:Vi har gjort en del som har blivit... Det som riskerar bli väldigt bra, sen ska allt det andra liksom harmoniserar med det här. Så att jag skulle absolut kunna tänka mig att fortsätta med det, jag tror Kalle också men men I alla fall vissa delar kopplat till då till mekaniken och de de övningar som finns behöver utvecklas. Och sen är det ju en hel stort block med med pedagogi... Den pedagogiska delen och där tror jag nån annan är bättre lämpad än vad jag är, som har djupare förståelse...
Speaker 3:Eller kunskap om det ska jag säga. Så där borde jag kalla så att, nej men den den kommer inte vi röra. Den ska inte vi röra. Så att det där... Så man kan ju tänka sig när när jag pratade med Åke så var det nån tanke med att man man kan göra olika konstellationer, olika grupperingar på beroende på vem som skriver vad, så här vilka områden.
Speaker 3:Lite som man plockar in experter, eller vad ska man kalla det.
Speaker 1:Men hur har hur har tankarna gått för att, ja men låt säga att det gör... Det görs en uppdatering eller det görs kontinuerliga uppdateringar. Hur hålls Skidbara Sverige uppdaterad om de... Alltså så att man om man har läst nånting och så sen så har det förändrats, då behöver man ju gå tillbaka och uppdatera sig.
Speaker 3:Det har vi nog, det har liksom inte riktigt varit på tal I och att vi gjorde ju bara en release av det här då. Och det var ju inför säsongen och då... Den den skulle ju... Jag hade ju en liten presentation förra, uppvaktades, där där vi sa då att det här kommer komma ut I januari. Nu gjorde det inte det.
Speaker 3:Men jag tror att man man behöver ha nån form utav process för att meddela som du säger, Joul, att nu har det skett uppdateringar här sen sist. Och det det har ju varit ganska tydliga tydliga riktlinjer från rådets sida att vi inte ska göra uppdateringar under säsongen för att det kommer bli förvirrande eller det kanske blir att deltagare läser nånting och sen kommer de på kurs veckan efter så har det ändrats. Så att det ska hållas ganska låst under säsongen med undantag från direkta felaktigheter som är okej att gå in och rätta. Men det behövs ju nån form utav tanke hur hur det här ska kommuniceras ut och håll så att folk är medvetna om att nu har det kommit en ny version uppe på
Speaker 1:det här. Då kan
Speaker 3:ni gå in och läsa.
Speaker 2:Det är bra, då kan vi göra lite en inspelning här kanske om det. Postar ur nu.
Speaker 1:Nu nu tog vi ju saker I egna händer.
Speaker 2:Ja. Men
Speaker 1:jag tänker för för det... De som lyssnar då, för att göra det lite enklare kanske vi kan försöka göra nån form av summering om vad som har ändrats och så kan man hitta det I avsnittsbeskrivningen.
Speaker 3:Och du hade ju nån idé också när du och jag pratade Joel om det här med att utveckla medveten skitig teknik och sammanfattning och hela den biten också rent tekniskt.
Speaker 1:Ja, absolut. Jag har jättemånga
Speaker 3:jag tycker är Nej,
Speaker 1:men alltså jag har väl ha... Alltså innehållsmässigt har jag, tycker jag, medvetslös teknik är jättebra och leveransmässigt till... Alltså som principiellt att det är en en webbaserad sida som kan uppdateras är ju kanon. Men leveransen I form av hur du tar dig an den informationen är ju där som jag tycker det finns jättemycket möjligheter att förbättra. Att göra att göra...
Speaker 1:Nu säger jag multimodal, men det är egentligen att hur kan du leverera hur kan du leverera informationen på olika sätt? Tror jag nästan är den största möjligheten. Så att läsa, se, lyssna. Men också sen att göra göra den interaktiv, göra den personlig. Tror jag också skulle göra det mycket lättare att befästa kunskap.
Speaker 1:Det vill säga att du kan du kan du kan, vad ska man säga, bokmärka saker och ting. Frasor, sidor. Komma tillbaka till det. Hjälpa till med repetition och inlärning.
Speaker 2:Det är bra.
Speaker 1:Ja, det det är ju bara någon som måste säga... Ja jag sa ju det, antingen sig ni jarls kan man göra det ändå. Det är ju publikt. Ja, vi får se. Jag har ju...
Speaker 1:För den som lyssnar så får jag ju redan gjort ett experiment, gjorde en podcast av hela Medveten Skidteknik där alla sidor är ett avsnitt.
Speaker 2:Vart tittar man den då?
Speaker 1:Ja, avsnittsbeskrivningen blir väl jättebra. Ja. Och så får jag mig veta, det är ju lite spännande med de här text-to-spirch-modellerna som finns nuförtiden Att den blandar ju... När... På svenska så blandar den skånska, norrländska, göteborgska I samma mening
Speaker 3:liksom. Och
Speaker 1:ibland blir det lite såhär, ja, förortsslang och det Så att det låter lite kul ibland men jag jag tycker det... Ja men att stå och diska, då kan man läsa mervetenskyreteknik. Så att, Men vi får väl säga från skillnad I Sverige, tack för ert arbete.
Speaker 3:Tack själv, för tack för att vi fick förtroendet ska jag säga också. Det var det var kul. Det har varit jätteroligt.
Speaker 1:Ja, men vad ska vi säga?
Speaker 3:Torna tårna och revbenet mår bra nu. Det de har läkt fint
Speaker 2:Vad ska vi ta först? Ska vi ta revbenet först?
Speaker 3:Revbenet, ja.
Speaker 2:Ja, vad vad vad fick man, vad var det stora liksom big no no på hela examen?
Speaker 3:The big no no var att att det var ett härligt dike längst nere I Vestang som, nu minns inte jag vad hon hette, men hon gick ju på en förberedande preppkurs inför examen, stökig terräng. Och hon åkte ner I det där och bröt väl ett par revben. Så då gick ju jag och Anna och våra kollegor runt till alla våra grupp och sa att, akta er för det här diket. Och sen körde jag ner I det där diket. Jag var ganska...
Speaker 3:Hela det åket var ju ganska ofokuserat. Det så så studsade det alldeles för mycket I en demonstration utav stökig terräng så att jag var ganska ofokuserad. Och sen när vi skulle transportera oss ner så kom det där diket och jag var lika ofokuserad då med genom transporten så jag såg diket för sent och ryckte skidorna I sista sekund och landade halvvägs ner I diket. Och for framåt, stod kvar på skyndar for framåt men slog I revbenet på nåt sätt och så tittade jag upp och då bara var det stjärnor och gni... Och blixtar runt.
Speaker 3:Så här som seriefigurer kan ha när de ritar liksom. De har fått sig en rejäl smäll. Och sen kände jag att jag hade bitit upp käken. Och så kom jag bort till liften och så mötte jag Rutgersson där som jag jobbade med och han sa, hur är det? Nej, det är inte bara, nu har jag ont och så berättade jag.
Speaker 3:Och då gjorde det ont I revbenen men det släppte väl hyfsat snabbt I alla fall till en normal nivå. Sen kom smärta I revbenen tillbaka jag tror veckan efter eller en och en halv vecka efter. Då gjorde det fruktansvärt ont. Men då har det släppt. Så den är den är okej.
Speaker 3:Och tårna förströser ju för det var väl en 30 minus där på onsdagen när vi höll på att åka och körde banan. Och så batterierna som slut I strumporna. Så att de blev helt stort, de blev helt blå faktiskt, telefronten framsidan bara. Så det var förfrysningsskada. Men den verkar repat sig.
Speaker 3:Skönt. Ja. Anna, du klarade dina fötter I alla fall.
Speaker 2:Ja. Jag hade, när vi kom hem, den här lite konstiga känslan av att det känns som att kanten på stortårna sover. Men inte... Och varje gång man börjar bli lite kallare eller lite varma om fötterna så tilltar det lite. Men I övrigt, nu är de fullt fungerande.
Speaker 2:Men den här vintern har jag inte använt så mycket värmestrumpor nåt år som jag gjort den här vintern. Sen sen gick jag över till att att byta pjäxor så jag körde även värmestrumpor och sulor som Anders gjorde, rustinerat då.
Speaker 3:Smart. Ja
Speaker 1:bara gör vi inte på lite snö. Men vad vad händer resten av säsongen för dig då?
Speaker 3:Vad som händer, nu ska vi se. Imorgon tror jag jag ska åka lite park hemma I backen med dottern som har blivit helt besatt I att lära sig att poppa. Det tycker hon är jättekul. Så det ska det bli... Och sen nästa helg, då åker...
Speaker 3:Jag driver ju skidskolan tillsammans med Axel, en instruktör. Vi driver skidskonen I Östersund. Så då åker skidskolan på avslutningsresa till
Speaker 1:Bra visst.
Speaker 3:Ja. Så jag får se
Speaker 2:det Det
Speaker 3:alla diket där alla? Ja, jag kommer, ja. Varna. Alla alla ledare och hjälpledare I Skidskola vet om det här det här diket jag har berättat om det. Vi får se om vi åker ner er jämt.
Speaker 1:Ni är ju där massa helger för tidigt. Ni ju inte där samtidigt som jag.
Speaker 3:Nej, när ska du dit då?
Speaker 1:Ja. 16. Eller så här, vi ska dit på på fjälltoppsloppet men då tänker jag, men jag måste smyga iväg som jag gjorde I fjol. Ja ja. Men det det blir nån mer snö vecka 12 än vecka 16.
Speaker 3:Ja, vi hoppas att det fyller på med mer nu. Det ska vara helt okej nu I alla fall, har vi hört ryktet. Ja. Vi får se.
Speaker 1:Jaja, men blir det några riksgränsen eller några andra extravaganser?
Speaker 3:Nej, nej, det tror jag. Jag tänkte faktiskt åka upp med grabben till riksgränsen. Men vad förstår, där får ni rätta mig om ni vet mer eller kommer med information, det är ganska lite snö I Rikskansen I år.
Speaker 1:Jag tror du säger att det är ganska långt bort. Ja, är
Speaker 3:100 mil för Postensen, men men det är lite snö. Stämmer det?
Speaker 1:Jag har faktiskt inte kollat. Men det kan ju mycket väl vara så. De hade ju jättemycket fjol. Så... Nej jag har jag har också en gram som vi åker till gränsen.
Speaker 1:Det det är ju... Det är ju ni är van med på många sätt. Ja, ja. Ja, men då säger vi så här att alla ni som lyssnar, ni kollar in I beskrivningen om ni vill hitta det som uppdateras med veterinärsteknik. Kom ihåg att läsa den.
Speaker 1:Och och så sen så om man vill följa följa din resa, Claes, var hittar man dig?
Speaker 3:Du menar såhär?
Speaker 1:Sociala medier, om det är nån som vill bli funnen?
Speaker 3:Ja, jag har jag har ju ett Instagram-konto men jag vet inte ens vad jag heter heter där. Det... Jag är... Vi följer väl varandra Anna och Joel och jag
Speaker 2:och andra Du heter nog så här att Claiffel
Speaker 1:Claiffel Claiffel. Claiffel.
Speaker 2:Så det klassiska namnet man får man får en mailadress eller nåt på Ja,
Speaker 3:ja. Nåt nåt sånt vet jag. Eller så finns jag på LinkedIn eller Facebook kvar jag men det använder jag typ aldrig. Har nog alla använt den. Så bara skicka en inbjudan eller en förfrågan.
Speaker 1:Kul. Ja, men då då tackar vi för alla er som har lyssnat. Tack Claes, tack Anna.
Speaker 2:Tack själv.
Speaker 1:Och så nu är det ju fredag så då säger vi trevlig helg.
Speaker 2:Tack så Precis. På återseende. Hej. Hej.
Skapare och gäster
